background preloader

Mer energi i Hummelsta (MEIH)

Facebook Twitter

Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan  Idrotten ska inte bidra till ökade klassklyftor. Idrottandet minskar kraftigast bland landets mest utsatta grupper.

Idrotten ska inte bidra till ökade klassklyftor

Eftersom idrottande ökar fysisk, psykisk och intellektuell utveckling riskerar detta att försämra förutsättningarna för de redan utsatta i samhället. För att stoppa den här utvecklingen måste vi förändra den nuvarande bidragsstrukturen för idrottsföreningar så att de statliga medlen hamnar där de behövs som mest. Vi vill se ett Sverige där föreningslivet blomstrar och där alla ges samma möjligheter att vara med i den gemenskap som utvecklar våra barn och ungdomar. MEIH = Mer Energi i Hummelsta. Inför läsåret 14/15 har skolan som jag arbetar i, Hummelstaskolan i Enköping, startat ett 5-årigt projekt som vi kallar MEIH (Mer energi i Hummelsta).

MEIH = Mer Energi i Hummelsta

Drivande i projektansökan har varit vår idrottslärare Mattias Hertz, som också är projektledare. Sociala investeringsfonden. Nyheter24, kampanj #timmar. Idrottslärare: "Vi har redan testat – alla barn behöver #1000timmar" #1000timmar DEBATT.

Idrottslärare: "Vi har redan testat – alla barn behöver #1000timmar"

"Efter första halvåret vill endast 2 av 145 elever avsluta projektet" 1,4 procent av eleverna på Hummelstaskolan vill inte ha idrott och fysisk aktivitet varje dag – 98,6 procent vill det. Överläkaren: "Det borde vara mer idrott än vad det är i dag" #1000timmar Överläkaren Anders Hansen vet hur viktig motion är.

Överläkaren: "Det borde vara mer idrott än vad det är i dag"

#1000timmar. Forskare: ”Även sexåringar behöver fysisk träning” Nu har en grupp läkare, sjukgymnaster och idrottslärare på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet dammsugit den moderna vetenskapliga litteraturen när det gäller barn, ungdomar och fysisk aktivitet.

Forskare: ”Även sexåringar behöver fysisk träning”

Deras förslag ska slutligt godkännas av Svenska läkaresällskapet, vilket väntas ske senare i vår. Tanken är att rekommendationerna sedan ska fungera som faktagrund för föräldrar, skolor, politiker och sjukvård. Sverige har hittills hållit sig till Världshälsoorganisationens rekommendationer, så det här kan bli de första specifika svenska riktlinjerna på området. – Våra rekommendationer gäller från sex års ålder, det vill säga för skolbarn, säger barnläkaren Ulrika Berg, som lett utredningsarbetet.

Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft. För två år sedan hade Emilia Franzén Müller och hennes klass en halvtimmes pulsträning tre dagar i veckan.

Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft

Och detta utöver de vanliga idrottslektionerna. – Jag är mycket mer koncentrerad och lugnare i skolan. Jag tycker det hjälper jättemycket, berättade Emilia Franzén Müller då. Målet var att få en effektivare inlärning under lektionerna och på det sättet förbättra elevernas studieresultat. – Genom att syresätta hjärnan innan lektionerna så lär sig eleverna lättare. Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna. En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal.

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna

Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning. Få duschar efter gympan. Klass 9B på Örjanskolan i Skellefteå håller just på med sin lektion i idrott och hälsa.

Få duschar efter gympan

Idag är det lekar och lagsport som gäller. På idrotten har man märk att vissa elever undviker att anstränga sig allt för mycket. Extra idrott fördubblade möjligheten att nå målen.

Kost

Nisse Simonsson. Myten om 10 000 timmars träning. Med det här påståendet kommer också många gånger fler påståenden så som att vem som helst kan bli expert på något bara de tränar medvetet och gör det i 10 000 timmar.

Myten om 10 000 timmars träning

Den här typen av påståenden har blivit väldigt populära och de har onekligen fått många fler att träna mer målvetet och även många fler att börja investera mer tid i träning. Det finns dock ett problem med dessa påståenden och det är ett riktigt stort problem. Det är ingenting med påståendena som stämmer förutom att det krävs träning om du vill bli bra. Myten fick sin första start av en svensk forskare bosatt i USA vid namn Anders Ericsson som för drygt 20 år sen började forska kring om det är träning eller talang som tar fram världens främsta inom vitt skilda färdigheter så som schack, violin, idrott och så vidare.

Torkel Klingberg

Pulsträning höjer skolresultaten. — Barnverket. Rörelse, hjärna och kropp hör ihop.

Pulsträning höjer skolresultaten. — Barnverket

-Det är lätt att titta på pedagogisk forskning och glömma hjärnforskningen och rörelsens betydelse för skolresultaten, säger lärare på Vammarskolan i Valdemarsvik. GRIT. Regeringen vill ha 100 timmar mer idrott i skolan. [uppdaterad 2014-08-13 kl 17:05] "Elever som rör på sig presterar bättre" Mer idrott – mindre ”elevens val” ”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever” Olika förutsättningar för inlärning. Idrott får mobbade pojkar att må bättre. Kaos i rummet skapar kreativitet!? Rörelsens inverkan på barns inlärning : En studie om hur fysisk aktivitet påverkar barns inlärning utifrån ett fåtal lärare och elevers åsikter. Sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärning. Det rör sig om inlärning. Jakten på svaret på frågan om rörelsens betydelse för inlärningen börjar med Myndigheten för skolutveckling. Mer tid för rörelse. Det behövs mer grovmotorisk träning i förskolan, menar Ingegerd Ericsson, doktor i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Psykologilexikon - lexikon - ordbok i psykologi - hitta förklaringen till ordet här. Kognitiv Screening - undersöker kognitiv förmåga. Kognitiv Screening Information © B Adler & H Adler, 2003. Mer Energi i Hummelsta. Why so many kids can’t sit still in school today. The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011.

The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. This appeared on the TimberNook blog. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom.

Nytt KD-förslag: Idrott varje dag. VISBY. Gunilla Ladberg - Pedagogik och språk. Stärk elevhälsan med mer tid för idrottslärare Dagens Samhälle. Idrott gynnar mobbade pojkars psykiska mående.