Analys: ”Trump skulle lugna marknaden – oron ökade” Donald Trumps tal under onsdagskvällen skulle ha ett syfte: att lugna marknaderna.
Besked väntades om hur mycket pengar som skulle satsas på att häva effekterna av Corona-viruset i USA. I stället spädde Donald Trump på den panik som gripit tag i marknaderna de senaste veckorna. I stället för konkreta åtgärder och stimulanspaket fick marknaderna ett nationalistiskt tal om att stänga gränserna till Europa. Det hjälper väldigt lite i ett land med 300 miljoner människor som testat färre än 5000 personer där ett test kostar 1 500 dollar att köpa och där många saknar sjukvårdsförsäkring. Oro för lågkonjunktur. Boende i Lysekil om Preems planer på att bygga ut raffinaderiet. – Vi har demonstrationsfrihet och åsiktsfrihet enligt grundlagen och jag tycker det är bra att utbyta åsikter, säger Leif Ahl, pensionerad lärare och Lysekilsbo Han har försökt skapa sig en åsikt genom att följa medierapporteringen om förhandlingarna och landat i att han är för att Preem ska få bygga ut sitt raffinaderi. – Jag har svårt att se hur man kan tacka nej till utbyggnaden.
Ekonomisk elit drar ifrån vanliga löntagare. - De har stor makt att påverka samhällsutvecklingen och när de som har mycket makt i samhället har väldigt skilda ekonomiska förutsättningar jämfört med alla andra, så riskerar det att påverka deras beslut, säger Anna Almqvist, som är LO-ekonom.
Anna Almqvist ligger bakom LO-rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla” som ska presenteras i dag onsdag. LO-rapporten granskar hur inkomstutvecklingen ser ut för de som har olika maktpositioner i det svenska samhället, jämfört med utvecklingen för en vanlig industriarbetarlön. I ett längre perspektiv har inkomstklyftan vidgats alltsedan 1980 och den brantaste utvecklingen rör den ekonomiska eliten. 1980 tjänade en toppchef inom näringslivet i genomsnitt motsvarande nio industriarbetarlöner. 2018 var den uppe i 61. Utvecklingen med det vidgade gapet mellan den ekonomiska eliten och vanliga löntagare har varit konstant genom åren, med undantag för år med kraftiga lågkonjunkturer och branta fall på börsen. Professor: Minusräntan ett misslyckat experiment. Enligt Lars Jonung har Sveriges Riksbanks minusränta medfört ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor.
”Jag vill ha noll procent i skatt” Svensk Handel: 30 000 jobb och 11 000 butiker försvinner. Var femte köpta plagg på nätet skickas tillbaka. I takt med att e-handeln ökar så ökar även returerna och särskilt inom modebranschen.
I genomsnitt skickas 22 procent av klädesplaggen tillbaka visar en studie från Göteborgs universitet. Enligt Michael Browne, professor i Industriell och finansiell ekonomi & logistik och en av författarna till studien, är det få konsumenter som vet vad som händer med returerna. – När kunden lämnar tillbaka returen tror de ofta att det är en väldigt enkel process men vad vi kunde se är rutten kläderna tar i många fall en väldigt lång väg, säger Michael Browne. ”Naturligtvis får det konsekvenser” Klädesplagg beställda från svenskbaserade företag kan färdas hundratals mil när de returnerats. . – Naturligtvis får det konsekvenser för miljön med koldioxidutsläpp och energin som används vid transporter och så vidare, säger Michael Browne.
Små förändringar behövs. Inkomstklyftan i din kommun - SVT Nyheter. Mediansvensken har ungefär 250 000 kronor i disponibel inkomst per år.
Sju procent av befolkningen har en inkomst som är dubbelt så hög. Den procent som tjänar mest har en inkomst som är ungefär elva gånger större. Cirka 15% av befolkningen har en disponibel inkomst som klassas som låg. Denna tjänst hjälper dig att undersöka hur det ser ut i din kommun och låter dig jämföra med Sverige som helhet. Ökade skillnader mellan fattiga och rika i Sveriges kommuner. Svenskarnas ekonomiska standard har stadigt ökat – men förbättringen är ojämnt fördelad.
Enligt siffror från Statistiska centralbyrån som SVT sammanställt har den ekonomiska ojämlikheten ökat i 275 av landets 290 kommuner sedan 2011. Sverige hör till de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest på senare år (även om skillnaden internationellt sett fortfarande är låg). Siffror från SCB visar att 2017 hade 7 procent av svenskarna hög ekonomisk standard medan 14,9 procent hade låg standard, enligt SCB:s definition. Svensk handel: 30 000 jobb och 11 000 butiker kan försvinna. Svensk Handels rapport ”Läget i handeln” spår att sällanköpshandeln tappar hela 50 000 jobb inom den kommande tioårsperioden.
I stället växer e-handeln, och vi kommer också att köpa mer från andra länder direkt via nätet. Men samtidigt ökar dagligvaruhandeln, och där väntas antalet anställda öka. Det gör att det totala jobbtappet landar på 30 000 förlorade arbetstillfällen. – Det är en enorm utmaning för handeln, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel. Hon pekar på vikten av att handeln får bättre förutsättningar när den internationella konkurrensen ökar, till exempel genom sänkta skatter på arbete.
Sverige långt ifrån bäst på jämställda löner. Arbetsmarknaden i EU har stora skillnader i både lön och sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor.
Jämfört med männen står nästan dubbelt så många kvinnor utanför arbetskraften. Orsakerna är flera, till exempel sjukdom eller studier, men det är den ojämna fördelningen av arbete i hemmet som är den tydligaste skillnaden mellan könen. – Man kan inte underskatta arbetslivets inflytande över jämställdheten. Det berör i stort sett alla kvinnor och är nyckeln till att kunna leva ett självständigt liv, säger Jenny Andersson till SVT Nyheter. Från och med nu jobbar EU-kvinnor gratis. Kvinnor i EU-länder får i snitt 16 procent mindre i lön än sina manliga kollegor. 2018 är 3 november datumet då EU-ländernas kvinnor, i symbolisk mening, slutar få betalt.
Europeiska kommissionen uppmärksammar dagen – ”Equal Pay Day” – med en rapport om löneskillnaderna mellan könen. ”Kvinnor och män ska vara jämställda. Det är en av EU:s grundläggande värderingar. Men kvinnor jobbar fortfarande två månader om året utan att få betalt jämfört med sina manliga kollegor. Det här betyder EU-tullarna. Tidigare i år införde USA tullar på stål- och aluminiumprodukter från Europa. På fredagen ger EU svar på tal med tullar på 25 procent på flera USA-varor. Bland annat svarar man med tull på stål- och aluminiumvaror, men det finns också en hel del mer vardagliga inslag som nu kan bli dyrare för dig som konsument. Populära livsmedel Majs, bönor, ris och jordnötssmör är alla populära varor i det svenska köket, men nu kan de komma att bli dyrare. De står alla på listan över varor som påverkas av tullen. Drycker Apelsinjuice är ett återkommande inslag på många frukostbord, men även den kan komma att påverkas av tullarna. Tobak och alkohol. Så påverkas du av ett handelskrig.
Appleaktier i stället för Iphone 2007 – så rik hade du varit. Inför Theresa Mays tal 2017-04-18 kl 12. FLS - Föreningen Lärare i Samhällskunskap. I torsdags (12/2) tog Riksbanken ett historiskt beslut om minusränta. Det intressanta läget gör att många diskuterar penningpolitik.