background preloader

Läsa

Facebook Twitter

Venndiagram vid läsning.pdf. "Sommarboken" för mig som pedagog. I Kristianstads kommun, precis som i många andra kommuner i Sverige, har man "Sommarboken". Det är bibliotekens sommarlovssatsning för barn och unga. Det man ska göra är att läsa 5 böcker och få en. Jag gillar idén med "sommarboken" och har därför själv passat på att ha "sommarboken". Jag har läst 5 böcker som direkt kan kopplas till min undervisning. Jag har dock inte valt någon bok efter min läsning. De fem böcker som jag har läst är: Utmanande undervisning av James NottinghamDet digitala läsandet av Maria RasmussonAtt läsa faktatexter av Adrienne GearUtvandrarna - LL-förlagetAxel var idiot - LL-förlaget Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts). Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? 1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. 2) Återkoppling - återkoppling, formativ sådan, är viktig. 4) Beröm - enligt Notingham ska beröm fokusera på handling och inte på förmåga.

Primary_Ed: 10 Questions to get kids thinking ... Critical literacy – se filmen med Karin! Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?” Ordmolnen som Karin visade bilder på under föreläsningen var gjorda i ett program som heter Wordle.

OBS! För dig som vill läsa mer om critical literacy så har Karin Jönsson, tillsammans med Kerstin Bergöö, skrivit en bok som heter Glädjen i att förstå. Critical literacy – critical response – digitala verktyg. Aktiva eleverna under högläsning. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning).

Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera 1. Lärarguide-Hur-man-botar_ Se connecter à Facebook. Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer | Kultur. Som en brygga mellan två platser i verkligheten är metaforen när den är som bäst. Plötsligt får man syn på något som aldrig tidigare varit i världen, det är ingen bild och det är inte kunskap – det är, i ordets mest bokstavliga mening, skapande. Något nytt träder fram i det verkliga, vidgar tanken, säger: det ryms mer. Om det är något Tomas Tranströmer har lärt mig är det att livet rymmer mer. 1. UR "SOMMARSLÄTT" (från ”Klanger och spår”, 1966) Man har sett så mycket. Verkligheten har tärt så mycket på en, men här är sommaren till sist: en storflygplats – trafikledaren tar ner lass efter lass med frusna människor från rymden.

Kommentar: Jag vet inte hur länge jag har känt glädje över den här långa metaforen. 2. Tre svarta ekar ur snön. Så grova, men fingerfärdiga. Ur deras väldiga flaskor ska grönskan skumma i vår. Kommentar: Tankarna går till försommarens enkla glädje, när champagnens pärlor brusar, skummar under träden på bakgårdar som grönskar. 3. På väg i det långa mörkret. 4. Nordlig storm. Svenska 2: "Kejsarn av Portugallien" Efter önskemål kommer jag i det här inlägget bitvis beskriva hur jag arbetat med Selma Lagerlöfs "Kejsarn av Portugallien" i Svenska 2. Det är den text jag och eleverna har lagt ned mest tid på i kursen under läsåret. Just "Kejsarn av Portugallien" passar mina elever på den beteendevetenskapliga inriktningen på samhällsprogrammet väldigt väl eftersom den så tydligt berör bl.a. relationer mellan vuxna och barn, sociala hierarkier och psykisk ohälsa.

(Jag är dock övertygad om att den med fördel läses tillsammans med alla gymnasieelever, och säkert även högstadieelever, vilket nästan allt av Selma Lagerlöf gör.) Det går att analysera romanen väl utifrån ämnesplanens formuleringar om samband mellan idéströmningar i samhället och skönlitteratur. Romanen finns på Litteraturbanken vilket var extra bra då jag läste den med två klasser parallellt och skolan inte har tillräckligt många elevex. Gällande bloggandet använde jag mig av checklistor både för inlägg och kommentar. Vems är skulden? “Sverige kan inte ta emot alla flyktingar” | Vardagsrasismen. SD går till val på det, rasisten älskar att säga det och till och med S har apat efter retoriken. “Vi kan inte ta hand om alla”. Det är verkligen en liten snuttefilt i diskussionen om invandring och framförallt asylinvandringen, att just vi tar in för många, vi tar hand om “alla”. Så därför tänkte jag ge er lite statistik på hur det faktiskt ligger till med det där att alla kommer hit.

Nyaste statistiken är från 2012 så det är den jag kommer använda mig av. * 2012 var 45 miljoner människor bort-tvingade från sina hem. * 15.4 miljoner var på flykt och i skydd av FN * 23.000 personer tvingades varje dag lämna sitt hem för att söka skydd från krig, antingen inom det egna landet eller till andra länder. * Utvecklingsländer tog hand om 81% av alla flyktingar. . * Pakistan tog hand om flest flyktingar, totalt 1.2 miljoner. *Afghanistan var det land varifrån flest flydde, 95% av alla afghanska flyktingar hamnar i flyktingläger i Pakistan eller Iran. * 46% av alla flyktingar var under 18 år. Like this: Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt. Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur.

Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med. De elever som varit frånvarande när kapitlet lästes, och för vilka sammanfattningen är extra viktig, tröttnar på att lyssna efter en stund. Nästa gång ja. Planeringens kreativa fas. Detta läsår har jag många arbeten som ”rullar på” i klasserna.

