background preloader

Pedagogik

Facebook Twitter

Vi behöver anpassa skolan till pojkar. Publicerad: 2017-09-20 Maskulinitetsnormer får ofta stå som förklaring till att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, men flertalet studier visar faktiskt att pojkars underprestationer till stor del beror på skolsystemet. Vi måste anpassa skolan till pojkarnas förutsättningar. Rapporter visar att pojkars skolprestationer har försämrats, då de halkar efter flickor i matte och läsning. I artiklar och undersökningar antyds det att detta eftersläp beror på en anti-pluggkultur bland pojkar, vilken Genussekretariatet, som forskar om genus, kopplar till samhällets maskulinitetsideal. Enligt institutet beror detta specifikt på hur vi uppfostrar pojkar och de förväntningar vi har på dem. Ett projekt i Kanada, Boys’ Literary Teacher Inquiry Project, tyder just på detta.

En rapport av den internationella organisationen Boys’ School Association, samlade de ihop tips om en förbättrad utbildning för pojkar från tusentals lärare och elever. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola) Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 33 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? Genvägar som inte ger vare sig tid eller utrymme för några omvägar där kunskaper kan utvecklas. Utvecklingen inom utbildningssystemet har under en lång tid gått mot allt mindre utrymme för omvägar i undervisningen. Kombinationen av mål- och resultatstyrning, idéer om synligt lärande och formativ bedömning liksom involvering av eleverna i bedömningen av sitt eget lärande får en sammantagen effekt som riskerar att urholka kunskaperna och motverka bildning. 2011 års läroplaner har kursplaner med så kallade kunskapskrav där det i ganska allmänna ordalag formuleras hur eleven ska visa sitt kunnande för att få olika betyg.

Tävlingar hör inte hemma i skolan. När jag gick i skolan älskade jag tävlingar. Jag hade järnkoll på vilka jag skulle liera mig med och vilka jag skulle välja som motståndare. Det spelade ingen roll om det var utmaningar som Veckans ord, Multiplikationstävlingar på tid eller Ishockeymatchen på idrotten. I tävlingar finns det vinnare och förlorare. Jag var en vinnare. Utan tvekan. Jag hade lätt för att lära. Några Twitterinlägg, här och här, den gångna helgen gör mig både ledsen och mycket bekymmersam framförallt för elevernas skull. Varför skulle det vara kränkande att uppmärksamma den elev som lyckas bäst i ett läxförhör. Hur många lärare, både de som är på väg att bli och mer erfarna, har en sådan syn på eleven, vad kunskap är och hur lärande går till?

Om vi hade frågat min klass om tävlingarnas vara i skolan hade det unisona svaret blivit ett rungande JA. Tre elever vill absolut ha kvar tävlingar. Läsa om motivation och lärande Summa summarum: Konkurrens mellan elever stärker några få och sänker desto fler. Är alla ämnen språkämnen? | Förstelärare i Svedala. Dags att undervisa begripligt. Bild: Jens Magnusson.Uppdelningen i extra anpassningar och särskilt stöd är inte bara en fråga om nya formuleringar, anser Wern Palmius och Lennart Rådbrink, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. – Det här kan bli en stor förändring.

Den pekar på lärarens skyldighet att undervisa så att eleverna förstår, säger Wern Palmius. Det går inte längre att framåt terminsslutet ”vifta med F-varningar” och inte heller att skjuta över ansvaret för vissa barn till en speciallärare, menar han. – Det är inte rimligt att uppemot hälften av eleverna i en klass är ”särskilda”. Då måste jag som lärare ändra min undervisning och flytta mig dit där eleverna är. För rektorn innebär de nya reglerna en skyldighet att lägga sig i undervisningen, eller åtminstone ta reda på att den är begriplig.

