Jag är jag - Emma Adbåge - böcker(9789129677607) Bra högläsningsböcker 1-16 år. Här har jag gjort en lista med tips på bra böcker för högläsning, tre för varje ålder från 1 år till 16 år.
Givetvis är detta inga strikta riktlinjer - det är klart att du själv vet bäst om böckerna passar ditt barn än eller inte. Men jag vill med min lista också tydligt visa att det finns bra högläsningsböcker för en ettåring, och att man kan hålla på hur länge som helst med högläsning, även för en sextonåring (och sjuttonåring, och artonåring...men jag var tvungen att dra en gräns någonstans). Mammadamm. Det osynliga barnet och andra berättelser Av Tove Jansson Ett bra sätt att närma sig Muminvärlden är att läsa några noveller ur denna den femte boken i Muminserien.
Bland de nio underfundiga novellerna är titelnovellen - Det osynliga barnet - och Granen särskilt älskansvärda. Ninni är ett mycket litet barn som vuxit upp hos en kylig och ironisk dam och med tiden bleknat bort och blivit helt osynlig. När hon kommer till Muminfamiljen vet man var hon finns enbart tack vare en liten bjällra hon bär om halsen. Muminmamman tar till en huskur, som lär vara ofelbar när "bekanta blir dimmiga och svåra att se". Om det är huskuren, eller om det är något annat som får det osynliga barnets tassar att tona fram, ja det kan man fundera över tillsammans.
Från 8 år. 167 s. www.tove.jansson Hcf. Tips på böcker för årskurs 1. Trappan - Högläsning. Högläsningstips. Högläsningstips för barn från ca 4 år och uppåt, riktade till pedagoger, föräldrar och andra intresserade.
En del av tipsen passar bra att föra etiska samtal kring i skolan eller hemma medan andra erbjuder en fin läsupplevelse. Vi rekommenderar att pedagoger först läser boken själva innan ni läser den högt för en grupp barn. Hör gärna av er och berätta om hur någon av nedanstående böcker har funkat eller tipsa om andra favoriter att läsa högt, så lägger vi upp era tips och kommentarer! Hcf Bilderböcker. Kapitelböcker 6-9 år. Eftersom det strax är dags för jul så bestämde jag mig för att bara tipsa om röda böcker.
Förra året blev det ett något överdrivet gottebord, allt för att imponera på släkten. Resultatet blev att jag var något slutkörd på julafton. I år ska jag därför inte göra något julgodis alls, hade jag tänkt, ända tills jag börjar bläddra i de nya julböckerna… Så har du fortfarande inte satt igång med julbaket, här kommer några bra tips! ”God Jul – kakor knäck och karameller” av ”Underbara Clara” Clara Lidström & Anna-Karin Nyberg innehåller 25 recept på godis, kakor, pyssel och pynt.
Ankikallman. Om högläsning och självständig läsning.
Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Ja, det är verkligen så, ingen överdrift alls. Jag ska berätta om hur vi har arbetat med högläsning och egen läsning. Två dagliga aktiviteter som fått allt större plats – i tid och i våra hjärtan. För ett par veckor sedan sa jag hejdå och tack till 3 fantastiska år med en klass, som varit med på en resa där vi lärare och elever tillsammans utvecklat strategier för en aktiv läsning och skrivning: från årskurs 1 till 3. Inlägget är också en hyllning till skoltwitter, till allt kollegialt lärande på min skola och i det utvidgade kollegiet. Min och mina kollegors stora inspiratör i frågor som gäller undervisning i stort och speciellt allt kring läsning är Anne-Marie Körling. Sedan ca tre år arbetar vi med strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier på vår skola.
Vi knackar, smackar och spelar en liten teater! Före högläsningen: Under högläsningen: Eftertänksam dialog.
Högläsning. Det finns många olika sätt att högläsa på och jag vill bara berätta hur jag gör i stora drag: Introducera boken Jag visar boken och berättar vad den heter och frågar barnen vad de tror att den handlar om.Presentera författare och illustratör Ibland, men inte alltid, berättar jag vem som skrivit boken och vem som illustrerat, allra helst gör jag detta med de böcker som faktiskt innehåller lite information om detta.
Om vi har läst någon annan bok av samma personer så berättar jag det.Läs boken. Under läsningen försöker jag få barnen att interagera med boken genom att ex. fråga dem vad som kommer att hända härnäst eller hur de själva skulle gjort i den situationen etc. Ofta kommer barnen med egna frågor, påpekanden eller kopplingar till sina erfarenheter och kunskaper vilka vi samtalar kring.Avslut Vi fortsätter att prata om boken, antingen det huvudsakliga budskapet eller någon händelse som de tog fasta på.
Ofta frågar jag dem något i tur och ordning som anknyter till boken. Finns den? Aktiva eleverna under högläsning. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta.