Så är inkludering i klassen möjlig. Forskningsrapporten ingår i det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade 2012 med 31 deltagande grundskolor i tolv kommuner. Nu ska projektet avslutas och redovisas i en rapport, ”Från idé till praxis – vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner”. Malmö högskola, som är ansvarig för forskningen, har sedan starten följt utvecklingsprocesserna på skolorna i intervjuer och enkäter med lärare, skolledare, förvaltningschefer och elever. Syftet har varit att studera hur kommuner och skolor arbetat tillsammans för att utveckla inkluderande lärmiljöer för alla elever. Forskarna har studerat inkludering på flera nivåer: kommunal, institutionell och i skolans lärmiljöer. Ett viktigt resultat är att det går att förändra normer och strukturer i skolans inkluderingsarbete med samarbete och flexibilitet. . – När vi inledde projektet, för tre år sedan, fokuserade vi mycket på särskilda undervisningsgruppers vara eller icke vara.
. – Vi har sett ett perspektivskifte. Helt enligt planen | Mitt Flippade Klassrum. Häromdagen såg jag en tråd på Twitter där många av de begrepp vi använder oss av inom skolans värld diskuterades. Tråden lyfte fram begreppen och uttrycken som en rad floskler, begrepp som används men som inte fyller någon egentlig mening, eller för den skull, gör skillnad i undervisningen och för eleven.
Jag tror att det är vanskligt att raljera över dessa uttryck istället för att lägga kraft på att ge begreppen och uttrycken innebörd och mening. Att lägga fokus på att skapa ett gemensamt språk för lärare och elever, där vi menar samma sak när vi använder begreppen, där orden blir allt annat än tomma floskler, är en oerhört viktig del i strävan efter likvärdig skola – för alla!
Tack Max Entin, som alltid lyckas fånga känslan i sina bilder! Ett av dessa begrepp jag ofta använder mig av, är begreppet ”Synligt lärande”. Ett begrepp som är allt vanligare inom skolans värld, men kanske mindre vanligt att man som kollegor sinsemellan diskuterar innebörden av. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5. Lærer vi mer med blyant? – Lesing og skriving er prosesser der vi bruker flere sanser. Når vi skriver for hånd, får hjernen tilbakemelding gjennom bevegelsen vi gjør, og følelsen av å ta i blyant og papir. – Denne tilbakemeldingen skiller seg vesentlig fra den vi får når vi skriver på og føler tastene på et tastatur, sier førsteamanuensis Anne Mangen ved Lesesenteret ved Universitetet i Stavanger. Sansemotorikk og læring Sammen med nevrofysiolog Jean-Luc Velay fra Universitetet i Marseille har Mangen sett på forskning som mer enn antyder at forskjellene har betydning. Et eksperiment utført av forskningsgruppa til Velay viser at det er andre områder i hjernen som aktiveres når vi ser bokstaver vi har lært å skrive for hånd, enn når vi ser bokstaver vi har lært å skrive på tastatur.
Bevegelsen man investerer når man skriver for hånd, etterlater et motorisk minne i et område i hjernen som er knyttet til sanse-motorikk. . – Det samme skjer når du ser noen gjøre noe. . – En annen ting er tiden. Manglende fokus Referanse: How To Weave Growth Mindset Into School Culture. Adilene Rodriguez admits she has always struggled with academics.
Especially in middle school she hated getting up early, found her classes boring and didn’t really see where it was all going. When she started her freshman year at Arroyo High School in San Lorenzo, California, just south of Oakland, she was a shy student who rarely spoke up in class and had little confidence in herself as a scholar. Rodriguez is now a senior and her approach to school has changed dramatically over her high school career. She attributes her shift to her freshman science teacher, Jim Clark, who taught the class about growth mindset from the very beginning and backed up the discussion with action. “He would tell me, ‘You need to push yourself, that’s how you’re going to grow. Be confident. You’re not always going to be successful on your first tries, but you can get there,’ ” Rodriguez said. She didn’t believe him at first; she thought she just wasn’t good at science.