Den nya lagstiftningen handlar helt enkelt om att göra undervisningen tillgänglig. En avsikt med lagändringen var just att antalet åtgärdsprogram ska minska, och så bör det bli, anser de båda rådgivarna. Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Har debatterats under lång tid. Men är det oroligt i svenska klassrum? Inte enligt de hundratals observationer som jag genomfört – de visar oftast på arbetsro. Det är inte heller så att god ordning automatiskt leder till lärande. Vissa lärare tenderar att sysselsätta eleverna snarare än att ge dem utmanande uppgifter, visar Hermine Marshall i In Pursuit of Learning-oriented Classrooms. Två av mina egna rapporter analyserar hur lärarens sätt att hålla ordning påverkar kvaliteten på lärandet. När undervisningen är lärarstyrd men systemet är otydligt blir oordning och osäkerhet följden. . – God morgon! – … 4, 5, 6, 7, 8, 9 fortsätter eleverna medan Jessica går ut för att hämta elever som saknas. – Sch … säger Jessica när hon återvänder.

. – Tyst, nu ska vi börja lektionen. – Jag trodde vi hade börjat! – Tråkigt. – Tyst Philip, var snäll och flytta tillbaka till ringen! Jessica pekar på hans plats. Samtidigt som Jessica hämtar elever måste hon se till att det inte uppstår oordning. . – Den suger. Vilket mindset har du när du möter dina elever? | Pedagog Skåne Nordväst. Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!” Dweck kallar de två tänkesätten för fixed mindset respektive growth mindset. En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.”

Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback I stället bör vi inrikta oss på att ge processfeedback:“Det här var ett bra resultat. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration! Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg.

Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School. Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. För mig som svensklärare är detta på många sätt mitt i prick på hur jag försöker lägga upp min språkutvecklande undervisning och arbetet med lässtrategier. I do, we do, you do Avslutningsvis tänker jag på att det är lektionen som är den viktigaste resursen.

Relaterat. Barn gör rätt om de kan. Det är fortbildningsdagar inför skolstarten. Jag slår mig ner i en nästan fullsatt aula i Folkets Hus vid Järntorget för att under två dagar lyssna till den amerikanske psykologen och författaren Ross Greene. Det är en av sommarens vackraste dagar. En kort sekund tittar jag längtansfullt ut genom fönstret, sedan bara framåt, mot den där självklara mannen på scenen, som möjligen påminner lite om Karlsson på taket. Kanske är det den där barstolen som han sitter på, benen som dinglar fritt i luften medan han pratar. Hans budskap är lika enkelt som genialt (och gör sig allra bäst på engelska): ”Kids do well if they can”. Alltså, som det uttryckts i olika svenska översättningar: ”Barn beter sig bra om de kan.” ”Barn som kan uppföra sig gör det.” ”Barn gör rätt om de kan”. Det viktigaste ordet i meningen är ”kan”. Så mycket barnuppfostransnit, så mycket pedagogik har varit upptagen vid det där lilla ordet ”vill”.

Om det ändå vore så enkelt. Men så är det ju inte. Så klart. 1. 2. 3. Slarva inte med instruktionerna! Studieteknik, kunskapskrav och förmågor. Stötta eleverna i deras lärande. I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har. I läroplanen för gymnasiskolan står det: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I Lgr11 står samma sak men med ett förtydligande: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Vad innebär då detta för oss som lärare? Vad kan vi göra för att anpassa? Vi börjar med Google Chrome. I filmen drar jag ner SpeakIt, som är en talsyntes. Ibland kan det också vara skönt att slippa få all reklam som finns på en del Internetsidor. En del av oss gillar post-it-lappar och anteckningar och då kan Scribble stickies on steroids vara ett alternativ.

Arbetar man med språk kan Linguarana Extension vara ett intressant tillägg. "Bort med KK-tjötet i klassrummet!" Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever? Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia. I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo.

Eleverna ska utveckla självständighet och de ska ges möjlighet att träna de förmågor som ska bedömas. Jag tror inte längre att det går att utveckla självständighet genom att arbeta självständigt. Att diskutera Hur tränar vi elever i kritisk värderingsförmåga? Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla! I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde.

Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Tvärgruppsredovisningar är ju i sig är absolut inget nydanande men jag tycker att jag har kunnat förfina arbetet med hjälp av digitala verktyg och hittat lite olika sätt att variera detaljerna på. Ibland är det också de rätt enkla uppläggen som fungerar bra, tycker jag! Jag introducerar arbetsområdet kort och berättar om upplägget, syftet och tidsramarna.Jag delar in eleverna slumpmässigt genom att ge varje elev en siffra och en bokstav enligt principen: Kortfattat blir arbetsgången alltså den här: Exempel på områden som vi har arbetat med Vinster med detta sätt att arbeta. Memorera v/s förståelse? | Provfri matematik – bedömning i praktiken. Jag trodde att jag haft tre perfekta lektioner. Två genomtänkta laborationer med genomgång emellan.

