background preloader

Språksociologi

Facebook Twitter

Svenska Dialektmysterier Avsnitt 6 - Göteborgska. Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska. I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt.

Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt enkelt blivit mindre och mindre skillnader mellan olika lokala varianter av talad svenska. Och även inom storstadsområdena har skillnaderna mellan stadsdelar minskat. Till exempel har olika uttryck för att 'gnida in snö i ansiktet på någon' varit vanliga i olika delar av Göteborg, bland andra göra i väster, gura i öster och gira på Hisingen (alla med hårt g-uttal). Av dessa faktorer är avstånd en av de viktigaste. Svaret är troligen nej. Lästips: Guss. ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!”” Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna.

I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. . – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. . – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. . – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya. Göteborgskan gör nya erövringar. Publicerad 2010-06-22 15:13 Fakta: Göteborgsdialekten Undersökningen har gjorts i bland annat Stenungsund, Tjörn, Uddevalla, Skara, Vara, Trollhättan och Borås, främst bland ungdomar.

Jämförelser har gjorts med hur folk talade förr. Undersökningen har pågått i tre och ett halvt år, och är helt färdig om ett halvår. Källa: Jenny Nilsson, Institutet för språk och folkminne (TT) Om du blundar och hör folk prata göteborgska — var befinner du dig, tror du? - Spridningen sker ganska snabbt längs Västkusten, förklarar språkforskare Jenny Nilsson på Institutet för språk och folkminne. Jämfört med utlandet är fenomenet rätt ovanligt. - Där är det ofta den dialekt som talas i huvudstäderna som folk tar efter. När det gäller göteborgskan har man kollat på ett antal orter i Västsverige hur folk har tagit till sig dialekten. Men även söder om Göteborg brer dialekten ut sig. - Jag vet att i exempelvis Kungsbacka kan det vara svårt att skilja unga människors dialekt från hur de som bor inne i Göteborg pratar. Fakta om dialekter april 2015.pdf. Dialekter i skolan juni 2015.pdf. Språkbruk. Margareta Svahn & Jenny Nilsson: Dialektutjämning i Västsverige.

Göteborg: Institutet för språk och folkminnen (DAG), 2014. 298 sidor. Nittonhundratalets snabba samhällsutvecklingar har som på så många andra håll i Europa satt sina spår i dialekterna i Västsverige. Margareta Svahn och Jenny Nilsson har i ett brett upplagt projekt analyserat språkförändringsmekanismerna under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet. Resultaten får vi ta del av i boken Dialektutjämning i Västsverige. Undersökningen omfattar landskapen Västergötland och Bohuslän och både större och mindre orter har undersökts. Materialet för undersökningen är så stort och mångsidigt att det vid första anblick kan kännas oöversiktligt för läsaren. Materialet är alltså heterogent, men resultaten redovisas på ett mycket överskådligt sätt som visar på författarnas stora förtrogenhet med materialet och förmåga att utnyttja de olika delmaterialen på ett optimalt sätt.

Göteborgska ångar av sex och service. Den göteborgska dialekten verkar göra succé bland svenskarna. I en undersökning av Com Hem svarar fyra av tio av nära 2 600 tillfrågade ”ja, helt klar” eller ”ja, kanske” på frågan om dialekten har betydelse hos den du talar med i kundserviceärenden. Mest populär är göteborgskan - som gillas bäst av elva procent. I maj i fjol visade en Sifo-undersökning att svenskarna också anser att göteborgskan är landets sexigaste dialekt, tätt följt av norrländska. Också i fråga om kundservice är norrländsk dialekt populär, och delar förstaplatsen med göteborgskan och stockholmska. På andra plats hamnar skånska, strax före värmländska, dalmål, gotländska och finlandssvenska. Minst populära dialekter i undersökningen är östgötska och småländska. En högre andel av de yngre svarande, födda 1980 och senare, tycker att dialekten är viktig.

Medelålders tycker i högre utsträckning än yngre och äldre att dialekten inte spelar någon roll alls. Stockholm TT. Fåtöljlingvistik: jävla göteborgare | På svenska. Fåtöljlingivstiken – armchair linguistics, som det heter i internationella sammanhang – har länge varit illa ansedd. Tanken går till en tillbakalutad, grånad professor, som sitter med pannan i veck och halvsover. Han orkar inte undersöka faktiskt språk, utan funderar och vänder och vrider på en eller annan språklig konstruktion, som möjligen bara finns i hans eget huvud – introspektion kallas metoden. Dagens fåtöljlingvistik ser annorlunda ut. Den fåtöljbaserade professorn (själv brukar jag använda soffan) knapprar alert på sin laptop.

Han söker på bloggar och funderar, medan han tar en klunk av sin latte, på geografisk variation och dialekter. Ord och konstruktioner tonar fram och visar sig frekventa på vissa ställen. Denna upptakt är inte bara spex. Och går vi tillbaka ett århundrade till fick man utan en tillstymmelse till bil ta sig fram till en lämplig dialekttalare och skriva ner vad han sa (resultaten av det arbetet finns kvar på våra dialektarkiv). Här är tolv-i-topplistan: Dialekter. Dialektlänkar. Slangopedia. Folkmun.se.