background preloader

Specialpedagogik

Facebook Twitter

Checklista till lärare för stöttning av elever med ADHD och Asperger | MrsHyper. Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till. Alla elever som ingick i studien hade pragmatiska svårigheter (mätt med skattningsformuläret Children’s Communication Checklist-2; Bishop, 2003). Ungefär hälften av eleverna hade en expressiv språklig förmåga inom eller strax under normalområdet, medan hälften av eleverna hade resultat som tyder på måttlig till grav expressiv språkstörning (mätt med CELF-Expressiv skala). Två mått på pragmatisk/social förmåga ingick i studien: Pragmatisk förmåga i samtal Pragmatisk förmåga i samtal skattades med instrumentet Targeted Observation of Pragmatics in Children's Conversations (TOPICC; Adams et al. 2011). Eleven får prata med en vuxen kring tre bildserier och fem minuter av konversationen kodas sedan med hjälp av TOPICC (protokollet finns för gratis nedladdning här: www.psych-sci.manchester.ac.uk/scip).

Metapragmatisk medvetenhet Metapragmatisk medvetenhet mättes med instrumentet Assessment of Metapragmatics (AMP; Collins och kollegor, 2014). Något gick fel i konversationen - vad gick fel? KomHIT - Kommunikationsstöd för människor på flykt. Regionalna uprava regije Västra Götalandsregionen (VGR), početkom 2016. dala je ustanovi Dart – kommunikations- och dataresurscenter pri bolnici Sahlgrenska universitetssjukhuset, u zadaću da u suradnji s ustanovama Koncernstab Kommunikation i Externa relationer pri uredu Koncernkontoret, izradi materijal za upotrebu u komunikaciji unutar zdravstva i bolesničke njege kao i njege zuba skupa sa djecom, omladinom i odraslima koji su u izbjeglištvu.

Mi ćemo: – Razviti jedan webbresurs koji omogućuje širenje znanja i materijala za komunikaciju na više jezika (na primjer arapiski, perzijsk, dari, somalski) – Proizvesti i širiti slikovnu podršku (slika skupa s nekoliko riječi ili fraza kako bi se pojednostavila komunikacija), za različite djelatnosti (dječje zdravstvo, žensko zdravstvo i porađanje, izbjeglički prijem/zdravstveni pregled, njega zuba) i aktivnosti na relevantnim jezicima – Proizvoditi i učiniti dostupnim filmove koji demonstriraju upotrebu slikovne podrške. Hjärnpodden - Kristina Bähr: #15 - Lågaffektivt bemötande i skolan - Intervju med Maria Bühler.

Lågaffektivt bemötande används i skolan genom att förutsätta att barn "vill göra rätt om de kan" (Ross Greene). I Sverige finns ett nätverk av psykologer, som arbetar med lågaffektivt bemötande i skolan och i det nätverket arbetar Maria Bühler, som är gäst i detta avsnitt av Hjärnpodden. Grunden i synen på barn med problemskapande beteenden är att kraven är för stora och barnet/ungdomen har bristande färdigheter i sättet att hantera kraven. Det kan bero på stress, belastning och/eller olika kognitiva funktionshinder, som är osynliga på utsidan. Om barnet upplever större kognitiv belastning än andra barn i en livsmiljö är risken större att de använder sig av ett undandragande från problemet, går i affekt, bråkar eller slåss. Det är oavsett orsak de vuxnas ansvar att ta reda på och förebygga att barnet hamnar i så stark stress att de behöver ta till så starka uttryck.

Mer information om innehållet i avsnittet hittar du på. Moment 1. Information om språkstörning – Logopedforum. I en av forumtrådarna har det tipsats friskt om en mängd olika bra informationskällor vad gäller språkstörning. Här kommer en sammanställning från den tråden med länkar att laborera bland för den som vill uppdatera tipsbanken till föräldrar och pedagoger. På många av sidorna finns det i sin tur ännu fler länkar och litteraturlistor. Kommentera gärna och fyll på med era bästa tips.! Information om språkutveckling och språkstörning Specialpedagogiska skolmyndigheten Arbeta med språkstörning i skola och förskola (SPSMs nya stödmaterial) Språkens hus, ett center för språkstörning och flerspråkighet Språkstörning – en pedagogisk utmaning” av Eva Carlberg Eriksson Boken ”Ibland låtsas jag att jag förstår” av Malena Sjöberg Infoteket (Landstinget i Uppsala län) Logopeden i skolan (logoped Johanna Kristensson) Forskningsbloggen (logoped och doktorand Anna Eva Hallin) Språklek (logoped Astrid Frylmark) Snicksnacksnoken (logoped Elvira Ashby) Hatten förlag: logopeden tipsar Information på andra språk Web-TV.

