Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination. Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola.
Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Att jag själv tycker att det är klurigt är nog för att långt inne finns samma vånda gömd.
Vi bär mycket med oss i in i vårt uppdrag. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vilken lektion! Dags för instruerande text. Dags för oss i årskurs 4 att arbeta med instruerande text.
Vi använder oss självklart av Cirkelmodellen och vi kommer arbeta med texttypen i svenska och NO under några veckor. Vi börjar med att samtala i grupp och helklass kring följande frågor: Vad är en instruktion? Varför skriver vi instruktioner? Till vem skriver vi instruktioner? Efter det tittar vi tillsammans på texttypens struktur – hur är en instruktion uppbyggd? Språkligt är det nu ett guldläge att gå igenom imperativ med eleverna.
Vi kommer skriva gemensam text i klassen och sedan skriver eleverna en egen instruktion. Feedback och feedforward får eleverna denna gång genom respons, two stars and a wish, av de elever som testat att följa instruktionen. Vi täcker in bla följande centralt innehåll i svenska åk 4-6 med arbetet: *Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. En annan viktig aspekt är att det blir ett tydligt samband i skolarbetet. Mitt språkutvecklande klassrum: Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1. I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet.
Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Har alla människor det? Är det något vi föds med? Eller är det något vi lär oss? Detta inlägg kommer att handla om hur jag arbetade med Dostojveskijs roman Brott och straff men tänker att jag först vill ge er en bakgrund av upplägget av temat. Vi började temat med ett sokratiskt samtal utifrån den berömde bilden av Joseph Schultz.
Därefter brainstormade vi kring begreppet moral. Syftet med dessa inledande aktiviteter var att skapa en förförståelse för hur vi ser på moral både som samhällsmedborgare utifrån våra olika kulturella referensramar men också hur vi ser på moral som individer. Men detta i ryggen började vi läsa ett par skönlitterära verk där dilemmat eller konflikten mellan individens och samhällets moral kommer till uttryck. Se filmen här: 1. 2. 3. 4. 5. Språkarbete och IKT3 (1).ppt. Hanna_Stehagen_sprakinriktad_undervisning_bedomningspraktik.pdf. Ny i svenska skolan: Cirkelmodellen - ett konkret exempel. Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den.
Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang.
Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser. Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta. ”Idag ska vi skriva sagor.
Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande.
Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Att diskutera: 1. Språket bär kunskapen: Att identifiera svårigheter.