background preloader

Tema - Livet på landet, på ängen och på gården.

Facebook Twitter

Evert Taube framför Sjösala Vals. Klassiker - Evert Taube. Evert Axel Taube (1890 - 1976)MultimediainslagHär kan du navigera i wikin:Evert TaubeBakgrund/tidiga livBakgrundsfakta/tidiga livKonststudierArgentinaFamiljKarriärNågra av hans verkPriser och utmärkelserSammanfattningKällorMusik "Vi älskar Evert Taubes visor som ett barn älskar sina sagor. Vi kan dem utantill, men vill höra den igen, gång på gång. Evert Taube gav oss den svenska sommaren. Det är möjligt, ja högst troligt, att den fanns här tidigare, men han fick oss att verkligen se, höra och uppleva den. Hör måsskriken skära genom den tidiga morgonen, årona knarra i kykorna, vinden susa i martallen! Everts barndomshem. Everts kammare. Evert tillsammans med barnen Sven-Bertil och Ellinor på Sjösala. Odla en egen äng i din trädgård - anlägga äng - så här gör du. 7. Gör en äng på gräsmattan i trädgården! Sven-Bertil Taube - Änglamark 432Hz. Idas Sommarvisa (Text) Evert Taube framför Sjösala Vals.

Sven Bertil Taube- Sjösala Vals (Live Lotta På Liseberg 2009) Sjösala vals, vers 1 och 2, musikbakgrund med text. Evert Taube framför Sjösala Vals. Ängsmakarna. MATS RUNESONS SLÄKT har bott på Råsgård i Opparyd i minst åtta generationer, men han är garanterat den förste som går runt på ägorna och dammsuger fibblor. Först i vägrenen med den batteridrivna, sedan rullar han ut en förlängningssladd och tar den gamla Volta-dammsugaren i fröodlingen. Fibblornas fröställningar ser ut som maskrosbollar i miniatyr, med fröer ämnade att lirkas loss av vinden och luftlandsättas i den omgivande terrängen. Men just dessa samlas i stället i dammsugarpåsar – gråfibbla för sig, rotfibbla för sig – och förpassas till ladugården där de torkas, lagras och sedermera förpackas i olika blandningar med andra ängsväxter. – Att plocka hundra gram gråfibblefrön för hand är ett jättejobb, det gör man inte på en dag.

Men på det här viset är det snabbt gjort, säger Mats. En bit bort klipper Inger ner fröställningar av tjärblomster. Det är en vanlig, solig vardag i juli hos ängsmakarna Runeson. FÖR HUNDRA ÅR SEDAN slog man sina ängar för kornas skull. Trift, Halland 19/6. Äng. En äng är ett öppet fält vars vegetation huvudsakligen består av stråväxter, främst gräs, samt örter. En äng kan vara mycket artrik både när det gäller växter och smådjur. Den är inte torvbildande.[1] Beskrivning[redigera | redigera wikitext] Ordet äng används i dagligt tal ofta om en öppen gräsmark som inte är åker eller gräsmatta. Det syftar dock ursprungligen på öppna seminaturliga slåttermarker, där vegetationen av gräs och örter skördas som vinterfoder till djur. Man skilde förr på hårdvallsäng på fast mark och sidvallsäng på fuktig eller tidvis översvämmad mark. Begreppet äng används även för att inom växtekologin beteckna öppna gräs- eller örtdominerade vegetationstyper oberoende av markanvändning.

I det äldre svenska lantbruket skilde man mellan utmark som betades av boskap och inäga som skyddades mot djurens bete och där huvuddelen av alla åkrar och slåtterängar fanns. Eftersom ängarna inte gödslades tenderade de med tiden att utarmas på näring. 7. Gör en äng på gräsmattan i trädgården! Odla en egen äng i din trädgård - anlägga äng - så här gör du. Han dansar fram med rätt teknik | Publikt. Vad är det du gillar så mycket med att slå med lie? – Lien är ett alldeles fantastiskt redskap som håller på att glömmas bort. Det är väldigt meditativt att slå! Och dessutom bra för naturen. Många brukar tro att det är ett muskelarbete och att man ska vara stark som en dräng för att klara av det. Så är det inte alls! Det handlar framför allt om teknik. Jag har sett många barn som är jätteduktiga på att slå. Kan du beskriva känslan när du slår med lie?

Vilka är det som går dina kurser i lieslagning? Hur började du själv slå med lie? Naturens ABC - Ängens blommor. Blomsterprakten finns där för att vana händer under lång tid räfsat undan löven på våren, gått med lien över mark­erna på eftersommaren och sen räfsat ihop höet. Ängar är rika på blommor men fattiga på växtnäring och allt mer sällsynta. I dessa kulturmarker finner du många av florans skiraste skön­heter, en gång vanliga men i dag kanske okända för de flesta. Funnits länge Det tusenåriga ängsbruket blev onödig­gjort redan i slutet av 1800-­talet, när vallodling på åkermark infördes. De kvävefixerande klövervallarna gav mångdubbelt med vinterhö och var lättare att sköta med maskiner.

