background preloader

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna
En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning. Först när det har uppstått en automatik i räkning, skrivande och läsning kan elever ta till sig fler och mer avancerade kunskaper. I den progressiva pedagogiken förnekades ofta biologiska mognadsprocesser.

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/skolbarns-hjaernor-aer-inte-tillraeckligt-mogna-13836

Related:  susannestipsMer energi i Hummelsta (MEIH)Uppsatser, forskningsöversikt, forsknings refUndervisningHjärnan

Elevhälsan - Sekretess för EHT-team när annan personal deltar Staffan Olsson svarar Fråga: Hej! Vad gäller för elevhälsoteamets träffar och sekretess? På vissa träffar finns inte bara elevhälsans personal med utan också t.ex. fritidspedagog, lärare, SYV men också fältassistenter. Får man automatiskt stark sekretess på dessa möten eller tar man med sig sin "egen" sekretess från mötena?

Pulsträning gav Emilias skolresultat ett lyft För två år sedan hade Emilia Franzén Müller och hennes klass en halvtimmes pulsträning tre dagar i veckan. Och detta utöver de vanliga idrottslektionerna. – Jag är mycket mer koncentrerad och lugnare i skolan. Jag tycker det hjälper jättemycket, berättade Emilia Franzén Müller då. ”Mycket skam och skuld knutet till dyskalkyli” Föreställ dig att du har svårt med grundläggande räknesätt som subtraktion och multiplikation. Föreställ dig också att du har svårt att uppfatta antal och mängd, komma ihåg telefonnummer, läsa busstabeller eller lära dig klockan. Då har du fått en kort inblick i hur det är att ha diagnosen dyskalkyli. Markus Björnström är utbildad logoped och har arbetat på talkliniken på Danderyds sjukhus. Han har genomfört runt 500 utredningar av barn och vuxna med svåra räkneproblem. Ett av diagnoskriterierna för dyskalkyli är att personen ska ha en normal inlärningsförmåga rent generellt, men svårt med att ta till sig enkla talfakta.

Skola har skapat regler för föräldrar Prata positivt om skolan och ställ inte viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning. Det är två av punkterna i förväntansdokumentet som Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm har skapat för föräldrarna. Läs även: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara” – Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop. Strategier som förbättrar elevernas resultat! Redaktionen utmanade en grupp lärare att gå tillbaka i tiden och återupptäcka sina egna handlingsmönster vid uppstarten av ett nytt läsår. Utmaningen bestod i att återskapa första veckan av de fem senaste läsåren och hur resultaten av det som gjordes då påverkades. Det finns ingen vetenskap bakom testet men det är intressant att pröva sina erfarenheter och granska resultaten utifrån olika handlingsmönster. Det handlar egentligen om att upptäcka egna mönster vi skapar och hur de i sin tur kan utvecklas för att förbättra möjligheterna för eleverna att lära, menar Helena Carlsson från Norrköping, en av de grundskolelärare som medverkade. – När jag släppte min egen agenda baserad på min egen tolkning av styrdokumenten och istället började influeras av elevernas idéer om vad de ville lära sig och då jobba för att anpassa dem i enlighet med Lgr 11, blev lektionerna mer givande och intressanta för oss alla, konstaterar hon snabbt.

Forskare: ”Även sexåringar behöver fysisk träning” Nu har en grupp läkare, sjukgymnaster och idrottslärare på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet dammsugit den moderna vetenskapliga litteraturen när det gäller barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Deras förslag ska slutligt godkännas av Svenska läkaresällskapet, vilket väntas ske senare i vår. Tanken är att rekommendationerna sedan ska fungera som faktagrund för föräldrar, skolor, politiker och sjukvård.

Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik Sjutton barn med språkstörning mellan 8 och 12 år deltog i studien. Nio av barnen hade expressiv språkstörning (främst svårt med att uttrycka sig, men inte uttalade svårigheter med språklig förståelse) och åtta barn hade generell språkstörning (både svårt att uttrycka sig med och förstå språk). En grupp med sjutton elever med typisk språkutveckling matchade på ålder deltog också. Ingen av de elever som deltog hade uttalade svårigheter med enkel addition, ingen hade en diagnos av dyskalkyli, och alla elever hade icke-verbal förmåga inom normalområdet. Alla elever klarade också ett test där man måste förstå att två kvantiteter av något är lika (t.ex. samma mängd vatten i ett högt glas och i en låg skål), för att se att de förstod ekvivalens mer generellt. Sedan fick alla elever lösa nio mattetal

Lite flås varje dag gör dig smartare – Pulsträning är bra framför allt för de barn som inte rör sig speciellt mycket i vardagen normalt sätt, säger Peter Pagels, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet. – I studier har man sett att det inte krävs speciellt lång tid. Mellan en kvart och upp till en halvtimmes pulshöjande aktivitet har mycket positiva effekter, säger Peter Pagels. Peter Pagels vid Linnéuniversitetet i Kalmar forskar inom området fysisk aktivitet och så här förklarar han hur ökad puls kan ge bättre resultat. KTH hjälper Wikipedia börja prata - KTH Nästan fyra miljoner kronor har KTH-forskare nu fått för att lära Wikipedia att prata. Det är genom ett samarbete mellan bland andra universitetet, Post- och telestyrelsen (PTS) och Wikimedia Sverige som Wikipedia ska göras mer tillgängligt för personer med bland annat nedsatt syn. Projektet har fått namnet Wikispeech. – Vi har precis fått 2,8 miljoner tillsammans med bland andra Wikimedia Sverige för att ta fram en talsyntes som ska kunna ge människor med synskador och lässvårigheter bättre tillgång till Wikipedia. Vi har dessutom erhållit ytterligare 1 miljon kronor i form av en postdoc-tjänst där forskaren ska hjälpa till med detta arbete, säger Joakim Gustafson, professor i talteknik på KTH.

Överläkaren: "Det borde vara mer idrott än vad det är i dag" #1000timmar Överläkaren Anders Hansen vet hur viktig motion är. Barn med adhd behöver inte ta lika mycket medicin och alla barn presterar bättre i andra skolämnen. Anders Hansen som är överläkare i psykiatri har behandlat många patienter med ADHD. – Jag brukar säga till dem att det är enormt viktigt att röra på sig, säger han till Nyheter24. Enligt Anders finns det forskning som indikerar att barn med ADHD som motionerar inte behöver ta lika mycket medicin, något som föräldrar till barnen har vittnat om.

Sensomotorisk träning- kan det vara en hjälp mot inlärningshinder? Välkommen till årets andra pedagogiska pub som kommer att handla om sensomotorisk träning. Vi träffas onsdagen (OBS!) den 24 februari klockan 19:00 – 21:00 på restaurang Joda.

Related: