background preloader

Skola

Facebook Twitter

Vet Björklund skillnaden på metodik och didaktik? - Åsa Morberg. Visste du att Jan Björklund beslöt att föra in metodik i examensordningen på alla lärarprogram den 1 februari 2014?

Vet Björklund skillnaden på metodik och didaktik? - Åsa Morberg

Ett snabbt och oväntat ministerbeslut. Varför valdes metodik egentligen? Beslutet föregicks inte av någon som helst diskussion, så vi får kanske aldrig veta det. Frågor som väcks är: Vad var orsaken till ett så snabbt beslut? Vad är det för metodik som förts in? Eftersom min doktorsavhandling ("Ämnet som nästan blev – en studie av metodiken i lärarutbildningen 1842-1988", Stockholm: LHS-förlag) handlar om metodiken i lärarutbildningen så fångade beslutet min nyfikenhet. Björklund ville nog återupprätta katederundervisningen med metodikens hjälp.

Digitala läromedel

Styrdokument, statistik m.m. Designtänkande. Lärarspindeln. Är du lärare och gör egna digitala lärresurser?

Lärarspindeln

Vill du dela med dig? Då är projektet Lärarspindeln något för dig. Lärarspindeln har utvecklat en webbtjänst där lärresurser från lärare blir sökbara. Det du behöver göra är att märka upp dina lärresurser. Uppmärkning av dina lärresurser Att märka upp en lärresurs är inte så krångligt som det låter. Din portfölj med lärresurser Du kan administrera en egen portfölj med digitala lärresurser i Lärarspindeln. Så lägger du till en digital resurs i Lärarspindeln Projektet Lärarspindeln Lärarspindeln kan ses som en fortsättning på Spindeln som utvecklats av Umeå Universitet i samarbete med Skolverket. Lärarspindelns webbplats Lärarspindeln på facebook Lärarspindeln på twitter Kontakt Fredrik Paulsson, Axiell Media & Education fredrik.paulsson@axiell.com Peter Karlberg, Skolverket peter.karlberg@skolverket.se.

Fokus på det som skulle kunna vara. När identiteter, positioner och åsikter utmanades i gruppsamtal om framtiden bland gymnasieungdomar ledde det till nya perspektiv, kunskaper och förståelser.

Fokus på det som skulle kunna vara

Det visar Lotta Johansson i sin avhandling. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag är intresserad av drömmars och visioners betydelse och roll i skolan, och hur man skulle kunna inkludera dessa pedagogiskt på ett annat sätt än tidigare. Det är mycket fokus på det som har varit och mindre på vad som skulle kunna bli. Vad handlar avhandlingen om? – Det är framförallt en teoretisk-filosofisk avhandling, men den innehåller även bland annat gruppsamtal med gymnasieungdomar som befinner sig på randen till framtiden.

Vilka är de viktigaste resultaten? Examensarbetet.pdf?sequence=2. Läroplaner. En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen.

Läroplaner

I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Läroplanen har trätt i kraft den 1 juli 2011. Den reviderade läroplanen innehåller förtydliganden och kompletteringar av vissa mål och riktlinjer, kompletterande avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling samt förskollärares och förskolechefens ansvar. Ladda ner/Beställ: Läroplan för förskolan. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 Läroplanen trädde i kraft den 1 juli 2011. Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär11 Läroplanen har trätt i kraft den 15 januari 2011 i fråga om 2 § och i övrigt den 1 juli 2011. Läroplan för specialskolan, Lspec11.

Läroplan, kursplan, ämnesplan. Allmänna råd. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Bedömningen av elevprestationer i skolan är nära sammankopplad med undervisningen.

Allmänna råd

När bedömning och återkoppling används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerade i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande. I dessa allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan kopplas därför planering ihop med den del av undervisningen som handlar om bedömning och betygssättning. Ladda ner/beställ: Svensk författningssamling 2010:800 Skollag (2010:800) På tal om 6 - normkritisk sexualundervisning. Nu lanseras det digitala fortbildningsmaterialet På tal om 6!

På tal om 6 - normkritisk sexualundervisning

Det är ett filmbaserat undervisningsmaterial som utifrån läroplanens skrivelser hjälper lärare att integrera sexualitet och identitet i 26 olika skolämnen. - Enligt styrdokumenten från 2011, är sexualitet inte längre ett område enbart för biologi och naturkunskap. På tal om 6 möter skolans behov av ämnesintegrerat och ämnesövergripande arbete med sexualitets- och samlevnadssfrågor, och det kan användas varje dag i många olika ämnen, berättar redaktörerna Karin Carlsson och Karin Nilsson.

Webb och filmer som pedagogiskt verktyg Fortbildningsmaterialet är ett digitalt pedagogiskt verktyg på www.patalom6.se. Besökare kan ta del av hundratals övningsuppgifter och diskussionsfrågor i 26 ämnen för grundskola 7-9 och i gymnasieskolan.

Göteborg

Betyg och bedömning. Bättre skola. Bättre undervisning. Demokrati, etik, värderingar. Bibliotek. Förstelärare. Lärares lärande. Språkutveckling. Nyanlända. Ämnen. Studieteknik mm. NP. Skolrankning etc. Sten Svensson: Marknaden tog över lärarnas frirum. När marknadskrafterna tog över styrningen av skolan sopades professionens utökade utrymme bort, skriver Sten Svensson.

Sten Svensson: Marknaden tog över lärarnas frirum

(red) Vid kommunalisering beslutades om en ny ansvarsfördelning för skolan. Då decentraliserade staten en hel del makt till kommunerna och professionen. I den nya ansvarsfördelningen angav staten målen, kommunerna ansvarade för personal, organisation, resurser etcetera och professionen fick ansvaret för det dagliga arbetet i skolan.

Hur målen skulle nås, det blev skolledarnas och lärarnas ansvar. En grundtanke i decentraliseringen var att man ville ta tillvara den kraft som fanns hos professionen för att utveckla skolan. Därför kritiserar vi Skolverket. UNICEFs utgångspunkt är alltid att stå upp för barnets rättigheter.

Därför kritiserar vi Skolverket

Vi arbetar över hela världen med att få regeringar att tänka på barnen när de utformar lagar och prioriterar i budget. Till vår hjälp har vi FN:s konvention om barnets rättigheter. Men trots att nästan alla världens länder skrivit under måste vi ständigt påminna regeringar om innehållet i den. När det väl ställs på sin spets är det ofta barnets rättigheter som får ge vika för andra lagar, prioriteringar och politiska intressen.