Att arbeta med nyanlända elever. Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling. Bedömning i det mångkulturella klassrummet. Stobart försöker svara på den frågan genom att identifiera ett antal centrala områden gällande bedömning i en mångkulturell skola. Tre viktiga områden rör framförallt själva principerna för konstruktion av prov: Översättningar missar nyanser Hur hanteras språkliga och kulturella skillnader i bedömningen? Hur hanteras och speglar innehållet i bedömningen elevers olika erfarenheter? Stobart ser att dessa områden inte enkelt går att hantera, alla rymmer olika slags dilemman. Innehållsfrågan är också komplex, inte minst med tanke på den mångfald av olika erfarenheter som provkonstruktören har att ta hänsyn till.
Använda elevernas olika erfarenheter Även om Stobart framför allt intresserar sig för prov som genomförs på nationell nivå har hans studie relevans för lärares eget arbete med bedömning. Det bör vara betydligt enklare att för enskilda lärare att använda sig av elevernas olika erfarenheter i den egna bedömningen. Hur får eleven bäst visa hur hen kan?
Text Johan Samuelsson. Center för skolutveckling. Arbetet med nyanlända elevers introduktion och lärande är prioriterat i stadens budget. Målet är att utforma bärande strukturer för skolornas introduktion och kartläggning samt att kvalitetssäkra former för att systematiskt utveckla metoder och arbetssätt som stödjer elevernas lärande. Utgångspunkten för arbetet skall vara en helhetssyn på barns och elevers lärande med beaktande av Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket har också tagit fram följande skrift: Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Här hittar du rapporten: Utbildning för nyanlända elever. Center för skolutveckling stödjer Göteborgs förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i detta uppdrag.
Så stödjer vi Läs mer om vårt stöd och våra pågående insatser nedan: Pågående aktiviteter Vill du veta mer? Kontakta oss. Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling. Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet.
Hon vill ta död på myterna kring flerspråkighet med hjälp av de forskningsteorier som finns kring språkinlärning. Del 1 Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmasMyt 2: Språket följer en norm för hur man ska tala svenskaMyt 3: Barn lär sig ett nytt språk snabbt Del 2 (Publiceras den 25 sept) Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråketMyt 5: Flerspråkiga blandar ihop språkenMyt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Myt 1 – Svenskan kommer att försvinna eller utarmas- NEJ, förändringar av språk är naturligt och dessutom räknas svenskan som ett starkt språk. Tidigt påverkades svenskan av latin, grekiska, engelska och franska. Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Ny i svenska skolan. Nyanlända elever 2013. Många skolor har svårt att ge nyanlända elever en god utbildning. Det spelar stor roll hur skolan tar emot en nyanländ elev, hur väl man sätter sig in i vilka kunskaper eleven har och hur väl man lyckas anpassa undervisningen efter varje elevs enskilda behov. Nu granskar Skolinspektionen hur ett antal kommuner arbetar för att ge nyanlända elever möjlighet att nå tillräckliga kunskaper i svenska och samtidigt nå kunskapskraven i alla ämnen. Bakgrund Alla barn som är bosatta i landet har skolplikt och rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
Asylsökande och papperslösa barn och har samma rätt till utbildning som alla andra barn, men de är inte tvungna att gå i skolan. Ju äldre barnen är när de kommer till Sverige desto svårare får de att få godkända betyg i alla ämnen , särskilt gäller detta barn som är äldre än nio år när de börjar svensk skola. Skolans rutiner för mottagande ska anpassas efter varje elev.
Detta granskar vi Så görs granskningen Planering och projektmål. Nyanlända och lärande. Nyanlända och lärande, föreläsning med Monica Axelsson. Pdf2746. Rapport 6.2010.pdf. Sfi-länkar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Många skolor i Örebro arbetar med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i sin undervisning just nu. Kvalitetsutvecklargruppen samarbetar med dessa skolor som ofta har många flerspråkiga elever. Men vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vilka elever gynnas? Foto: Navets språkklass. Alla lärare är språklärare Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar om att alla lärare måste planera sin undervisning så den blir kommunikativ, flerstämmig och fokuserar på språkets roll i ämnet. För att gynna elevernas utveckling är nedanstående åtta punkter, enligt forskarna Meltzer och Hamann, särskilt viktiga: På Västra Engelbrektsskolan är arbetet med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i full gång.
Vilka elever gynnas? ”Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. Symposium 2012 - Lärarrollen i svenska som andraspråk. Mikael Olofsson (red) Stockholms universitets förlag Vilka kompetenser behöver alla lärare ha för att möta elever som har annat modersmål än svenska? I dagens grundskola och gymnasieskola är runt 20 procent av eleverna flerspråkiga. I vuxenutbildningen är svenska som andraspråk det största ämnet, och inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) är antalet deltagare större än någonsin.
Vilken roll har lärare i svenska som andraspråk? Antologin innehåller artiklar som på olika sätt speglar lärarrollen i svenska som andraspråk och de frågor man möter som lärare i dagens mångspråkiga skola. Inledningsvis ger forskaren Constant Leung utifrån en brittisk skolkontext sin syn på vilken kompetens som krävs hos en andraspråkslärare. Artiklar Klicka på författarnamnet för att läsa artikeln.
Constant Leung (657 Kb) Second/Additional Language Teacher Professionalism – What is it? Inger Lindberg och Kenneth Hyltenstam (587 Kb) Flerspråkiga elevers språkutbildning. Teamutbildning om nyanländas lärande. Fram till och med 2016 pågår en nationell satsning för nyanlända elevers lärande. Inom ramen för denna satsning erbjuder Skolverket två olika kompetensutvecklingsinsatser för skolledare och lärare i team inom de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det finns även möjlighet att anmäla flera team hos huvudmannen.
På den här sidan får du en överblick av kompetensutvecklingarnas olika inriktningar. De är nu hög tid att anmäla sig till de utbildningar som påbörjas under hösten 2014. Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång. Denna kompetensutveckling ges av lärosäten som har examensrätt eller erbjuder kurser i ämnet svenska som andraspråk. På Karlstads universitet och Linnéuniversitetet ges utbildningen i samverkan med Att leda nyanländas lärande (se nedan). Att leda nyanländas lärande Denna kompetensutveckling ges av landets sex utsedda lärosäten som bedriver det statliga Rektorsprogrammet. Tema Modersmål.