Bedömning. Mobbning. Relationen som pedagogisk urkraft (IV): En pressad lärare kan aldrig vara en bra lärare — LASSE_BJORKLUND. I den här bloggserien har jag gjort en djupdykning i kognitionsforskning och utbildningspsykologi för att försöka spåra vilken roll relationen som koncept har på lärandet och lärares vardag. I del I beskrev jag hur viktig relationen mellan elev och lärare är för lärandet, och i del II hur vi i skolan ofta undviker en av relationens viktigaste komponenter - konflikten - och hur viktig akademisk konflikt är för elevers och lärares lärande. I skolan finns dock fler relationer än bara den mellan lärare och elev, och i del III försökte jag beskriva hur viktig relationen mellan olika kunskap är för att verkligen förstå ett ämnesområde. I denna del - den fjärde i ordningen - återvänder jag till relationen mellan lärare och elev, men här med fokus på vilka hinder som finns för skapandet och upprätthållandet av hälsosamma relationer.
Behovet av perspektivtagande och känslomässig kompetens hos läraren När det gäller trygghet och arbetsro är relationerna avgörande. Slutsats Referenser Obs! Vårt professionella lärande fixar vi själv. ”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” heter en artikel i Lärarnas Nyheter den 1 juni 2015. Det är Helen Timperley som citeras. Knappt två och en halv månad senare checkar Naverlönnskolans personal in på Mossbylund. Ett stort förändringsarbete ska sjösättas. Vi kommer att stöta och blöta hur vi ska få alla elever på vår skola att lyckas. Men arbetet hade faktiskt påbörjats långt mycket tidigare och personalen var med från allra första början i sann Timperleyanda.
Professor Timperley menar att en viktig del i förändringsarbetet i skolan är att lärarna är delaktiga. Ja, delaktiga, det var just vad vi blev den 2 juni när kommunens utvecklingsstrateg, Michael Rystad presenterade Timperleys tankar för alla lärare på skolan. Strax därefter följde utvärderingsdagar i arbetslag, ämneslag, elevhälsoteamet, trygghetsteamet och i lärspridargruppen. Dagen därpå hade förstelärare, rektorer och kommunens utvecklingsstrateg diskussioner kring skolans utvärderingar och kollegialt lärande. Gröna sköna Tyresö » Därför lämnar jag mitt drömjobb. Med anledning av situationen i skolan i Tyresö, så publicerar vi ett öppet brev från Lisa Norgren Benedictsson, adjunkt och högstadielärare i Tyresö 1989-2015.
Mycket intressant läsning som skickats till politiker på lokal och nationell nivå! ”Därför lämnar jag mitt drömjobb I dagarna har skolorna startat igen efter sommaruppehållet. Tidningarna rapporterar om katedrar som står tomma. Det råder stor brist på legitimerade lärare och än värre ser det ut framöver då omkring 70 000 lärare beräknas saknas inom fem år.
Två av åtta utbildade lärare uppges numera arbeta med annat. För mig tog det sex år av ansökningar innan jag till sist kom in på min drömutbildning: Ämneslärarlinjen, kombinationen svenska/historia. Det korta svaret är: orimlig arbetsbelastning och begränsade möjligheter att fylla uppdraget. Jag har stor respekt för svenska politiker och jag är oerhört tacksam för att jag lever i en demokrati. Sedan jag utexaminerades 1989 har stora förändringar skett i skolan. Prioriteringar: Kamratrespons - att arbeta med god miljö för lärande – Förstelärarbloggen. Film eller bilder är ett bra sätt att förstärka budskap. I arbetet med kamaratrespons och uppdraget att skapa en god miljö för utveckling och lärande har Therese Linnér hittat filmen som hjälper henne att skapa ett gemensamt språk tillsammans med eleverna i klassrummet.
Ibland säger en bild och en film betydligt mer än tusen ord. Filmen om Austins butterfly cirkulerade runt på sociala medier för något år sedan. Jag fastnade ordentligt för den. En film som förstärker arbetet både med kamaratrespons och vårt uppdrag att skapa en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11 s.10). Vi har startat vårt arbete med att bli textmedvetna genom att jobba med strukturer för text men också genom att jobba med repons på texter.
