Visa enskild publikation. Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. I dag, torsdag 9 mars, har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen innebär förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens.
Genom förtydliganden och förstärkningar i skolans styrdokument får huvudmän, rektorer, lärare och annan personal bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling när det gäller digital kompetens. . - Alla elever ska få med sig kunskaper att förstå och kunna påverka världen. Det får inte vara beroende av vilken skola du går på eller vilken lärare du har. Lilla Viralgranskaren. Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt? Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna. En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant.
Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska. Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars Fejkade sidor Guider i filmformat Hur man kollar upp ett inlägg:
”Gör eleverna till nyhetsgranskare” | Lärarnas tidning. Blåsenhus campus ligger precis vid utkanten av Linnés botaniska trädgård i Uppsala. Från den hypermoderna skapelsen i glas, stål och betong ser man ut mot de gamla 1700-talshusen. Byggnaden har fått pris för att den vitaliserat den historiska miljön på ett respektfullt sätt. Här jobbar Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik, som har specialiserat sig på källkritik i digitala medier. Högt upp under taket tar vi plats, som i en rund rymdfarkost, med fri utsikt över den stora glasade entréhallen. Du tycker att digitala medier kräver ett uppdaterat kritiskt tänkande. Varför? — De digitala medierna i sig uppmuntrar vissa beteenden och tankemönster, medan de hämmar andra. För att aktivera den kritiska blicken behöver man känna till världen. Just nu pratar alla om källkritik. . — Jag blir lite orolig för att man vill kasta ut den gamla historie- och samhällskunskapsundervisningen och bara granska nyheter.
In på livet Carl Thomas Nygren Ålder: 45. Familj: Fru och två döttrar, 15 och 17 år. Förklara! Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd: ”Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik” Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik som nu. Skolan kan fungera som en motkraft i en tid då allt fler får information filtrerad genom sociala medier och möter en flod av propaganda och falska nyheter. Den svenska skolans demokratiuppdrag slås fast i både skollagen och läroplanerna. Elever ska ges möjligheter att utveckla de förmågor som behövs för att aktivt kunna verka i ett demokratiskt samhälle. En mycket viktig del i det arbetet är att utveckla medie- och informationskunnighet (MIK): att kunna finna, kritiskt värdera, analysera och själv skapa information.
Utvecklingen på internet och i sociala medier innebär att behovet av kunskap om källkritik aldrig varit större än i dag. Sociala medier och sökmotorer ger oss nya sätt att kommunicera och närmast oändliga möjligheter att hitta information. Förmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet. Skolverket har precis startat en utbildning i källkritik på nätet. Datorer överallt i skolan – men nu ska eleverna lämna skärmarna. – Det är stora ord här i år – det som visas är omvälvande och revolutionerande om man ska tro leverantörerna.
Det tyder på att man nu åter vänder sig till dem som har pengapåsen efter att ha haft pedagogerna i fokus några år. Skol-it-veteranen Mats Östling har besökt skolkonferensen Bett i nästan tjugo år och sett olika trender komma och gå. Nu visar han för stiftelsen Datorn i utbildningens räkning runt ett tjugotal personer från skolvärlden mellan utställningsbåsen och pekar ut vad som är årets trender.
Borta är de interaktiva tavlorna – in med stora pekskärmar, så ser trenden ut konstaterar han. Men den kanske tydligaste och största trenden är att allt inte längre handlar om appar och lärplattformar utan att "prylarna" är tillbaka . Det handlar mycket om robotar och makerskultur. Och det är också i den delen av utställningshallarna det är riktigt trångt – det är här vi hittar pedagogerna. Läs också: Vad är det som rör sig, blinkar och skramlar?
