background preloader

Skola

Facebook Twitter

Det funkar om någon sitter bredvid! Man har prövat allt och ingenting funkar om man inte sitter bredvid eleven.

Det funkar om någon sitter bredvid!

Det är den enda lösning som tycks ge eleven det stöd som leder framåt. Vissa skolor har många elever som verkar fungera bäst när de har en vuxen som sitter bredvid och ser till att arbetet påbörjas, utförs och avslutas. För dessa skolor kan resurserna sina ganska fort om en individuell lösning av detta slag är vad som förordas av alla inblandade. Lösningar som denna, att se till att eleven får någon som sitter bredvid, kommer ofta när skolans specialpedagogiska perspektiv är kategoriskt. Det är eleven som bär svårigheten och det är eleven som får stödet för att kompensera för sin svårighet. När en elev inte klarar av att driva sitt lärande själv, att sätta igång sitt arbete eller att genomföra en uppgift på egen hand kan vi istället undersöka stödbehoven utifrån ett relationellt perspektiv.

Det relationella perspektivet har stöd i styrdokumenten, vi ska undersöka organisationen runt eleven.

Gymnasiet

Vet Björklund skillnaden på metodik och didaktik? - Åsa Morberg. Visste du att Jan Björklund beslöt att föra in metodik i examensordningen på alla lärarprogram den 1 februari 2014?

Vet Björklund skillnaden på metodik och didaktik? - Åsa Morberg

Digitala läromedel. Styrdokument, statistik m.m. Designtänkande. Lärarspindeln. Är du lärare och gör egna digitala lärresurser?

Lärarspindeln

Vill du dela med dig? Då är projektet Lärarspindeln något för dig. Lärarspindeln har utvecklat en webbtjänst där lärresurser från lärare blir sökbara. Det du behöver göra är att märka upp dina lärresurser. Uppmärkning av dina lärresurser Att märka upp en lärresurs är inte så krångligt som det låter. Din portfölj med lärresurser Du kan administrera en egen portfölj med digitala lärresurser i Lärarspindeln. Så lägger du till en digital resurs i Lärarspindeln Projektet Lärarspindeln. Fokus på det som skulle kunna vara. När identiteter, positioner och åsikter utmanades i gruppsamtal om framtiden bland gymnasieungdomar ledde det till nya perspektiv, kunskaper och förståelser.

Fokus på det som skulle kunna vara

Det visar Lotta Johansson i sin avhandling. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag är intresserad av drömmars och visioners betydelse och roll i skolan, och hur man skulle kunna inkludera dessa pedagogiskt på ett annat sätt än tidigare. Examensarbetet.pdf?sequence=2. Läroplaner. En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen.

Läroplaner

I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Läroplanen har trätt i kraft den 1 juli 2011. Läroplan, kursplan, ämnesplan. Allmänna råd. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Bedömningen av elevprestationer i skolan är nära sammankopplad med undervisningen.

Allmänna råd

När bedömning och återkoppling används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerade i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande. I dessa allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan kopplas därför planering ihop med den del av undervisningen som handlar om bedömning och betygssättning. Ladda ner/beställ: Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen De allmänna råden ska stödja lärare och rektorer i att följa lagar och regler vid bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen Diskriminering och kränkande behandling Diskriminering och kränkande behandling.

Svensk författningssamling 2010:800 Skollag (2010:800) På tal om 6 - normkritisk sexualundervisning. Nu lanseras det digitala fortbildningsmaterialet På tal om 6!

På tal om 6 - normkritisk sexualundervisning

Det är ett filmbaserat undervisningsmaterial som utifrån läroplanens skrivelser hjälper lärare att integrera sexualitet och identitet i 26 olika skolämnen. - Enligt styrdokumenten från 2011, är sexualitet inte längre ett område enbart för biologi och naturkunskap. På tal om 6 möter skolans behov av ämnesintegrerat och ämnesövergripande arbete med sexualitets- och samlevnadssfrågor, och det kan användas varje dag i många olika ämnen, berättar redaktörerna Karin Carlsson och Karin Nilsson. Webb och filmer som pedagogiskt verktyg Fortbildningsmaterialet är ett digitalt pedagogiskt verktyg på www.patalom6.se.

Göteborg

Betyg och bedömning. Bättre skola. Bättre undervisning. Demokrati, etik, värderingar. Bibliotek. Förstelärare. Lärares lärande. Språkutveckling. Nyanlända. Ämnen. Studieteknik mm. NP. Skolrankning etc. Sten Svensson: Marknaden tog över lärarnas frirum.

När marknadskrafterna tog över styrningen av skolan sopades professionens utökade utrymme bort, skriver Sten Svensson.

Sten Svensson: Marknaden tog över lärarnas frirum

(red) Vid kommunalisering beslutades om en ny ansvarsfördelning för skolan. Då decentraliserade staten en hel del makt till kommunerna och professionen. I den nya ansvarsfördelningen angav staten målen, kommunerna ansvarade för personal, organisation, resurser etcetera och professionen fick ansvaret för det dagliga arbetet i skolan. Hur målen skulle nås, det blev skolledarnas och lärarnas ansvar. En grundtanke i decentraliseringen var att man ville ta tillvara den kraft som fanns hos professionen för att utveckla skolan. Det första som inträffade när decentralisering av skolan skulle börja tillämpas var att regeringen Bildt införde en helt ny styrprincip, marknadsstyrning.

Med marknadsstyrningen följer att kunderna, elever och föräldrar, alltid har rätt. Kampen om eleverna blev plötsligt en fråga om en skolas överlevnad. Därför kritiserar vi Skolverket. UNICEFs utgångspunkt är alltid att stå upp för barnets rättigheter.

Därför kritiserar vi Skolverket

Vi arbetar över hela världen med att få regeringar att tänka på barnen när de utformar lagar och prioriterar i budget. Till vår hjälp har vi FN:s konvention om barnets rättigheter. Men trots att nästan alla världens länder skrivit under måste vi ständigt påminna regeringar om innehållet i den. När det väl ställs på sin spets är det ofta barnets rättigheter som får ge vika för andra lagar, prioriteringar och politiska intressen. Detta gäller även Skolverkets vägledning till skolor som i sin tur lutar sig på Justitiekanslerns tolkning av lagen, där barnets rättigheter är helt frånvarande i bedömningen.

Vi måste skilja på demokrati och yttrandefrihet i samhället och i skolmiljön. Läs gärna hela vårt brev till Skolverket här.