Självklart tillförs nya idéer som utvecklar arbetena, men de är testade och centrala delar är på plats. Det är ju bra…. men lite tråkigt! Nyligen förelog en kollega att våra åttor skulle läsa Fahrenheit 451 (Ray Bradbury). Hm, en lagom svår utmaning! Övergripande syftet bestämdes tillsammans med SO-läraren. Nu började den kreativa processen när man inte riktigt vet vart ett arbete tar vägen. Vi har varvat högläsning (eftersom inledningen är svår att komma igenom själv), enskild läsning och såklart regelbundna diskussioner om text och innehåll.

Parallellt har SO-läraren jobbat med demokratier och hur Sverige styrs. Den kreativa processen när ett nytt arbetsområde skapas är en av många saker som jag gillar med lärarjobbet. Nästa år kommer området De mänskliga rättigheterna och modern teknik vara ett arbete som rullar på. Kommentarer till "Planeringens kreativa fas" Förvandlingen av Franz Kafka 12 maj kl 06:01 - Radioteaterbiblioteket. ”När Gregor Samsa en morgon vaknade ur sina oroliga drömmar fann han sig förvandlad till en skalbagge.” Så börjar den kusliga historien om den plikttrogne och hunsade handelsresande Gregor Samsa, som försörjer sina föräldrar och sin syster, men som i sin nya skepnad blir till allt större besvär för familjen - så till den grad att sonen till varje pris måste bort. (Från 1970). Inledning av Aleksa Lundberg. Aleksa Lundberg är skådespelerska och gick ut scenskolan 2010.

I Radioteatern hördes hon senast i Gustav Tegbys ”Den ständige terroristen”. Förvandlingen av Franz Kafka. Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6). Jag berättade att det betyder ungefär ”att tänka om det man tänker” och just i denna lektion handlar det om ”att tänka om det man läser”.

Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Viewcontent. Människosaker en studiehandledning by Maria Bergstrand. Bortbytingen (Troll och människor I) BORTBYTINGEN Det var en trollkäring, som kom gående genom skogen med ungen hängande i en näver- kont, som hon bar på ryggen. Han var stor och ful med hår som borst, sylvassa tänder och klo på lillfingret, men trollkäringen tyckte för- stås, att det inte kunde finnas ett vackrare barn.

Om en stund kom hon till ett ställe, där skogen glesnade en smula. Det var en väg, som gick fram där, gropig och slipprig av trädrötter, och på vägen kom en bonde och hans hustru ridande. I detsamma som trollkäringen fick syn på dem, ville hon smyga sig tillbaka in i skogen för att inte bli sedd av människorna, men så märkte hon, att bondhustrun höll ett barn på armen, och då ändrade hon tankar. »Jag vill allt se om människobarnet kan vara likaså vackert som mitt,» tänkte hon och kröp ihop bakom en stor hasselbuske, som stod tätt invid vägkanten. Men när de ridande for förbi henne, sträckte hon sig för långt fram i sin iver, så att hästarna fick syn på det stora, svarta trollhuvudet.

DLS för skolår 7–9 och år 1 i gymnasiet - Hogrefe Psykologiförlaget. Detta diagnostiska material är ett screeninginstrument som är lätt att administrera och ger reliabel information om klassens och enskilda elevers färdigheter i läsning och skrivning. Eftersom materialet är standardiserat kan det med fördel användas vid resursfördelning. DLS för skolår 7–9 och år 1 i gymnasiet omfattar fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Delproven finns i två versioner: Version A för skolår 7 och 8, Version B för skolår 9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning omfattar 36 uppgifter (båda versionerna) som representerar olika delar inom stavningsmetodiken.

För att underlätta kvalitativa analyser av enskilda elevers stavningsförmåga finns en särskild analystabell över vanliga feltyper på elevens svarsblankett. Ordförståelse omfattar 34 flervalsuppgifter (båda versionerna) där 8 uppgifter är unika för varje version. Läshastighet omfattar 36 uppgifter insprängda i en sammanhängande text. Logga in uppe till höger för att kunna beställa varor. Hem - BOOKIS.SE. PAGY-KÖN OCH IDENTITET 3. Idag påbörjar vi ett projekt som vi kallar kön och identitet. När du hör orden kön och identitet vad tänker du på då?

Kanske tänker du på en man respektive en kvinna. På en pojke respektive en flicka. På vad som är manligt och vad som är kvinnligt? Är vi så olika egentligen? Vi kommer diskutera dessa frågor i undervisningen de närmsta veckorna. Det ska bli sjukt intressant att få diskutera detta med er och höra era tankar om manligt respektive kvinnligt. Projektet är ett samarbete mellan svenska och svenska som andraspråk. Skola | Litteraturbanken. Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande.

Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Bokcirkel och modernismen - hur gick det? - Två pedagoger - ett klassrum. 50 olika sätt att redovisa en bok. Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er.

Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför: Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse.

52 kvinnliga författare. Från 1700-tal till 2000-tal.

Lyrik

”Sakprosa lika viktig som sagor. Students Annotating Text. "Fokus på nytta tar kål på läsningen" Romaner som handlar om relationer eller kärlek.