Statens medieråd - Barn, unga och medier. Så kan skolan lära eleverna genomskåda falska nyheter | Statens Medieråd. Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda blir allt vanligare. Ofta byggs trovärdigheten upp med hjälp av bild och film. Nu har Statens medieråd tagit fram ett skolmaterial som ska stärka barns och ungas ”visuella läskunnighet”, värna demokratin och bidra till att förebygga våldsbejakande extremism. Materialet riktar sig till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Med en mobil i varje barns ficka blir förmågan att skilja fakta från fiktion i strömmen av budskap allt viktigare. Bild är ett språk, språk är makt. Alla, i synnerhet unga, behöver lära sig hur bilder och filmer kan användas för att styra åsikter i en viss riktning. Att bildens betydelse har ökat i takt med den tekniska utvecklingen är otvetydigt. Barn och unga möter självklart också falska nyheter, vinklade budskap och propaganda.
Del ett i materialet kallas Bild är ett språk. Del två, Konsten att övertyga, fokuserar på propaganda. Paketet kompletteras av två nyinspelade poddar: ”Elevers ovana vid informativ text kan förklara Pisa-raset” I dag, den 6 december, släpper Skolverket resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av svenska femtonåringars läsförmåga. Prognosen är dyster, och få ser det underliggande problemet. Pisa mäter elevernas förmåga att läsa informativ text, men skolan är helt fixerad vid skönlitteratur. Denna obalans är ganska ny, precis som de dåliga läsresultaten. De flesta tror att det finns en läsförmåga, trots att vi i vår vardag hanterar inköpslistan, brukanvisningen, nyhetsflashen, och rysaren helt olika.
Med en grov förenkling kan man se läsandet som två huvudstrategier, att processa information respektive att få underhållning, det vill säga informationsläsning respektive skönlitteratur. Med en lika grov förenkling kan man säga att vi har en huvudsakligen emotiv och en huvudsakligen intellektuell form av läsning. En gång i tiden upprätthöll skolan en balans mellan dessa två likaberättigade läsvärldar. Informationslitteraturen hanterades med ännu större energi och ambition. DigitaltMuseum - Museum. Advanced search | Search tips Popular tags Museum A-Ö Find museums on map Museum Only images Only text Map Page of 3 Aeroseum(241 objects) Arkitektur- och designcentrum(187833 objects) Armémuseum(88224 objects) Bohusläns museum(149081 objects) Enköpings museum(2992 objects) Falbygdens museum(35170 objects) Flygvapenmuseum(14771 objects) Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland(6159 objects) Försvarsmuseum Boden(3228 objects) Garnisons- och Luftvärnsmuseet − 91:anmuseet(1077 objects) Gotlands Försvarsmuseum(1637 objects) Grenna Museum– Andréexpeditionen Polarcenter(2947 objects) Göteborgs Naturhistoriska Museum(16767 objects) Hallands konstmuseum(36153 objects) Hallands kulturhistoriska museum(4544 objects) Hembygdsföreningar i Uppsala län(101 objects) Hembygdsföreningar i Vetlanda kommun(738 objects) Hemslöjdens Samlingar(9297 objects) Hemsö fästning(187 objects) Hälsinglands Museum(66 objects) Industrimuseum Västra Götaland(31 objects) Jönköpings läns museum(7728 objects) Kalmar läns museum(20050 objects) Close X.
Checklista källkritik. Digitala läromedel — tillgång eller börda? - Lärarnas Riksförbund. För att ta reda på hur användningen av digitalt undervisningsmaterial ser ut ute på skolorna har Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätstudie där cirka 700 lärare deltagit. Det visar sig att lärarna lämnas vind för våg när det gäller IT i skolan. Arbetsgivarna klarar inte sitt uppdrag vad gäller fortbildning och satsning på dessa läromedel. Vi ser en frustration över läromedelsituationen på många skolor och lärarna tvingas ofta producera egna läromedel.
Det finns en attityd att digitalt ska vara billigt, helst gratis och därmed prioriteras inte digitala läromedel i skolbudgetarna. Resurser för inköp av läromedel saknas Nära hälften av lärarna saknar helt tillgång till digitalt undervisningsmaterial. Lärares undervisningstid går till produktion av egna läromedel Över hälften av lärarna producerar eget digitalt undervisningsmaterial. Positiva till läromedel men fortbildning behövs Hälften av lärarna uppger att de erhållit sin digitala kompetens genom ett eget intresse. Changing the way you learn.