För tvåhundra år sedan fanns det runt två miljoner hektar ängar i vårt land. Tål inte gödsel Om ängen blir till betesmark förändras floran, liksom om den fått växa igen och bli skog. Träden göder ängen Ängar har brukats uthålligt och gett en skörd av vinterhö i hundratals år utan någon näringstillförsel utifrån. Se så många blommor … Tänk dig ett stycke äng i högsommarprakt. Vad är biologisk mångfald? | Miljöportalen. Det är lätt att vara för biologisk mångfald. Men vad betyder det egentligen. Forskare och experter är oeniga. Det finns vissa begrepp som är svåra att bena ut. Demokrati är ett exempel och biologisk mångfald är ett annat. Enligt FN:s konvention för biologisk mångfald definieras begreppet såhär: "Biological diversity" means the variability among living organisms from all sources including, inter alia, terrestrial, marine and other aquatic ecosystems and the ecological complexes of which they are part; this includes diversity within species, between species and of ecosystems.

" Den biologiska mångfald vi har på jorden idag är resultatet av ca 4 miljarder år av evolution. Arter har försvunnit och andra har uppstått och alla har förändrats under tidens gång. Att vi inte vill att arter av djur och växter skall utrotas ser de flesta som en självklarhet. Alla eller vissa Men om biologisk mångfald inbegriper alla levande organismer, skall vi också värna om bakterier och virus. Här eller där. Biologisk mångfald. Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer. Äldre tiders variationsrika landsbygd har ersatts av vidsträckta och likformiga skogsområden eller åkrar där bara ett litet antal växter och djur kan leva. Samtidigt har igenväxning och förbuskning av jordbruksmarker försämrat chanserna för många arter som behöver öppna, hävdade (vårdade) landskap.

Vanliga arter har trängts undan Många växter och djur som tidigare fanns allmänt i landskapet förekommer numera mer sparsamt. I dag är de ofta undanträngda till mycket begränsade områden. Den svenska "vardagsmiljön" har på så sätt blivit allt artfattigare trots att det totala antalet arter i landet inte har minskat.

Mycket görs för att hejda utarmningen Mycket har gjorts för att minska skogs- och jordbrukets negativa inverkan på artrikedomen. Skogsbruket har negativ påverkan på växt- och djurliv. Växter funna på ängen. Bokens om NO 1-3 | Liber. Index. Undersök och sortera Kunskapsinventering. Vad vet "vi/gruppen" redan innan? Mindmap, Ett bra sätt att inventera vad eleverna redan vet om frön, är att göra en mindmap. Om man gör den på ett blädderblock eller på en interaktiv tavla, så kan man spara den och återkomma till den under arbetets gång för att fylla på eller stryka, allt eftersom eleverna får nya insikter.

Att titta, känna och lukta på olika frön är ett sätt att väcka elevernas nyfikenhet. Vet eleverna vad ett frö är? Låt eleverna undersöka och sortera frön på olika sätt, efter färg, storlek, lukt o.s.v. här kan de använda sin fantasi och själva komma på olika sorteringssätt. Låt dem sedan rita ett frö och hur de tänker sig hur fröet ser ut inuti. Nu är det dags att dela på ett förgrott frö. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Så fort snön börjar smälta och vårsolen värmer, så tittar det upp vintergäck, krokus och snödroppar utmed husväggarna. Lite senare, i slutet av mars, början av april kan vi hitta diken fulla med hästhov eller tussilago. När solen värmer ytterligare tittar blåsippan fram och lite senare även vitsippan som ofta förekommer i stora mängder.

Även gullvivan är en blomma som blommar relativt tidigt på våren. Lite senare hittar vi rölleka, tusensköna, baldersbrå och många andra blommor som fortsätter blomma under hela sommaren. Mål med arbetsområdet "Vårens växter" Eleven skall: Känna igen några vanligt förekommande blommor Ha kunskap om hur man pressar en blomma Känna till hur blommor sprids Känna till något om blommans delar Känna till att Carl von Linné gav växterna två namn, släkt- och artnamn Dessutom kommer du att jobba både med en del andra ämnen och/eller elevernas sociala förmågor, beroende på vilka övningar du väljer. Skattjakt Dela in barnen i grupper om fyra. Gör din egen flora! Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Välkommen till tema vår, här kan du välja mellan följande arbetsområden: Smådjur: Småkrypsdetektiver i skogen, Ett myller av djur, berättelsen som pedagogiskt verktyg, Att arbeta med djur i skolan m.m.

Vårens växter: Växternas namn, Skattjakt, Gör din egen flora, Pollenspridning m.m.Fåglar: Skator bygger bon, Ägg på menyn m.m. Ett tips till er, som spänner över alla arbetsområden: Skriv en Naturdagbok tillsammans. Låt barnen tillverka sin egen bok där ni kan följa våren och skriva in vad som händer. När plockar ni den första tussilagon, när slår björken ut, när ser ni den första fjärilen o.s.v. Våren åk 1. Från frö till frö. Natursidan. NO växter År 1 3. Faktatext – cirkelmodellen. Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter.

Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning.

Häfte-om-humlan.