Jag trodde att alla fattat allt, men när eleverna gjorde en uppgift efteråt såg jag att nästa alla gjort fel! Det här blogginlägget handlar om hur jag genom en snabb analys lyckades reparera det, och jag förklarar varför memorering av fakta ibland är dåligt. Förr i tiden på mina lektioner fick eleverna testa praktiskt och sedan memorera som läxa eller prov. Den pedagogiken vill jag lämna bakom mig, då det inte är tillräckligt effektivt. Låt mig motivera det påståendet genom att berätta vad som hände i klassrummet. Arbetsområdet var optik, och elverna skulle lära sig hur ljus bryts i olika konkava och konvexa linser. Det jag gjorde när jag upptäckte missuppfattningarna var att ta upp det med klassen. Jag kunde se två saker i deras misstag: vissa svarade bara på de frågor som hade exakt samma linser som vi använt på laborationerna, dessa elever använde troligtvis bara minnet. Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun.

I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum.

Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Jag konstaterar att det är viktigt att skilja på feedback och betyg. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Lycka till! / Sara. När begreppen känns i kroppen. Utvärdering. Josefin Rasch, Gustav Tillas, Elsa Almquist och deras klasskamrater avslutar varje lektion med att skriva ner vad som har varit extra lärorikt.Foto: Anna SimonssonPatienten: Människor försöker undvika mig.

De hälsar inte när jag är i Täby centrum. Psykologen: Så är det säkert inte. Du måste hälsa ordentligt. Patienten: Det hjälper inte. Psykologen: Jag vet hur du tänker. Det är rollspel i Täby Enskilda gymnasium. Deras lärare Åsa Edenfeldt går igenom olika begrepp inom kognitiv psykologi. Nu har eleverna fått papper där bokstäverna i fem olika ord har kastats om. . – Nu kör vi. Händerna sträcks snabbt upp i luften hos de flesta eleverna som har skrivit ner det rätta ordet, men några hinner inte bli klara. – Kör! Ännu en gång är de flesta oerhört snabba. Så är alla fem ord genomgångna. Åsa Edenfeldt avslöjar att den mindre gruppen fått ord som inte går att lösa medan de andra fått enkla ord som hund och katt. Åsa Edenfeldt.Foto: Anna Simonsson Cecilia Friedman.Foto: Anna Simonsson.

Flexibel undervisning utifrån elevernas behov | Förstelärare i Svedala. När vi startar upp ett nytt arbetsområde behöver vi en noggrann planering. Men kan det bli för mycket planering? Om jag planerar varje steg i förväg så utgår jag ifrån vad jag tror att eleverna kommer att behöva, men går det inte att hitta ett sätt att undervisa utifrån vad eleverna verkligen visar sig behöva? Det här inlägget ska handla om att följa lärande och att låta elevernas kunnande styra mitt agerande som lärare. Förra gången jag hade samhällskunskap i årskurs 5 genomförde jag ett skrivprojekt som i stort sett fungerade bra. Efter en uppstart med chips och popcorn (dessa fördelades i klassen proportionerligt mot hur resurser är fördelade i världen, med våldsamma – men bra! Lösningen på detta problem visade sig ligga i en viktig förändring av förutsättningarna jämfört med sist det begav sig: Vi arbetar numera i Google docs.

Att arbeta så här har gjort mina kvällar spännande. Att diskutera: Vilka för- och nackdelar har ovanstående arbetssätt? Ett F handlar inte om eleven – det beror på läraren. Creating a Welcoming and Intellectually Challenging Classroom. A collection of quotes from one of America's foremost educators... Helen Timperley om professionellt lärande.

Lärande 2.0. Tydlighet är grunden för effektivt lärande. Dags att undervisa begripligt. Vilka elever planerar du för? 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. Notera - ett sätt att öka kvaliteten. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Så kan du förbättra lärmiljön. Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning.