specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Skola har skapat regler för föräldrar Prata positivt om skolan och ställ inte viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning. Det är två av punkterna i förväntansdokumentet som Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm har skapat för föräldrarna. Läs även: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara” – Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop. Förväntansdokumentet har funnits på Engelbrektsskolan sedan hösten 2016 och pressen från föräldrarna har minskat, men förekommer fortfarande, säger Tomas Hultquist. – På min skola är många föräldrar högutbildade och arbetar i positioner där de är vana vid att bestämma och i skolan ser de sig ser sig som kunder och vill kunna bestämma här med, säger han. Att skapa policydokument likt det Engelbrektsskolan tagit fram är en rekommendation från Utbildningsförvaltningen. En av punkterna är att prata positivt om skolan inför sitt barn, varför är det viktigt? Fakta. Malin Hansson
”Mycket skam och skuld knutet till dyskalkyli” Föreställ dig att du har svårt med grundläggande räknesätt som subtraktion och multiplikation. Föreställ dig också att du har svårt att uppfatta antal och mängd, komma ihåg telefonnummer, läsa busstabeller eller lära dig klockan. Då har du fått en kort inblick i hur det är att ha diagnosen dyskalkyli. Markus Björnström är utbildad logoped och har arbetat på talkliniken på Danderyds sjukhus. Han har genomfört runt 500 utredningar av barn och vuxna med svåra räkneproblem. Ett av diagnoskriterierna för dyskalkyli är att personen ska ha en normal inlärningsförmåga rent generellt, men svårt med att ta till sig enkla talfakta. – Det finns de som repeterar och repeterar och lär sig talen i stunden. Får en snedvriden självbild Det är i dag inte helt klarlagt hur många som har dyskalkyli. – Om man inte klarar matematiken och känner sig korkad kan det också smitta av sig på det övriga lärandet, även om man bara har problem med matematiken och inte andra ämnen.
Individualismen förstör inte bara för pojkarna! Detta är dessutom en trend, det vill säga att könsskillnaderna tycks öka. Till detta ska läggas en annan trend, nämligen att elever med migrationsbakgrund presterar betydligt sämre i den svenska skolan än elever med migrationsbakgrund i resten av OECD-länderna. Den svenska skolan är full av vackra ord. Utbildningen ska vara likvärdig, alla elever ska få samma chans, man talar om värdegrund - mer och mer för varje år som går. Vi har inrättat ett barn- och elevombud, ingen elev ska behöva känna sig utpekad av skolan för att han eller hon behöver särskilt stöd, undervisningen ska utgå från individen, och så vidare. Ibland känner jag att alla dessa vackra och viktiga ord och tankar står i bjärt kontrast till verkligheten, som i allt större utsträckning kännetecknas av segregation, ökade skillnader mellan olika elevgrupper och där olika bakgrundsfaktorer verkar spela en allt större roll för hur det går i skolan. Bo Janssonförbundsordförande Lärarnas Riksförbund
”Jag tror man måste bredda synen på fysisk aktivitet” /Anders Hansen, överläk... ”Jag tror man måste bredda synen på fysisk aktivitet” /Anders Hansen, överläkare i psykiatri. #Lärlabbet – Hjärnans kondition – URskola.se UR Lärlabbet ”Jag tror man måste bredda synen på fysisk aktivitet” /Anders Hansen, överläkare i psykiatri. #Lärlabbet – Hjärnans kondition – URskola.se Play Video July 5 at 2:06pm · Public More Posts Vilken skillnad är det på yttre och inre motivation? #Lärlabbet – Hjärnan och motivationen – URskola.se July 5 at 2:18pm · Public Hur kan du som lärare höja energin i klassrummet? Se trailern och dela! May 12 at 12:00pm · Public "Alla på enheten behöver vara med på tåget och arbeta språkutvecklande i alla ämnen för att eleverna ska få så bra start som möjligt i den reguljära undervisningen." Läs hela inlägget nedan! February 23 at 11:25am · Public Nu söker vår nya programledare Åsa lärarstudenter som vill vara med i andra säsongen av Lärlabbet student! Hör av dig till ash@ur för mer info!
Elevhälsan - Sekretess för EHT-team när annan personal deltar Staffan Olsson svarar Fråga: Hej! Vad gäller för elevhälsoteamets träffar och sekretess? På vissa träffar finns inte bara elevhälsans personal med utan också t.ex. fritidspedagog, lärare, SYV men också fältassistenter. Får man automatiskt stark sekretess på dessa möten eller tar man med sig sin "egen" sekretess från mötena? Kerstin Svar: Hej Kerstin! När elevhälsans personal bjuder in andra till möten måste sekretess och tystnadsplikt beaktas. Man tar inte över någon annans tystnadsplikt då man får informationen utan behåller sin egen. När utomstående verksamheter deltar, t.ex. socialnämndens personal eller sjukvårdens, ser möjligheterna olika ut beroende på om det gäller elevhälsan vid en skolmyndighet eller vid en friskola. Vid en skolmyndighet har elevhälsan ytterligare en möjlighet via den s.k. generalklausulen (OSL 10:27) att bjuda in utomstående. Hälsningar från Staffan
Lite flås varje dag gör dig smartare | SVT Nyheter – Pulsträning är bra framför allt för de barn som inte rör sig speciellt mycket i vardagen normalt sätt, säger Peter Pagels, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet. – I studier har man sett att det inte krävs speciellt lång tid. Mellan en kvart och upp till en halvtimmes pulshöjande aktivitet har mycket positiva effekter, säger Peter Pagels. Peter Pagels vid Linnéuniversitetet i Kalmar forskar inom området fysisk aktivitet och så här förklarar han hur ökad puls kan ge bättre resultat. Ökad blodgenomströmning – Pulsträningen höjer pulsen hos barnen och då ökar också aktiviteten i hjärtat. Det här gäller självklart också vuxna människor lika väl som barn. – Det här leder i sin tur till många kognitiva resultat som till exempel att man tänker klarare, får bättre uppmärksamhet och bättre koncentrationsförmåga, säger Peter Pagels, universitetsadjunkt i idrottsvetenskap. Men det är viktigt att den pulshöjande aktiviteten görs ofta inte bara någon gång i veckan.
Från en symbol till en annan - språkstörning och matematik Sjutton barn med språkstörning mellan 8 och 12 år deltog i studien. Nio av barnen hade expressiv språkstörning (främst svårt med att uttrycka sig, men inte uttalade svårigheter med språklig förståelse) och åtta barn hade generell språkstörning (både svårt att uttrycka sig med och förstå språk). En grupp med sjutton elever med typisk språkutveckling matchade på ålder deltog också. Ingen av de elever som deltog hade uttalade svårigheter med enkel addition, ingen hade en diagnos av dyskalkyli, och alla elever hade icke-verbal förmåga inom normalområdet. Alla elever klarade också ett test där man måste förstå att två kvantiteter av något är lika (t.ex. samma mängd vatten i ett högt glas och i en låg skål), för att se att de förstod ekvivalens mer generellt. Sedan fick alla elever lösa nio mattetal Tre av typen a + b + c = a + __Tre av typen a + b + c = __ + c Tre kontrolluppgifter av typen tre av typen a + b + c + a = __ . Alla tal (a-c) var mindre än 7. Elevernas svar delades in i: Referenser
”Sluta mumla halleluja om datorer i skolan” Det måste bli slut på att antingen mumla halleluja eller göra korstecken så fort datoranvändning i skolan omnämns. Kuskapsuppdraget och undervisningen måste stå i fokus, skriver gymnasieläraren Håkan Danielsson. Datorn är dålig att anteckna med på lektionstid. Det var huvudbudskapet i min artikel om datorer i skolan. Det finns de som tolkat detta som om jag vill förbjuda datorn helt och hållet. Det har uppstått många reaktioner på min artikel. De båda lärarna Henrik Tröst och Sabine Lovet tycks i stort hålla med mig. Sten Arevik och Mikael Arevius tycks hålla med mig om att den digitala världen kan utgöra en distraktion i klassrummet. Åke Grönlund, Annika Agelii Genlott och Daniel Broman har visat på resultatet av ett försök i en lågstadieskola. Lotta Edholm har problematiserat hur man i Stockholm, och från Folkpartiets sida, ska se på datorsatsningar.
Hjärnforskare: Sociala medier gör hjärnan ledsen | Hälsa Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley vill lyfta fram sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa bland unga. Under en relativt kort tid har tiden som ungdomar ägnar åt att titta på skärmar ökat explosionsartat. Under samma tid har man märkt en ökning i ångest, depression och psykisk obalans bland unga. – Nu kommer det studier som visar ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symptom på depression. Sissela Nutley berättar att amerikanska ungdomar numera tillbringar mellan sex och nio timmar per dag på olika sociala medieplattformar. – Det vi inte vet är om deprimerade ungdomar tenderar att lägga mera tid på sociala medier än glada. Hjärnforskaren Sissela Nutley. Sociala medier är ett ganska nytt fenomen, och det tar alltid sin tid för forskningsfältet att komma ikapp. – Det finns några färska studier som tyder på att det verkligen är sociala medier som gör att man blir mer deprimerad. Skillnader i hjärnan hos kvinnor och män Mätverktyg för bekräftelse
Strategier som förbättrar elevernas resultat! Redaktionen utmanade en grupp lärare att gå tillbaka i tiden och återupptäcka sina egna handlingsmönster vid uppstarten av ett nytt läsår. Utmaningen bestod i att återskapa första veckan av de fem senaste läsåren och hur resultaten av det som gjordes då påverkades. Det finns ingen vetenskap bakom testet men det är intressant att pröva sina erfarenheter och granska resultaten utifrån olika handlingsmönster. Det handlar egentligen om att upptäcka egna mönster vi skapar och hur de i sin tur kan utvecklas för att förbättra möjligheterna för eleverna att lära, menar Helena Carlsson från Norrköping, en av de grundskolelärare som medverkade. – När jag släppte min egen agenda baserad på min egen tolkning av styrdokumenten och istället började influeras av elevernas idéer om vad de ville lära sig och då jobba för att anpassa dem i enlighet med Lgr 11, blev lektionerna mer givande och intressanta för oss alla, konstaterar hon snabbt. 2) Kunskap om hur du får svar: 5.