Strategier för läsförståelse: Högläsning i förskolan. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna. Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan.
Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken.
BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Samtal om en text. Självständigt läsande föds ur högläsning. Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift.
Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Jag har också det här vaga minnet av att jag sitter i hans knä och känner hans doft och hans brummande röst. Eftersom jag kommer från en ”högläsarsläkt” läste vi ofta över generationsgränserna. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Men det var jättejobbigt för dem.
Ställ en fråga till en av personerna i boken. Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta.
Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren. Sedan fick den som ville, prova att vara någon av personerna i boken och svara på sin kompis fråga. Samtal före, under och efter läsning. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona.
Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. . – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. Läs-med-sagor: När Åkes mamma glömde bort. Att göra textkopplingar med stöd i läroplanen.
Ni som följer vår undervisning genom mitt bloggande vet att vi på vår skola arbetar med ett stort ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren och att vi bakar in kursplanens mål i svenska, no och so i detta.
Vår pedagogiska planering just nu tar sin utgångspunkt i so-målen som handlar om att flytta. "Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. " "Eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. " Utgångspunkten till detta arbetsområde har tagit avstamp i vår fantastiska högläsningsbok om Bröderna Lejonhjärta. Som ni alla vet gestaltas i denna bok två dalar där det i den en dalen, Törnrosdalen finns en ond ledare vid namn Tengil som har ockuperat dalen och låtit människorna där leva under hot och förtryck.
Det var helt fantastiskt att se eleverna gå in i denna uppgift och utföra den på det sätt de gjorde. Sökresultat: Lässugen. I love språk - samtal: Hur startar man en språklektion?