Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta. ”Idag ska vi skriva sagor.
Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också).
Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Att diskutera: 1. Spraketifokus.blogg.se - Ett genrepedagogiskt arbetssätt. Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik. När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna.
Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista. - Om jag ska räkna ut arean på den här rektangeln, hur ska jag göra då? Frågar Karin Pettersson sina tredjeklassare. - Du ska mäta med linjalen, svarar en pojke. Tema: Genrepedagogik och Gibbons i praktiken. Cirkelmodellen - ett konkret exempel. Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den.
Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang.
Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse. - Vad vet ni om Sverige?
Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever.
Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen. Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen.
Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. På väggen sitter en stor smartboard som visar framsidan till Elsa Beskows bilderbok och bredvid smartboarden syns en stor skog som barnen målat. De har själva fått bestämma vad för kulisser som behövts till pjäsen och vad de ska ha för rekvisita. - Här kommer våra äldsta, fortsätter Louise samtidigt som de utklädda barnen intar scenen för att sjunga några sommarvisor.
Därefter drar pjäsen igång och Louise läser högt ur boken allt utom replikerna. Från teori till praktik. Pauline Gibbons och cirkelmodellen. Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola.
Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Tanken var redan då att jag skulle prova på att arbeta efter cirkelmodellen med min klass som ett steg i att utveckla deras skrivande av faktatexter, men tyvärr så drunknade detta som så mycket annat till slut i den alltjämt växande ”att-göra-högen”. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten.