Öppna frågor. Öppna frågor. Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar. När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling!
Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Så här ser min grovstruktur ut och den är likadan varje vecka: Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Classroom Timers - Fun Timers. Frågebatteri. Ny trend skapar rättvisare klassrum. Läraren ställer en fråga till klassen, och sedan får någon av de ivriga eleverna som räcker upp handen svara.
Eller kanske skriks svaret ut innan läraren gett ordet till någon? Det är en scen som de flesta känner igen från sin barndoms klassrum. Men kanske är det snart slut på handuppräckning i klassrummen - en ny trend där läraren istället slumpar fram vem som ska få svara håller på att bli riktigt stor ute på skolorna. På Ängsnässkolan i Huddinge utanför Stockholm används namnpinnarna flitigt. – Jag tycker att det är mest bra, för om man räcker upp handen är det inte lika många som får svara, nu kan det bli vem som helst, säger Elmer Book, elev i klass 5B.
No Hands Up. Tips och idéer för lärare. På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen.
Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål?
Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss.
Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Dels de omdömen man själv har i sina ämnen men också att få med omdömen från andra lärare i samma dokument. När det blivit färdigt har man stått en lång stund vid skrivare och kopiator för att sedan slutligen lägga i allt i kuvert adresserade till barnens vårdnadshavare. BFL frågebatteri. Frågebatteri, av Jenny Ottosson, inspirerad av Marie Andersson, Ö-pedagogen. Barbro Westlund. Språkutvecklande arbetssätt. Tips. Checklista för språkutvecklande arbetsområde. Veckans förmåga. Teaching Questioning Skills to Arm Students for Learning - Work in Progress. In the earliest part of my career, I wrote full procedural lesson plans that spelled out to the letter the questions I would ask AND the answers I considered correct.
When the students didn't provide the proscribed answer, I asked helper questions until I elicited the appropriate response. Man, did I have it wrong! This is the battle we fight. It demands our full attention. And if we are going to go to battle, we should appropriately arm our learners. Children are born curious; they have a hunger to learn and a thirst for understanding. Current educational institutions systematically rob curiosity from children, training them to seek one answer, the "right" one. Unfortunately, while on their predictable adventure to the right of truth, kids often lose interest in the passions that once propelled them. Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok.
Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat. Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor.
De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? Hur låter tystnad? Lär dig grunderna. Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet.
Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras. Frågebatteri. Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever.
Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Kunskapskraven i ämnesplanen. Malinsklipp Kunskapskraven - Förmågan Att Kommunicera i Skrift Hur? När? Varför? Att använda exittickets som en del av formativ bedömning. Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan).
Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. Exit Ticket i Google Formulär. Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams. Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar.
Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Att skapa högkvalitativa frågor för att skapa belägg för elevers prestationer. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling...
...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Konstruktiv länkning. Det finns tillfällen när man stöter på begrepp som sätter ord på det man kämpat med att formulera. Mitt möte med konstruktiv läkning var ett sådant tillfälle. I mitt arbete på Utvecklingsavdelningen är ett av mina uppdrag att arbeta med bedömnings- och betygssättningsfrågor. Under senare år har det blivit allt tydligare att bedömning är mer än bara en värdering av ett nuläge. Bedömning för lärande är ett förhållningssätt där bedömningen ska stödja elevens fortsatta utveckling av förmågor och färdigheter.
Uppfattad på det sättet blir bedömning en del i en treenighet tillsammans med undervisning och lärande. Formativa arbetssätt för engelskundervisningen. Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Tips och idéer för lärare. Mitt öppna klassrum. Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum.
Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Startkit – en termins arbete med BFL.
”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar. Feta öppna frågor. Startkit – en termins arbete med BFL. Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” Lär dig grunderna. Synliggöra det synliga lärandet. Feta öppna frågor. Jim Smith - No Hands Up & No Hiding. Digitala verktyg för synligt lärande. Recension av Prezi - Skapa fantastiska presentationer. Användningsområden Du som gör dina presentationer i Prezi kan nu äntligen jobba direkt i plattan. Tips och idéer för lärare. Sommarläsning #3. I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? John Hattie: Lärare behöver förstå sin påverkan.
Synligt lärande. Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande. Synligt lärande.