I kunskapskravet för A i år 6 står det: Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. När vi hade sett filmen konstaterade eleverna att - Åhh - precis så! Energizing Brain Breaks. Mike Hosking Breakfast. Systematiskt kollegialt lärande. Skrivet av Daniel Nordström Skolverket släppte nyligen ett nytt stödmaterial om Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterialet presenteras i korthet här och kan bidra till att systematisera det kollegiala lärandet. Det systematiska kvalitetsarbetet är inskrivet i skollagen och det finn även tydliga kopplingar till skola som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera, prioritera, samtala och skapa delaktighet om måluppfyllelsen och utvecklingsområden i relation till de nationella målen.
Kvalitetsarbetet består av en cyklisk process där man skal l följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen och undervisningen men målet att öka eleverna måluppfyllelse. För att organisera och strukturera kvalitetsarbetet så delas det upp i fyra processer med utgångspunkt från fyra frågeställningar ”Var är vi?” Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning. Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen.
I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2.
Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning. Checklista för sociala medier. "Höga förväntningar är inte ett trollspö" - Per Kornhall. Ett mail från en bekant som arbetar i en kommun fick mig att aktualisera frågan om förväntningar. Förväntningar är något som enligt till exempel Skolinspektionen och SKL är en viktig faktor för att förbättra undervisningen. Det låter ju underbart. Om vi bara har ett annat förhållningssätt så få vi en bättre skola. Då behöver vi ingen kompetensutveckling, inga nya kunskaper eller metoder – och sådant kostar pengar. Men är det sant?
För det första är det svårt att riktigt ringa in vad man menar med förväntningar. När det gäller förväntanseffekter citeras ofta enstaka studier med förvånansvärt kraftfulla resultat, men den samlade bilden verkar mycket mer modest. Att säga till en lärare att felet på dennes undervisning är låga förväntningar är som att be hen att likt baron Münchhausen dra hårdare i sina skosnören för att kunna flyga.
En av de viktiga saker som framträder i forskning kring förväntningar är att man ofta blandar ihop förväntanseffekter med lärares självbedömning. How To Weave Growth Mindset Into School Culture. Dylan Wiliam ger dig nycklar som öppnar elevernas resurser i klassrummet | Horisonten.io. Why do kids do better in school after exercise? När kunskap blev ett krav. Detta begrepp, som fogar samman kunskap med krav, dök först upp i förarbetet till Lgr11. Tidigare (i Lgr 80) hade det som eleverna förväntades lära sig helt enkelt uttryckts som ”mål” eller, i samband med att resultattanken introducerades i Lpo 94, som ”mål att uppnå” respektive ”mål att sträva mot”.
I Lgr11 tas ytterligare ett steg. Kunskap är inte längre ett mål för eleverna att nå, utan ett krav att uppfylla. Vi har därmed rört oss långt ifrån den klassiska bildningens kunskapsbegrepp – det som Donald Broady i en bilaga till betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) beskriver som ”att åstadkomma något inte på förhand föreskrivet”. Men vi har också rört oss långt ifrån den kunskapsdiskussion som faktiskt ligger till grund för Lgr11, och som presenteras i läroplanens första kapitel. Denna kunskapssyn bygger på att eleverna ska utveckla en vana att grunda sina ståndpunkter på kunskaper. Synen på kunskap och lärande förändras. Läroplanen i sig kan också vara motsägelsefull. Kurs och ämnesplaner-Gr. Rektorn - att ändra en skola.
Kunskapsvägg åk 4-6. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6. Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln.
Det hittar du under bilden Biologi, Fysik och Kemi. På så sätt tar no mindre med plats när man sätter upp det. Om du vill läsa mer om det jag lagt ut tidigare om hur jag jobbar med kunskapsväggen finns det under Kunskapsväggen i menyn eller via taggen kunskapsvägg. För att det inte ska bli någon som blandar ihop de gamla dokumenten med de nya så har jag tagit bort länkarna för att ladda ner respektive ämne i de äldre inläggen men inläggen som sådana ligger kvar.
För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat.