Att få använda alla sina språk. Taim och Ibrahim har varit i skolan i tre veckor.
De har just lyssnat på sagan Grodan och främlingen på UR.se. De lyssnade på sitt modersmål arabiska och följde samtidigt med i boken. Efteråt samtalar vi om boken, som handlar om vänskap, att hjälpa andra och att få höra till. Pojkarna berättar om personerna och handlingen med hjälp av kodväxling mellan engelska, arabiska och svenska. De använder också miner och kroppsspråk för att uttrycka sig. Kunskap, inspiration och stöd i arbetet med nyanlända elever. I samband med att Stockholms stads kommunala grundskolor inför nya rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever har Pedagog Stockholm i samarbete med Språkforskningsinstitutet tagit fram stödmaterial för skolledare och lärare.
Materialet består av artiklar, filmer och dokument och är tänkt att erbjuda inspiration och praktiskt stöd i implementeringen av rutinerna. Allt material finns på Pedagog Stockholm. Hitta olikheter- utveckla svenskan! En populär uppgift som är språkutvecklande är att arbeta med nästan snarlika bilder som har några olikheter.
Att arbeta med nyanlända elever som är nybörjare i svenska kräver att man planerar in övningar där eleven uppmuntras till att tala svenska. Det här är en övning som kräver att eleven ska uttrycka sig på svenska. Vilket de också gärna gör, uttrycker sig på svenska. Så här gör vi: Jag har två snarlika bilder uppe på smartboarden. Kunskap, inspiration och stöd i arbetet med nyanlända elever.
Nyanlanda_informationsfolder. Nyanländas lärande - startsida. Information till nyanlända. Nyanlända elever: Frågor för reflektion. Matematik på flera språk. Studiehandledning - home. Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever. Uppföljningsenhetens har tagit fram ett antal förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre skolstart för nyanlända elever.
Läs även intervjun med grundskoleutvärderarna Gunnel Eriksson och Viktor Engström. Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever: • Se till att det finns kompetens i aktuella modersmål på skolan, samt en flexibel organisation som kan anpassas till de språkgrupper eleverna kommer från. • Överväg tvålärarsystem för att tillmötesgå elevers behov av undervisning på såväl svenska som på modersmålet. • Ha beredskap att anordna nybörjarengelska. • Utse en fadderelev i klassen eller skolan, om möjligt med samma modersmål som den nyanlända eleven. • Ge lärarna tid att kartlägga och se till att kartläggningen alltid görs utifrån kunskapskraven. • Modersmålslärare och studiehandledare måste få ta del av kartläggningsmaterialet. • Gör ett individuellt schema utifrån kartläggningen, med anpassad studiegång om kartläggningen har visat behov av detta.
Läsplattor hjälper nyanlända med språket. I Gårdstensskolan sitter ett klassrum fullt av elever.
Trots att de inte är så många personer så är de sammanlagt från åtta olika nationer. Det är en lektion i "Svenska som andraspråk" och här har läsplattorna förändrat hur läraren arbetar. – Mina elever kan bli mer självgående, de kan arbeta mer självständigt, säger lärare Cia Tiberg. Använder apparDen här klassen använder appar som läser upp för eleven vad den precis har skrivit. Detta gör att eleven snabbt kan uppfatta om den missat punkter eller har bytt ut bokstäver. Veckans tal ett arbete från höstlov till jul i årskurs 2. För två veckor sedan började jag med arbetet kring Veckans tal.
Jag har inspirerats av genrepedagogik, Grej Of The Day och Dagens tal (i Att förstå och använda tal , McIntosh). I två veckor har vi arbetat med talet 11. Hoppas mitt arbete kan inspirera ditt arbete! Bakgrund: ”Förberedelseklassen är en tillgång för hela skolan” När Annika Hedås Falk blev rektor för Sofia skola var ett av hennes första initiativ att starta en förberedelsegrupp. – Eleverna kommer med stora förhoppningar om ett bättre liv.
Det är då vi ska sätta in den stora insatsen. Ljuset i deras ögon ska inte släckas. I Sofia skola på Södermalm går ungefär 860 elever från förskoleklass till årskurs 9. På högstadiet finns en förberedelsegrupp som startade för snart fem år sedan när Annika Hedås Falk blev rektor på skolan. – Vi hade ett boende för ensamkommande flyktingbarn i vårt område och jag tyckte att de skulle kunna gå i skolan här. Utanförskolan som blev en kunskapsskola. Att följa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att utvärdera hur väl undervisningen fungerar.
På Dammhagskolan i Landskrona blev uppföljningen av de nyanlända elevernas färdigheter en modell för hela skolan. Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan, en F–6-skola som ligger i centrala Landskrona. Av skolans 220 elever är 60 nyanlända. – Organisationen är flexibel men just nu har vi fyra introduktionsklasser, berättar Lena Andersson. Hon är själv mellanstadielärare från början, men blev biträdande rektor 2001. Att undervisa nyanlända elever. Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever.
Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa.
Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl.
Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord.
Det är här jag tror att vi misslyckas. Samtal före, under och efter läsning. Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever. När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever. Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan.
När Gustav Fridolin redogjorde för hur han vill uppnå en jämlik skola talade han bland annat om att det finns en bred politisk enighet kring insatser som riktar sig mot exempelvis nyanlända elever. – Vi måste se till att det blir en tidig kartläggning och tydliga insatser så att man snabbt kan komma in i en klass som motsvarar de förutsättningar man har. Gör en ordentlig kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Note to self – den allra första tiden med nyanlända. Nästa vecka tar jag och min kollega Kerstin emot fem nya elever i Hjärtat. För att de ska få en så bra start som möjligt i skolan, så påminner jag mig själv om följande: Prata, prata, prata Jag vill att de nya eleverna ska kunna presentera sig själva redan första dagen. De ska kunna berätta vad de heter, hur gamla de är och gärna något mer, kanske vilka språk de talar.