De 6 typerna av särskilt begåvade barn. Kamrat - etik & moral (steg 1) Med hjälp av “Kamrat” kan du skapa en röd tråd i ditt värdegrundsarbetet. Kamrat består av ett antal steg och syftet är att skapa och upprätthålla en gemensam värdegrund på skolan. Stegen består av konkreta klassövningar med tillhörande lärarhandledning och elevmaterial.

Kamrat genomsyras av följande begrepp: Kamratskap, Attityd, Moral, Respekt, Ansvar och Trygghet. Den centrala delen i Kamrat är ett ”klotterplank” som vi har valt att kalla ”Värdegrundshuset”. Steg 1 i Kamrat fokuserar på begreppen etik och moral samt lägger grunden till klassens Värdegrundshus. Material och förberedelser Förbered en plats på en vägg eller golv där ni kan rita och illustrera ett stort hus. Syfte och mål enligt läroplan och kursplan Övningen går ut på att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande. Shire - ADHD. Tips till dig som möter barn som flytt till Sverige - Rädda Barnen. Hur kan du bemöta barn som varit med om svåra upplevelser? Se våra korta filmer där Rädda Barnens psykologer Pernilla och Jannes pratar om vad trauma är och om barns behov av trygghet och goda relationer.

Film 1: Så påverkas barn som är utsatta för påfrestningarI den här filmen ger vi svar på frågan om vad trauma egentligen är. Vilka barn gäller det och syns det på dem? Behöver alla barn behandling? Film 2: Barns behov av trygghetVarför är trygghet så viktigt och hur skapar jag trygghet för barn? Film 3: Barns behov av goda relationerI den här filmen pratar vi om vad en god relation är. Film 4: Att hantera svåra känslorI den fjärde filmen tar vi upp vilka reaktioner kan barn ha. Dela gärna så att fler som möter barn som kommit till Sverige också får våra tips! Till toppen. Kära Pappa (Care Norge) - Emanuel Karlsten. Skollagen Del 3 – PYS. Undantagbestämmelsen eller PYS-paragrafen som den också kallas har som syfte att ge elever, som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne, samma förutsättningar som alla andra. Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning som utgör ett direkt hinder att nå kunskapskravet.

Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd bör inte paragrafen tillämpas, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. – Jag tycker att en NPF-diagnos generellt bör anses falla inom ramen för vad som kan avhjälpas med särskilt stöd. Det kan också ligga i elevens intresse att PYS-paragrafen inte tillämpas i dessa situationer, säger Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor. Undantagsbestämmelser kan bli björntjänst Enligt Mikael Hellstadius ska Undantagsbestämmelsen tillämpas mycket restriktivt. – Men var står det? Aspergers syndrom. Aspergers syndrom är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsskillnad. Ofta säger man bara asperger. Det är inte en sjukdom. Asperger syns inte utanpå. De som har asperger är oftast normalintelligenta och många har väldigt god språklig intelligens. Om du själv har asperger, har du kanske tänkt på att du ibland funkar annorlunda än de flesta andra.

Du kan behöva anpassa livet efter hur du är, för att slippa bli hindrad i vardagen bara för att du har asperger. Livet påverkas på olika sätt för olika personer som har asperger. Tänk på att många saker som den med asperger tycker är jobbigt, kan vara jobbigt för andra också. Vad innebär asperger? Att ha asperger är olika för olika personer.

Dina särskilda intressen upptar en stor del av din tid.Du är uthållig och bra på att fokusera när det handlar om saker som du gillar.Du har lätt att lära dig mycket om sånt som du tycker är intressant.Det är ofta svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker. Vad kan jag göra själv? Utredning. "Eleverna måste veta vad som förväntas av dem för att lyckas" – Man kan tänka sig en triangel där själva basens insatser når alla elever och personal på skolan. Mitteninsatserna är för de med större behov medan toppen består av individuella analyser och intensiva insatser för elever med stora svårigheter, säger Peter Karlsson, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi.

Han och beteendeanalytiker Marie Grafström, båda från Psykologpartners Pedagogik & utveckling i Stockholm, arbetar tillsammans för att implementera Skolövergripande beteendestöd i skolan – en metod som syftar till att göra skolans personal och elever mer fokuserade på det som är bra, än det som är dåligt. Skolövergripande beteendestöd, SWPBS (School Wide Positive Behavior Support) är ett evidensbaserat förhållningssätt som används i många brittiska och amerikanska skolor. Syftet är att hjälpa skolor att minska förekomsten av problemskapande beteenden, öka de akademiska resultaten samt skapa förutsättningar för ordning och studiero både i och utanför klassrummen.

ALEX: "Språkstörning är ett dumt ord" Alexander ser ut som en typisk tonårskille men under ytan kämpar han med sin språkstörning. Språkstörningen märks när han pratar. Ibland tappar och famlar han efter ord, gör annorlunda ordval, glömmer stavelser och böjer ord lite annorlunda. När någon annan pratar koncentrerar han sig maximalt. Är det ord han inte förstår så brukar han avbryta och be att man upprepar sig. Om någon mumlar eller pratar för fort så är det svårt för honom att hänga med. Det kan uppstå missförstånd, och det tycker Alexander är jobbigt.

