Romantiken Och Skräcken. Språkrådet - minoritetsspråk. I Sverige talas och skrivs minst 150 olika språk, t.ex. teckenspråk, engelska, sydsamiska och wolof.
Stora språk jämte svenska är t.ex. finska, bosniska-kroatiska-serbiska, arabiska, kurdiska, spanska och persiska. Sverige har dessutom fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Det är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Man ska bl.a. kunna använda finska, meänkieli och samiska i kontakten med svenska myndigheter i vissa kommuner som har en stor andel samisk-, meänkieli- eller finsktalande. Den mångspråkiga situationen i dagens Sverige ställer nya krav på språkvård och språkpolitik. Som en följd har resurser tillförts språkvården för arbete med romani chib, svenskt teckenspråk och andra minoritetsspråk. Ny sida 1. Språk i Norden. Den här veckan ska vi titta lite närmare på språk i Norden.
Vi ska lyssna på minoritetsspråk och de Nordiska språken. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. Ibland säger man även att vi har ett sjätte minoritetsspråk och det är teckenspråk.På språkrådets sida kan man läsa mer om språken. Man kan lyssna på språken på sveriges radio. Där finns det en sida som heter Magiska skrinet. Om man letar upp Radioapan till höger på den sidan så kan man lyssna på en mening från alla de fem minoritetsspråken.
Nordiska språk Om du klickar på följande länkar får du träffa ett barn från varje land. Språk i Norden. Grannspråk. Nordiska språk. "Språk öppnar dörrar", brukar man säga.
Språkkunskaper kan ge möjligheter till utbildning, arbete och kulturella upplevelser. När det gäller de nordiska språken handlar det inte i första hand om att lära sig prata norska eller danska, utan att lära sig förstå och kommunicera med personer som talar och skriver på ett annat nordiskt språk. Värsta Språket! Word Map. Karin Bojs: När vårt språk kom hit. Nya rön som blev offentliga i veckan har i princip löst en fråga som forskare har tvistat om i hundra år: varför halva jordens befolkning talar indoeuropeiska språk.
Den senaste tiden har det tidiga 1900-talets rasbiologi fått mycket uppmärksamhet. Sveriges television sände nyligen en dokumentär av Maja Hagerman om rasbiologisk dokumentering av samer. Björn af Kleen här på DN har skrivit reportage om Karolinska institutets samling av skallar. Båda har gjort utmärkta jobb. De undviker att falla i en vanlig fälla där rasbiologin klumpas ihop med biologi i största allmänhet, med genetik och med Charles Darwin. Utmärkande för rasbiologin var inte bara att den var rasistisk och oetisk. Visst var det tidiga 1900-talets genetik en inspiration - särskilt Mendels återupptäckta rön om arvsanlag.
En av de mest tongivande var arkeologen och lingvisten Gustaf Kossinna (1858-1931). Från monster till människa – ny avhandling om vampyrberättelsen. 2009-12-11 | Pressmeddelande Vampyren hemsöker vår kultur.
När SF härom veckan startade biljettförsäljningen till den nya vampyrfilmen New Moon, brakade sajten ihop. Tv-serien True Blood är en given publiksuccé och bokhandlarna flödar av vampyrböcker. Men vad beror vampyrens popularitet på? Vad är det för specifika egenskaper som gör att den aldrig tycks sluta fascinera oss? Studien visar att vampyren är ett monster som tillåter både identifikation och distans vilken gör den till en lämplig gestalt för människan att använda när hon skall berätta om sig själv och sin omvärld. – Genom att studera historiska och kulturella kontexter kan man nå en förståelse för varför vampyren har gestaltats på olika sätt i skilda tider och rum, berättar Anna Höglund.
Avhandlingen visar på två viktiga delmoment i tecknandet av vampyrberättelsens historia. Förslag på skräcklitteratur. Skräckromantik, modern skräck och vampyrer. Skräckromantiken är en litterär genre som uppkom under epoken romantiken.
Det är en vidareutveckling av 1700-talets gotiska roman. Utmärkande drag är att författarna kombinerar skräck, fantasi, äventyr mystik och exotism. Skräcklitteratur kan ibland innehålla sciencefiction eller fantasy. Det är svårt att dra gränser i litteratur. Teoretiker och litteraturvetare försöker göra det och ta ut vad som är specifika drag för en viss tid/epok och en viss genre/texttyp, men ofta handlar det om tolkning och ett verk kan diskuteras utifrån flera genrer och influenser. Typiskt för 1700-talets och 1800 talets tidiga skräckromantiska, gotiska litteratur, så kommer en ung oskyldig flicka till ett stort otäckt slott.
Det finns en engelsk tidskrift som specialiserar sig på populärkultur inom skräck, fantasy och science fiction. En som har forskat kring varför vi fascineras av vampyrberättelser är litteraturvetaren Anna Höglund. Varför tar vi upp detta nu i november 2012? Läs vidare: Trailer: Korpen by Edgar Allan Poe (Swedish) Att arbeta med noveller. Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera.
När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Det är också bra att ha tillhands när eleverna ska skriva egna noveller. Novellrecept För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Skrivandet kan också stödjas av att få exempel att härma, som görs i detta klipp av Malin Larsson. En annan novell som passar sig bra för högläsning är Pälsen av Hjalmar Söderberg.
Så här blev en novell i Malins klass.