background preloader

Formativ bedömning

Facebook Twitter

Utvrdering frmgor. Summativ eller formativ bedömning? En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning.

Summativ eller formativ bedömning?

Skolverket beskriver skillnaden som att, ”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte” Den betydelsefulla skillnaden i Skolverkets – och andras – distinktion är alltså i vilket syfte bedömningen görs; är det för att mäta elevens befintliga kunskaper och summera ihop dessa (oftast till ett betyg) eller är det för att bedöma vart eleven befinner sig rent kunskapsmässigt och sedan använda detta som utgångspunkt för elevens fortsatta lärande?

Denna distinktion har också i stor grad omfamnats av de som är kritiska till betyg i skolan. Många av de som förespråkar denna distinktion har fått ytterligare vatten på sin kvarn då den numer legendariske (?) Bilden är hämtad från SKL:s svenska sammanfattning ”Synligt lärande” s.40. Vad betyder värdeorden?

Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden.

Vad betyder värdeorden?

Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm.

Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden. Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev. Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande.

Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev

Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. Mer kvalitet på mindre tid - formativ bedömning med digitala verktyg - Vi som... På den skola där jag arbetar har vi nyss genomfört terminens utvecklingssamtalsdag.

Mer kvalitet på mindre tid - formativ bedömning med digitala verktyg - Vi som...

Alla skolans lärare förlägger i så hög grad som möjligt alla utvecklingssamtal till en och samma dag. De elever och vårdnadshavare som inte har möjlighet att komma under denna dag erbjuds naturligtvis andra tider för utvecklingssamtal. Fördelarna är många. För det första kan jag som mentor boka in att representanter för elevhälsan medverkar om så erfordras. Jag kan även be rektor närvara om beslut kring särskilt stöd t.ex. är på tapeten. En nackdel med systemet är att vi lärare måste ställa samman en mycket stor mängd underlag till utvecklingssamtal under en kort period, då alla utvecklingssamtal genomförs samtidigt. Har ni läst Skolverket allmänna råd för utvecklingssamtalet? Hur mycket tid har ni lagt på er skola på att utarbeta ett gemensamt språk för återkoppling och underlag till utvecklingssamtal? Jag har ställt den frågan till många kollegor ute i landet och svaret är ofta ingen tid alls.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet. Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet

En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Del 4. Del 4 i serien TIPS på IKT i skolan handlar om verktyg som skapar ordmoln.

del 4

Ordmoln är ett verktyg som kan användas till olika saker. De kan hjälpa till att analysera en text t ex genom att synliggöra vilka ord som är vanligast förekommande i texten. Den informationen kan sedan hjälpa eleverna att utveckla sitt skrivande. Frågebatteri. BFL-kartläggning. BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

BFL-kartläggning

Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Vad kan de? Vad är de bra på? Skolledare kan analysera verksamhetens svar (elever och personal) för att få syn på vad personalen behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov . I vilka frågor har vi positiva svar? Kartläggningen består sexton frågor och utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Lektionsobservationer. Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare.

Lektionsobservationer

Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)