Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna | Dagens Samhälle. Beröm på rätt sätt. Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp. Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. Det här har resulterat i en avhandling som heter Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation. – Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Det är av yttersta vikt att förstå detta för att nå bra resultat, tänker jag.
Oavsett vad vi tar oss för egentligen, men kanske framförallt i skolan. Feedback ska anpassas I forskningen testade Alva Appelgren först prestationen hos vuxna som gjorde en minnesuppgift när de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. Hur vi berömmer gör skillnad. Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum.
Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Därför är formativ bedömning avgörande för framtiden. Framgång i undervisningen | Lärarsidan. Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning.
En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. Vår undervisning bör utmana våra elever och vi måste ha höga förväntningar på dem och känna tillit till deras kapacitet och detta kommer att leda till att vi förstärker deras motivation och självförtroende att klara av uppsatta mål. 2. Vi måste vara tydliga i undervisningen! 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad.
007a Lärande bedömning - på riktigt. "Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys forskning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley.
Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola. Formativ bedömning stärker matten. Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset. Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning.
Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet. Hur kom Dweck fram till det? Och vad innebär den vetskapen för skolan? Beröm som blir fel. Tiden som stöttningsaspekt.
En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. Om vi bara förlänger den tiden till TRE sekunder, så hinner många fler tänka efter och komma på och formulera ett svar. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. För det första; när en elev säger: ”Jag tycker samma som hon”, eller liknande, då svarar jag: ”Jamen, säg det då!” Och när eleven upprepat vad kompisen sagt, så bekräftar jag: ”Så du tycker/undrar/tänker också…..” Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande.
2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education. Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. I den svenska skoldebatten pågår en diskussion om tillgången på behöriga lärare, söktrycket och kvaliteten på befintliga lärarutbildningar och i dagarna kom även OECD med sin rapport om den svenska skolan. Den politiska debatten har tidigare präglats av fler nationella prov, tidigare betyg, ordning och arbetsro, högre lärarlöner och mindre administration som en lösning på de sjunkande resultaten i svensk skola. Mycket lite fokus riktas mot de påverkansfaktorer som har störst effekt på elevernas studieresultat, och som påverkar elevernas lärande mest, den faktiska undervisningen i klassrummet.
Regler för iPad. Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med.
I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av. Utbildning i Svedala | KvUtiS – Alla ska lyckas! Att öppna och läsa inlägg 19 januari, 2013 Under varje inlägg finner du ”Postat den” följt av ett datum. Om du klickar på detta datum, öppnas inlägget så att du kan läsa vidare.
Läs mer>> Matematiklyftets introduktion i Klågerup – presentation 22 augusti, 2013 Matematiklyftets introduktion i Klågerup fredagen den 16 augusti 2013 Den 16 augusti 2013 lyfte matematiken i Svedala kommun. Klicka här eller på bilden för att ta del av presentationen. Läs mer>> Läsning – Skolforum 2013 5 april, 2014 Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Läs mer>> Att bedöma för lärandet i NO – material 24 april, 2013 Att bedöma för lärandet i NO – Skolverket Läs Skolverkets skrift om bedömning för lärande med fokus på Naturorienterande ämnen, som dock kan fungera som stöd för lärare i alla ämnen. Den första delen av materialet beskriver BFL generellt för samtliga ämnen utifrån följande rubriker: Läs mer>> Skolbanken. Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar.
Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Idén är att alla delar med sig av sina idéer och i utbyte får tillgång till andras material. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste.
På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans.
Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss. Start-och-igc3a5ngsc3a4tting-c2a0av-lektioner-1.png (PNG Image, 1588 × 2246 pixels) - Scaled (44%) Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet.
Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kollegialt lärande är egoistiskt ~ Kilskrift. Jag har precis ägnat en del tid åt att leta och surfa runt efter filmer som kan användas i flippar. Det blir allt vanligare att lärare lägger upp material på Youtube. Allt fler delar också med sig av lektionstips och föreläsningsmaterial i form av powerpoints och annat. Bloggar och flöden sociala medier svämmar också över av tankar, idéer och kreativitet.
Den här delakulturen tycker jag är suverän. Det visar på den oerhörda kompetens och generositet som lärare besitter. Om det är något som ska besegra den negativa bild av lärare, som har fått regera alldeles för länge, så är det förmodligen det faktum att lärare idag vågar visa upp sitt kompetenta arbete. Finns det en absolut definition på kollegialt lärande? På Skolverkets sida som heter Kollegialt lärande, nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling står bland annat: Samarbete. Jag har skapat fem facebookgrupper. UR har gjort en utmärkt serie om kollegialt lärande i serien Didaktikens verktyg. Kollegoism. Ps. Trädet vid Hornborgasjön. Kollegialt lärande.