Ökat intresse för att lära sig dialekter – ”Måste locka de yngre” Ryssland ratar dialekter. ”Vi hade förstås dialekter på 1800-talet och början av 1900-talet. Men i det moderna Ryssland finns det praktiskt taget inte några dialekter. De dialekter som finns kvar talas bara i avlägsna och nästan övergivna byar.” Citatet kommer från en infödd lärare i ryska. Att det numera ”praktiskt taget inte finns några dialekter” i ryskan är en ganska vanlig föreställning både bland rysktalande och andra. Och ryssarna kan faktiskt ha svårt att med hjälp av ryskan avgöra om någon är uppvuxen i Sankt Petersburg vid Östersjön eller i Vladivostok vid Stilla havet. Med bil är det nära tusen mil mellan orterna, men språket verkar vara detsamma.
I Sverige är risken att någon skulle förväxla en skåning med en norrbottning ganska liten Så påståendet att det bara finns en sorts ryska är uppseendeväckande för en svensk. Att det finns dialekter är en följd av att språk hela tiden förändras och att förändringarna ofta stannar kvar inom ett begränsat område. En del kan nog förklaras med landets geografi. Dialekter kan ge samma fördelar som tvåspråkighet. Talare av flera dialekter kan ha samma kognitiva fördelar som talare av flera språk. Det är ett argument för att barn inte ska uppmanas att sluta tala dialekt. Det visar en studie utförd av brittiska och cypriotiska forskare publicerad i tidskriften Cognition. Skillnaderna mellan fastlandsgrekiska och den grekiska som talas på Cypern är inte större än att talarna utan större svårigheter kan förstå varandra. Cypriotiskan innehåller fler lånord från arabiska och turkiska. Den innehåller också fler klassiska grekiska ord än den moderna fastlandsgrekiskan. Skillnaderna går tillbaka åtminstone till 1200-talet då Cypern, Kreta och Pontus vid Svarta havet isolerades från Grekland.
När forskare tidigare har studerat fördelar med flerspråkighet har de främst ägnat sig åt språk som har betydligt mindre gemensamt med varandra än fastlandsgrekiska och cypriotiska. I studien deltog 136 personer. Anders Foto: Istockphoto. Elever som talar dialekt riskerar hånas i klassrum. Den som talar en lågstatusdialekt riskerar att hånas i amerikanska klassrum. En elev som mobbas för sin dialekt blir inte sällan mindre aktiv på lektionerna. Och det är inte ovanligt att klasskamrater på grund av dialekten betraktar en person som korkad. Från delstaterna New York och Pennsylvania i norr till Mississippi, Alabama, Georgia och South Carolina i söder ligger längs bergskedjan Appalacherna en amerikansk landsbygdsregion där inkomsterna länge låg långt under genomsnittet. Länge präglades också rapporteringen om regionen av sensationsrubriker om hembränning och rasism. Lingvister vid North Carolina State University har studerat vilket bemötande elever från landsbygdsregionens södra delar får på college i den amerikanska söderns storstäder.
Såväl svarta som vita elever från landsbygden mobbas i städerna för sin dialekt. Konsekvenser för de utsatta eleverna var bland annat ovilja att hålla muntliga presentationer eller att räcka upp handen. Anders Foto: Istockphoto. L.php?u= ”Men vad konstigt du pratar!” Den här meningen får jag höra ganska ofta från mina kompisar och familjemedlemmar i Jönköping. De tycker att jag betonar ord fel och skrattar gott när jag försöker prata med min vanliga dialekt (och misslyckas). Ny stad = ny dialekt? Så vad beror deras reaktioner på? Jo, jag har helt enkelt flyttat till Lund och bott här i över tre år. Och så fort jag kom hit anpassades min dialekt till min omgivning: jag började säga ”ja” på det typiskt skånska sättet (ni kan säkert föreställa er hur det låter), och uttryck som ”puligt”, ”mög” och ”bulle i bulle” smög sig in i mitt vokabulär.
Dessutom började jag betona ord på ett främmande sätt, utan att kunna göra något åt det. Men det stannar inte vid skånskan, utan alla dialekter kan påverka mitt språkbruk. Vi anpassar (oftast) vårt tal efter den vi pratar med Jag anpassar mig alltså efter den jag pratar med för stunden – och det är jag inte ensam om. Det är inte alltid vi anpassar vårt tal Psst! Fler lästips: Dialekter och skådespeleri - Scenkonstguiden. ”Att träna bort sin dialekt eller inte träna bort sin dialekt – det är frågan.”
Linn Johansson studerar på The Royal Central School of Speech and Drama i London. Här skriver hon en krönika om språk, dialekt och identitet – och de skillnader hon ser i England och Sveriges förhållande till dialekter och skådespeleri. Stanislavskijs idéer om naturalistiskt skådespeleri, dominerar ännu den västerländska teatern. Inom olika stilar från olika tider, om det så är Brecht eller Tjechov som spelas, är det vanligaste att man eftersträvar ett naturtroget skådespeleri. Svenska skådespelare får fortfarande lära sig att träna bort sina dialekter till förmån för rikssvenskan (eller varianter av den), en dialekt härstammad från 1600-talets adel och framtagen för att standardisera språket.
Som barn i Skåne hade leken ett eget språk. Att träna bort sin dialekt eller inte träna bort sin dialekt – det är frågan. Professionella skådespelare i England förväntas kunna en handfull dialekter flytande. Är du också en dialektkameleont? - Språkkonsulterna. Sök. Unikt test – kolla om din dialekt avslöjar dig! Dialektkartor. Våra svenska dialekter - SweDia 2000. Därför låter skånskan som den gör. Eftersom Skåne en gång tillhört och ligger så nära Danmark, är det lätt att tro att den skånska dialekten helt enkelt är en försvenskning av danskan.
Men Mathias Strandberg dialektforskare vid Uppsala Universitet menar att det är en helt felaktig bild. – De skånska dialekterna placerar sig nu och så långt tillbaka man känner till egentligen, mellan övriga danska dialekter och svenska dialekter. Det hände egentligen ingenting med folks dialekter på 1600-talet i och med nationsbytet, utan man bytte skriftspråk och folk fortsatte prata som de alltid hade gjort, säger Mathias Strandberg. Ja, skånska har alltid varit just - skånska – även när Skåne var en del av Danmark. Naturligtvis har skånskan många likheter med danskan – men dialektens ursprung är mer komplext än så. Influenser från kontinenten Tungrots r-en kommer troligen ursprungligen från franskans skorrande. Tysk melodi I Stockholmsområdet och på de flesta håll i landet har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2.
Dialekter samlade. Dialektord som platsar i ordlistan. "Gräbba" säger man i Södra Götaland, i Västra Götaland "däga", i Dalarna heter det i stället "kulla" och i Jämtland "jänta". Eller på standardsvenska: Flicka. Vårt språk är inte alltid helt lätt att förstå. – Svenskan är oerhört dialektrik. Det finns minst lika många provinsiella ord som dem vi har i standardspråket, säger Lena Wenner, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Provinsiella ord Hon har sållat fram de få provinsiella ord som får äran att ingå i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. . – Ordet får inte vara för lokalt, och bara finnas i en liten socken. Dialekter slätas ut Sammanlagt har hundra provinsiella ord gallrats bort från den uppdaterade ordlistan, bland annat "fänta" för flicka. . – De lokala dialekterna slätas ut och det blir i stället mer regionala dialekter.
Det märker hon tydligt när hon spelar in folk runt om i landet - många är stolta över sitt sätt att prata. Nyanser i språket.