TED-Ed - Why do we love (and need) dystopian literature? Podd_snedtankt_20151008_0600_3848ced.
Klassikerna som varnade för vår samtid. Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet.
I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. Allt vi säger är sant: 6. Dystopier.
I sjätte avsnittet pratar vi om dystopier, och har läst "En sekund i taget" av Sofia Nordin.
Och så träffar vi 16-åriga Isabella Lindström, och får lära oss nya ord som "ship" och "OTP", och grotta ner oss lite i en annan favoritdystopi - Hungerspelen, av Suzanne Collins. Lyssna direkt här, genom att trycka play: En studie i dystopier! Idag är det premiär för en ny kategori på Boktycke, nämligen En Studie i.
Som det låter på namnet så behandlar jag ett tema eller genre i månaden och skriver vad jag uppskattar och inte uppskattar inom det ämnet. Kommer även att ge tips på böcker och tar upp vad jag själv har för manusidéer om jag någonsin skulle skriva en bok i den här genren. Var beredd på ett långt inlägg! Observera att allt jag skriver är här mina högst personliga åsikter och inte någon universell sanning. Mycket av informationen kommer från mina egna erfarenheter samt efterforskningar på nätet så jag kan inte lova att allt är 100% korrekt.
Nya sköna världar – nya sköna gudar. Var mellankrigstidens totalitära ideologier – italiensk fascism, tysk nazism och rysk bolsjevism – ett slags religioner?
Det menar somliga historiker, som studerat dessa rörelser. I sin inflytelserika bok ”Il culto del littorio. La sacralizzazione della politica nell’Italia fascista” (från 1993, senare utgiven på engelska under titeln ”The Sacralization of Politics in Fascist Italy”), presenterade den italienske historikern Emilio Gentile en tolkning av den italienska fascismen som en ”politisk religion”. Senare har Gentile och andra utvidgat denna tolkning till att även omfatta nazismen och kommunismen. Sekulariseringen under 1800-talet hade skapat ett tomrum, sopat bort gammal tro och undergrävt förut trygga institutioner, lett till rotlöshet och desorientering. De icke-demokratiska rörelserna, som annars inte hade frihet och självständigt tänkande på sitt program, betonade att människan har möjlighet och skyldighet att själv forma sin framtid.
Dystopier vittnar om bokens sprängkraft. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna.
Åsikten att litteraturen bör övervakas på grund av sin farlighet är mindre vanlig. Men det är värt att påminna om att denna tanke globalt har stor utbredning och att litteraturen i terrorismens tidevarv på gott och ont har stor sprängkraft. Härifrån är steget inte långt till slutsatsen att litteraturen är särskilt lämplig som kanal för propaganda. Också denna uppfattning har lyst med sin frånvaro i debatten. Dystra dystopier och en unik utopi. Är min vana trogen, som den seriepolygamist jag är (när det gäller läsning), och läser flera böcker samtidigt.
Har kommit halvvägs genom To Kill a Mockingbird av HarperLee. Utan att förekomma framtida recensioner av den så kan jag berätta att jag tycker väldigt mycket om den. Den väcker tankar, frågor och funderingar. En sak jag funderar på väldigt mycket när jag läser boken är hur Harper Lee egentligen lyckades. Vad är det som gör att boken funkar? George Orwell (Bilden är från 1933) Om ni tittar till höger så ser ni att jag även håller på att läsa GeorgeOrwells klassiska kortroman Animal Farm från 1945. Recension: Dörren - Margaret Atwood (Poesi)
Flippfilm om dystopier. Forum. Undergångstro ger bra berättelser - Uppsala. I år har ryktet gått om att världen ska gå under.
Det är inte första gången som människor tror att tidens ände är nära. Något som gjort stort avtryck i böcker och film. Apokalypsens fyra ryttare, målning av Viktor Vasnetsov, 1887. Apokalyptik är religiösa berättelser om vad som händer när världen går under eller historien tar slut. 2012 har ansetts vara året för världens undergång, enligt tolkningar av Mayakalendern. Forskare vid NASA menar dock att det hela är ett missförstånd: De som tror att Mayakalendern slutar den 21 december 2012, och att det skulle vara ett tecken på undergång, har fattat fel. Så lugn, bara lugn! Källor och mer läsning Bilder: Jordklotet sett från rymden (foto: NASA/Wikimedia Commons), Apokalypsens fyra ryttare, målning av Viktor Vasnetsov (foto: Wikimedia Commons)
Skrivkollektivet Bläckstygn - Vi älskar dystopier. Dystopiska associationer i tiden - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen. Jag vet inte varför mina personliga associationer tog nyss nämnda väg under valrörelsen och regeringsbildningen i veckorna, men det mesta känns så overkligt.
Det är som om speciellt Sverige har självutplånande tendenser av liknande typ inom bloggens områden (såväl som inom flera andra), styrda av märkliga politiskt korrekta grupptänksideologer, trogna lärjungar och övriga troende. Man får hoppas att den krassa verkligheten snart går upp för fler, liksom likheterna med sagan om Kejsarens nya kläder. Nuvarande regeringen verkar än mer manisk än den föregående om förträffligheten hos exempelvis vindkraft och andra så kallade ”förnyelsebara energikällor”. Tre berättelser: Berättelser om dystopier. DIVERGENT - Trailer - Official [HD] - 2013.