Elevsyn och våra nyanlända. Vi har i Sverige tagit emot många nyanlända och skolorna har många gånger saknat en organisation för att fånga upp och ta hand om dem.
Det är svårt, mycket svårt till och med, att undervisa nyanlända med många olika språk i samma klassrum som övriga elever. Jag har slitit med detta själv och tidigare skrivit om det: En pedagogisk utmaning. Hur svårt det än är så är det vår skyldighet att se till att även dessa elever får den undervisning som de har rätt till. Vi kan inte bara rycka på axlarna och tycka att ”de måste ju lära sig svenska först” och ”jag hinner inte planera något annat åt dem.
De får göra det på svenska” . ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolverket nyanlända. Unicef Mota barn pa flykt digital v3. FULLTEXT01.pdf. Hjälp unga hantera sina uppkopplade liv. Som ständigt uppkopplad har den smarta telefonen klivit rakt in i det mest privata.Åse Victorin Cederquist och Anna Nygren Våra ungdomar mår inte bra.
Stress, sömnbrist och ständig digital uppkoppling bidrar till att den psykiska ohälsan hos unga i dag är större än någonsin. Kunskapen om hjärnans och kroppens behov är generellt dålig och många föräldrar förstår inte att ta sitt ansvar som gränssättare och vägledare för sina barn. Utbilda föräldrarna och ge lärarna ett pedagogiskt verktyg om livsstilsfrågor så att unga får hjälp att hantera sitt uppkopplade liv. Annars riskerar dagens ungdomar att bli en förlorad generation. Senaste veckan har fokus i medierna, inte en dag för tidigt, lagts på problemen med ständig uppkoppling och mobilberoende. Vi människor är genetiskt gamla varelser som utvecklats under lång tid, liksom allt levande på jorden, i relation till naturen.
Socialstyrelsens rapport från 2013 visar en fortsatt ökande psykisk ohälsa bland Sveriges ungdomar. ”Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna” I mer än två decennier har politiker sett datorisering som en avgörande åtgärd för att förbättra skolans resultat.
Avsevärda ekonomiska medel har avsatts. Redan på 1990-talet hämtades stora summor ur löntagarfonderna till IT i skolan och senast i påskhelgen gick moderaterna ut med förslaget att programmering ska bli obligatoriskt redan från första klass. Men trots enorma satsningar har skolresultaten sjunkit. Under de senaste åren har allt fler skolor valt att ge varje elev en egen dator, främst inom gymnasiet men även på högstadiet. Skolappar.nu - Recensioner av appar för förskola och skola. Läsandet bland pojkar ökar kraftigt. Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien.
Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska pojkar i snitt 51 poäng lägre resultat än flickor. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. ”Jag blev ert monster” - Opinion. Jag heter Martin Öberg.
Ja, jag vet, jag ser inte ut som en Martin Öberg. Det har sagts mig förut. Det tycks vara viktigt för många att berätta att jag avviker, att det är något fel i min svenskhet. Att komma ut som bög var en barnlek jämfört med att komma ut som svensk. Jag berättar det här för att ni tror att det inte finns någon rasism i Sverige. Men vi som är adopterade är speciella på det sättet. Vi heter svenska saker, vi har svenska föräldrar och vi har levt hela våra medvetna liv i Sverige. Lägg krutet på The Big 5. Är det ont om D? Läsförståelse/undervisning. ”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar. I ett critical literacyarbete ska förskolebarn och grundskoleelever ges möjlighet att tillsammans med andra analysera olika textformer som omger dem.
Olika textformer kan t.ex. vara paroller, bloggar, dikter, reklamskyltar, kataloger, filmer, foto, serietidningar, datorspel, TV-program, tidningsartiklar, projektplaner, skönlitterära texter, enkäter etc. Critical literacy handlar om att: a) bygga förståelse för ett innehåll med hjälp av språket, b) kunna tolka och jämföra olika textformer, c) få en sammanhållen syn på språk, kunskap, identitet och demokrati, d) kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor, samt e) engagera barn/elever i för dem relevanta frågor. I boken ”Glädjen i att förstå” beskriver språkdidaktikerna Kerstin Bergöö och Karin Jönsson lärares och förskolelärares arbete med critical literacy.
Språket, en del av vår identitet Bli en medveten textläsare Critical literacy är ett flerdimensionellt sätt att arbeta med språket. Text: Vanja Lozic. Maximalt grupparbete. Kommunernas_deltagande_i_stadsbidragssatsningar_skolverket_140428. Nyanlända placeras direkt i grundskolan. Tidigare hade Internationella språk- och kulturinstitutet, ISKI, hand om mottagandet av nyanlända elever i Upplands Väsby.
Eleverna placerades i förberedelseklass i upp till två år med studiehandledning på modersmålet, undervisning i svenska, modersmålet och en del skolämnen. Därefter placerades de ut i kommunens skolor. Efter viss kritik från Skolinspektionen stängde politikerna verksamheten. Från januari 2012 placeras istället nyanlända barn och ungdomar direkt i grundskolorna, som får ersättning för varje nyanländ elev. – Plötsligt dök det upp nyanlända barn på expeditionen som vi skulle ta emot och placera ut i klasserna. Flertalet av kommunens nyanlända barn väljer hennes skola, där nu 40 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska.