background preloader

Guss

Guss
”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya.

http://spraktidningen.se/artiklar/2007/08/guss

Related:  Svordomar. Ungdomsspråk. "Invandrarsvenska"SpråksociologiSpråksociologiSvenska

”Shoo bree” – så når man inte förortsborna Min familj flyttade till Sverige på 90-talet, till Malmö, och vi har alltid bott i mindre rika områden. När jag var fyra år började jag känna mig annorlunda. Jag ville ta plats, synas, höras. Jag var frustrerad över att jag pratade perfekt svenska men ändå inte var blond och blåögd och hade ett namn som få kunde uttala. Som fyraåring bytte jag till slut namn och har alltid, tillsammans med mina systrar och mamma sett annorlunda ut men gjort allt för att prestera bäst.

Varför får man inte säga neger? För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter.

Fandom powered by Wikia Av Ray Bradbury Kön hade bildats på stadens torg klockan fem på morgonen, medan tupparna gol långt ute på den rimfrosttäckta landsbygden, och det fanns inga eldar. Först hade dimtussar klängt sig fast överallt bland de förstörda byggnaderna men när solen gick upp vid sjutiden började de skingras. Nere på gatan samlades människor i små grupper på två eller tre till marknadsdagen, till festdagen. Den lille pojken stod alldeles bakom två män som hade samtalat högt i den klara luften och allt de sade lät dubbelt så högt på grund av kylan. Facebook förstör inte ungas språk Skriv rätt annars står du dig slätt. Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts.

#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt!

Göteborgskan gör nya erövringar Publicerad 2010-06-22 15:13 Fakta: Göteborgsdialekten Undersökningen har gjorts i bland annat Stenungsund, Tjörn, Uddevalla, Skara, Vara, Trollhättan och Borås, främst bland ungdomar. Förortssvenska – en språklig resurs - Forte Artig och motiverad gymnasieelev på prestigeskola i Stockholms innerstad. Beskrivningen låter inte som stereotypen av »ungdom som pratar förortssvenska«. Just det lockar forskaren Rickard Jonsson.

Related: