Miss Åsa. Iran, Colombia, Gambia, Irak, Afghanistan, Syrien, Chile, Grekland, Kurdistan, Italien, Guinea, Georgien, Estland, Lettland, Libanon och Rumänien.
Just nu får vi höra och lära oss en massa fakta om dessa länder eftersom det är elevernas hemländer. Vi lyssnar på nationalsånger, ser danser och hör på populärmusik. Arbetet började för flera veckor sedan när vi startade med att lära oss mer om Sverige. Vi såg på filmer, läste texter och samlade information i en tankekarta. När vi hade tillräckligt med fakta skrev vi en gemensam modelltext. Skriva sig till läsning. Har du läst ”Aktiv läskraft”? Vi är nog många som vid det här laget har läst ALK, dvs. ”Aktiv läskraft”, av Barbro Westlund!?
Schema 4 klockslag digitalt. BoxenSkolforum_29_okt_2013.pptx. Språk i alla ämnen för alla elever. Några gemensamma utgångspunkter - Ewa Ber... Lärmodul-om-läsförståelsestrategier-i-faktatext-för-år-4-92. Att undervisa i lässtrategier Vivallaskolan - Blog. Språkutvecklande arbete om djur. I samband med vårt arbete kring världsdelarna uttryckte eleverna i åk 2 önskemål om att lära sig mer om djur i världen.
Det är roligt att kunna utgå ifrån elevernas intressen och bra faktatexter finns att tillgå på ne.se. Tanken är att vi kan integrera många ämnen i djurtemat och även få in hur man ger kamratrespons. Djurtemat inleddes med en film om Austins fjäril. Filmen handlar om en kille som ritar av en fjäril och sedan får tips och råd av sina kompisar hur han kan förbättra bilden. Hur kan man ge tips till en kompis på ett bra sätt? Alla fick rita av sitt eget djur utifrån en bild. Förutom bilden fick eleverna också en enkel faktatext som skulle läsas igenom. Vår cowboy sammanfattar med nyckelord när det gäller faktatexter. Det dök upp en del nya ord i faktatexten, så även detektiven fanns där med sitt förstoringsglas och frågade vad olika ord betydde. Till nästa gång ska jag komma ihåg att ha bilderna och faktatexterna separata från varandra. 5%20Mitt%20språkutvecklande%20klassrum. Sigtunaboxen-med-Gunilla-Ordell-Lars-Sundberg.pdf. Mattelektioner.
Under dagens matematiklektion i åk 4 slog det mig igen, våra miniwhiteboards är troligen det bästa vi någonsin köpt in.
Billiga och så bra! Idag använde jag dem till att AKTIVERA ALLA ELEVER under en genomgång om vad räknesättet multiplikation innebär. Jag hade en serie bilder/uppgifter som jag visade på smartboarden och eleverna fick i uppdrag att till varje bild eller uppgift skriva den uträkning de skulle välja att göra för att lösa uppgiften. Medan eleverna tänker och skriver jag jag som lärare lätt SCANNA AV hur det går för alla elever och snabbt ge stöttning där det behövs. Eftersom de skriver stort på whiteboarden kan jag lätt stå på en plats och läsa på allas whiteboards till skillnad från om de skriver på papper. Till sist en till fördel med miniwhiteboards…MAN SLIPPER EN MASSA KLADDPAPPER! Den här veckan har jag haft en fantastisk lektion med båda min klasser i åk 4 om subtraktionsalgoritmen. Flerspråkighet i fokus: Språkutvecklande arbete. SIOP.pdf. Hur man gör tavlor i Bitsboard. Självständigt läsande föds ur högläsning. Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift.
Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Jag har också det här vaga minnet av att jag sitter i hans knä och känner hans doft och hans brummande röst. Eftersom jag kommer från en ”högläsarsläkt” läste vi ofta över generationsgränserna. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt.
När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. Mallar och instruktioner. Modell för ämnesövergripande planering. I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt.
Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området.
UR språket bär kunskapen, skua i ämnesundervisningen. Vårt dialogiska klassrum. Jag skulle vilja kalla vårt klassrum för det dialogiska klassrummet och att jag skriver vårt beror på att vi är två pedagoger som arbetar mycket nära varandra.
Vi heter Elisabeth Pettersson och Marie Trapp och tillsammans ansvarar vi för 28 elever i en åk 1-3. Min kollega Elisabeth Pettersson är 1-7 lärare med inriktning svenska, matematik och engelska.
Språkutvecklande tips av Ann-Marie Körling. Ped afton SKUA. Skärmkorsord. Bättre språk får fler elever att stanna i skolan - Sydsvenskan. Myy Linné tar en paus i jobbet med att sätta puts på den murade väggen.
Hon ska berätta hur läraren Michael Blæsild gör på sina lektioner. – Han frågar: Förstår ni vad det ordet betyder? Och vi säger nej. Och då förklarar han en hel Bibel.