background preloader

Framgångsrik undervisning

Facebook Twitter

Litteraturblogga med dina elever. Avsnitt 45 med Malin Larsson, Sveriges bästa svensklärare 2014 - #annaochphilip. Planering av undervisning. Här hittar ni en en sammanfattning av hur lärare kan arbeta med att planera upp undervisning utifrån Skolverkets publikationer Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen och Kunskapsbedömning i skolan.

Planering av undervisning

Förstalärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet. Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”.

Förstalärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet

Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. Efter diskussionen planera ni en aktivitet utifrån bloggtexter att genomföra i undervisningen.Moment C: Var och en genomför aktivitetMoment D: Sammanfattning och lärdomar i lärlaget.

Mitt Flippade Klassrum. Hej.

Mitt Flippade Klassrum

Klassrumsstrategier. Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg.

Klassrumsstrategier

Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Klicka på bilden för att öppna den i full storlek. En skola för den digitala generationen! Klassrumsregler. Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum.

Klassrumsregler

Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Growth mindset. Motivationsakuten. Jlsu. En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk. Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter.

Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk

Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset.

Än mer undanskymt blev lärstilar sedan John Hattie genom sin meta-studie (Visual learning) avvisade lärstilar vars effektivitet inte stöds av några bevis (se Hattie, Synligt lärande för lärare, 2012, s. 60). Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Matte. Har kollat runt på olika bloggar idag och hittat riktigt bra tips i framförallt engelska, men matte kan få en liten mening på slutet också.

Matte

För alla vet ju vad som är viktigast, eller hur? Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen.

Vilka elever planerar du för?

Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Fel fokus i utvecklingssamtal. KUNSKAPSVÄXT.

Fel fokus i utvecklingssamtal

12 – Utvecklingssamtal. Frågebatteri. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration!

Om vikten av att som lärare visa hur man gör

Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School.

Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do För den som inte har tid och möjlighet att läsa Pauline Gibbons böcker om genrepedagogik och cirkelmodellen, eller till exempel Barbro Westlunds böcker om aktiv läsundervisning, sammanfattar klippet kärnan i dessa böcker tycker jag. Handledarskap och positiv feedback. Under våren har jag återigen fått möjlighet att stå bredvid den ordinarie undervisning och istället inta rollen som handledare. Och jag har, trots min relativt korta lärarkarriär, handlett ett flertal lärarstudenter de senaste åren. Därmed borde, kan tyckas, min förmåga att handleda vara relativt god. Men det är inte riktigt förrän nu jag faktiskt har förstått vad handledarrollen syftar till samt vad positiv feedback kan ha för effekt på en students utveckling, dess självförtroende och motivation. Elevers frågor om betyg. Stödstrukturer för perspektiv och resonemang i engelska.

Här kommer några strukturer för att utveckla språket i tal och skrift och få ett djupare perspektiv och resonemang i innehållet. De kan användas när eleverna ska uttrycka sig om åsikter och upplevelser. Strukturerna kan också användas som strategier för att se hur en åsikt kan förtydligas och utvecklas. Kommunikationen kan varieras och breddas om man synliggör hur man kan göra det. Arbetar man återkommande med dessa i skrivandet och talandet kommer metakognitionen att utvecklas och man får en möjlighet att vidga sin kommunikation. Att äga förmågor. I fredags hade jag en av mina bästa lektioner någonsin. Ni vet en sån där lektion när allt flyter. När allt man har tänkt ut går precis som man vill. I mina sexor har vi arbetat med ”Brott och straff” (och inte tegelstensromanen utan det samma inom samhällskunskapen) i grupper och de har redovisat sina resultat varsin OneNote.

På en av flikarna i OneNoten så hade eleverna den ”stora fråga” som var kopplad till arbetsområdet. Det var ett fiktivt brott, en misshandel, där eleverna skulle diskutera vem eller vilka som var brottsoffret. Alla grupper kom väl förberedda till förra fredagens lektion då de skulle få chansen att visa vad de hade kommit fram till samt diskutera med de andra grupperna hur de tänkte i frågan. Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska. Observationsschema-v-08.pdf. Framgång i undervisningen. Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.

Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.