Skolutveckling, Lyckas med skolan genom kollegialt lärande. Gott resultat när lärare handleder varandra. – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola.
Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?
På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.
Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket.
Skolverkets utvecklingspaket Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket. Kollegialt lärande. Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans. Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping.
Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande.
Planera. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet?
Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Kollegialt lärande - att arbeta tillsammans. Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete. Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram.
Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gruppens sammansättning varierade något under undersökningsperioden eftersom vissa lärare lämnade jobbet och ersattes av nya kolleger.
Gemensamma beslut underlättar genomförandet På den studerande skolan valdes kollegial handledningsmodell i samråd mellan rektorn och lärarna, men det var rektor i sin roll som pedagogisk ledare som initierade idén. Varvet eller rundan: varje deltagare presenterar sitt problem. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet?
Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande.
Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Lärmoduler för kollegialt lärande. Kollegialt lärande. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie. Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning.
Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Dessutom finns en del material som vi hänvisar till i handledningen. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet.
Det professionella samtalet. Det professionella samtalet Memorandum kring föreläsningen/seminariet kring samtalsmetodik med författaren, leg psykolog Bengt Grandelius Ett professionellt samtal har som syfte att åstadkomma någon form av utveckling eller förändring.
Om denna förändring ska kunna ske på ett mer genomgripande mänskligt, psykosocialt eller psykologiskt plan måste det ske i samverkan mellan två parter och det blir fel om bara den ena parten tror att det räcker att informera den andra om sina önskningar eller försöka tvinga den andra till förändring. Ett professionellt utvecklande samtal måste ha två parter som betraktar varandra som rimligt jämbördiga som människor, även om man har olika utbildningsbakgrund och roll i samtalet eller befinner sig i olika levnadsomständigheter, exempelvis om den ena parten är en professionell pedagog (förskollärare, lärare m fl) och den andra parten en lågutbildad förälder mitt i en familjekris där orken nästan tagit slut.