Var talades det indoeuropeiska urspråket? – Curie. Man har länge vetat att de indoeuropeiska språken är besläktade och har ett gemensamt ursprung: de kan alla spåras tillbaka till ett gemensamt urspråk.
Genom språkhistorisk forskning har man kunnat kartlägga släktskapet mellan språken, identifiera den gemensamma kärnan i språken och rekonstruera ungefär hur det gemensamma urspråket kan ha sett ut. De lingvistiska huvuddragen i detta språk är således kända, men man vet betydligt mindre om de förhistoriska människor som kan antas ha talat detta språk. Det har visat sig vara mycket svårt att knyta språket till någon specifik plats på kartan. Men det har inte hindrat forskarna från att försöka leta efter den här mytomspunna platsen. Många platser har föreslagits: Baltikum, Anatolien, Indien och pontiska stäppen för att nämna några. Men nu verkar det faktiskt finnas nytt hopp för den här frågan! För två år sedan publicerade forskare från bl.a.
Dessa resultat är oerhört spännande för en språkhistoriker! Karin Bojs: När vårt språk kom hit. Nya rön som blev offentliga i veckan har i princip löst en fråga som forskare har tvistat om i hundra år: varför halva jordens befolkning talar indoeuropeiska språk.
Den senaste tiden har det tidiga 1900-talets rasbiologi fått mycket uppmärksamhet. Sveriges television sände nyligen en dokumentär av Maja Hagerman om rasbiologisk dokumentering av samer. Björn af Kleen här på DN har skrivit reportage om Karolinska institutets samling av skallar. Båda har gjort utmärkta jobb. De undviker att falla i en vanlig fälla där rasbiologin klumpas ihop med biologi i största allmänhet, med genetik och med Charles Darwin. Utmärkande för rasbiologin var inte bara att den var rasistisk och oetisk.
Visst var det tidiga 1900-talets genetik en inspiration - särskilt Mendels återupptäckta rön om arvsanlag. En av de mest tongivande var arkeologen och lingvisten Gustaf Kossinna (1858-1931). Värsta språket - Säsong 2 - Avsnitt 3 av 8 Släktskap. Illustrerad Vetenskap. Indo-European Languages. Jenny Larsson: Det våras för urspråket! How languages evolve - Alex Gendler. What is the difference between "a hearty welcome" and "a cordial reception"?
In a brief, action-packed history of the English language, Kate Gardoqui explains why these semantically equal phrases evoke such different images. What do Game of Thrones’ Dothraki, Avatar’s Na’vi, Star Trek’s Klingon and LOTR’s Elvish have in common? They are all fantasy constructed languages, or conlangs. Conlangs have all the delicious complexities of real languages: a high volume of words, grammar rules, and room for messiness and evolution. John McWhorter explains why these invented languages captivate fans long past the rolling credits. This incredibly thorough map shows the branching diversity of languages throughout the history of the world. "The object of inquiry in linguistics is human language, in particular the extent and limits of diversity in the world’s languages.
From the BBC, here's "a guide to which languages are most widely spoken, hardest to learn and other revealing facts. " Så grävs språkens dolda rötter fram. Ndhgwhitom kléwos!
Så lyder en fras ur det poetiska språk som diktare använde under en tid så avlägsen att den ligger före vår historieskrivning. Ändå vet vi att den betyder 'Odödlig ära! ' Hur kan vi veta det? Nyckeln till den lingvistiska koden finns inom den jämförande språkvetenskapen. Många känner till att finskan och ungerskan tillhör en språklig minoritet i Europa, och att svenskan i själva verket ligger närmare såväl grekiska som persiska och sanskrit. Det vet vi. Den jämförande språkforskningen tog sina första steg på 1700-talet, då den brittiske domaren William Jones bodde i Calcutta i Indien. William Jones anställde brahmaner - präster - som lärde honom språket. Under 1800-talet utvecklades språkforskningen mycket snabbt. Det anmärkningsvärda i ljudavvikelserna var att de visade sig regelbundna. Men från att namnge urspråket till att redogöra för hur det såg ut är det förstås långt. Folke Josephson är professor emeritus i jämförande språkforskning.
Ur hästens mun – vår språkfamilj föddes på stäppen. Svenska, engelska, tyska, latin, iriska, persiska, ryska, grekiska, sanskrit, tochariska, hettitiska och luviska – alla hör de till världens mest spridda språkfamilj, den indoeuropeiska.
Det var under sent 1700-tal som det stod klart att de flesta språken i Europa och norra Indien är så besläktade med varandra att de måste härstamma från en gemensam källa, det vi i dag kallar urindoeuropeiska eller protoindoeuropeiska. Från början var indoeuropeiskan antagligen en ganska oansenlig anhopning av dialekter. Bit för bit har de sträckt sig ut och delats upp i undergrupper, som i sin tur splittrats i olika språk. Precis som latinet sönderföll i franska, italienska, spanska, occitanska, så delade indoeuropeiskan upp sig i italiska, keltiska, germanska, baltoslaviska, anatoliska, tochariska och andra undergrupper.
Språkförändringar följer lagar Indoeuropeiska språk finns alltså belagda över stora delar av Europa och Sydasien redan mycket tidigt. Åsnan betydligt spretigare Med häst och vagn.