. – Om man säger att man har en störning, så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Vad innebär det i skolan? I skolan gör språkstörningen det svårt för honom att läsa, skriva och lära sig nya språk. Språkstörningen gör de nationella proven till en utmaning. Alexander trivs i skolan, men innan han fick det stöd han behövde var det tufft. -Det var inte så bra den första tiden i skolan.

Alex största utmaningar i skolan Alex bästa strategier i skolan Text: Nina Norén. Victors berättelse | Jippieserien. Pedagogisk psykologi | Tips! Så bemöter du vredesutbrott hos barn. Låg-affektivt förhållningssätt handlar om att skapa en miljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. Affekter och känslor smittar, ofta reagerar vi med samma affekt som de vi möter. I problemsituationer är stressnivån av stor betydelse, vi människor använder oss av en rad strategier (vissa mer funktionella än andra) för att hantera stressfyllda situationer och behålla självkontrollen.

Med ett låg-affektivt förhållningssätt vill vi utifrån kunskap om hur affekter och stress smittar för att kunna förstå och förebygga problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering. Pedagogisk psykologi ingår i ett nationellt nätverk av psykologer som arbetar med lågaffektiva metoder. Nätverket Lågaffektiva Psykologer initierades 2011 av Bo Hejlskov Elvén för att öka spridningen av lågaffektivt bemötande i mötet. Vi använder lågaffektiva metoder när vi handleder och utbildar skolpersonal.

Självhjälp. Om ADHD - Riksförbundet Attention. Det syns inte utanpå att man har ADHD, men det känns ofta i kroppen. ADHD kan göra så att det blir svårt att sitta still, lyssna eller vänta på sin tur. Barn med ADHD är olika. En del har jättemycket energi och vill springa runt mycket. Andra sitter mest stilla. En del visar sina känslor genom att skrika eller gråta. Andra gömmer känslorna inuti kroppen så att man inte märker om de är ledsna. Alla människor vet inte vad ADHD är. “Jag vill men jag kan ju inte.

Ibland kan det kännas omöjligt att koncentrera sig när man har ADHD. “Det är som en bergochdalbana i huvudet som går så fort att jag inte hänger med” Ibland gör ADHD så att känslor och idéer kommer så fort att man inte hinner tänka efter innan man gör något. “Myror i både brallan och huvudet” En del barn som har ADHD tycker det är jobbigt att sitta still eftersom kroppen vill röra sig hela tiden. “Nu kommer alla känslorna och jag vet inte vad jag ska göra av dem” ADHD kan göra så att man får starka känslor. Styrkor och utmaningar. Film - Alex besöker BUP - Region Gävleborg. Pysparagrafen. För många elever kan det vara omöjligt att nå upp till målen i ett visst ämne.

När detta beror på elevens funktionsnedsättning, har läraren möjlighet att utgå från en undantagsbestämmelse i skollagen vid betygssättning. Undantagsbestämmelsen kallas till vardags ofta pysparagrafen. Kravet är att funktionsnedsättningen inte är av tillfällig natur och att den hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Bestämmelsen är till för att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte har möjlighet att nå ett visst betyg. ·Pysparagrafen gäller för alla ämnen. ·Den gäller oavsett om det handlar om terminsbetyg eller slutbetyg.

·Paragrafen är inte ett substitut för åtgärder som till exempel särskilt stöd. Bildstöd. Extra anpassningar - va då, då? Stödpyramid. Christina Franzon Wallin och Josephine Andersson fokuserar på basen i pyramiden. Ju mer ledning, stimulans och extra anpassningar som ges eleven, desto mindre behov av särskilt stöd.Bild: Mikael Wallerstedt.

Maskineriet kring åtgärdsprogram satte stopp för själva arbetet med eleverna. Medan lärare och annan skolpersonal utredde och dokumenterade rann månaderna i väg. Eleven som hade svårt att lära, kom ännu mer efter. En sådan verklighetsbeskrivning ledde till att den förra regeringen ville att färre åtgärdsprogram skulle skrivas. Mindre administration, mer undervisning. Förändringen i skollagen trädde i kraft den 1 juli förra året. Innebär detta något nytt under solen? Bild: Jens Magnusson.– Ja, det här är mer än bara ett påhitt eller en pappersprodukt. Hon arbetar i kommunens centrala elevhälsa och enligt henne var begreppet extra anpassningar på många pedagogers läppar under den gångna hösten.

Hennes kollega Josephine Andersson är speciellt nöjd med ordet ”anpassningar”: Åtgärdsbank - Umeå.