background preloader

Arbeta aktivt med ordförståelse

Facebook Twitter

Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet! Jag är särskilt nöjd över att "bearbetningsöversvämning" var ett begrepp som verkade fastna och gå hem hos konferensdeltagarna. Jag har länge försökt att skapa ett bra begrepp för "processing trade-offs" eller "bearbetningstrade-offs" på svenska utifrån teorin om språkstörning om begränsad total bearbetningsförmåga, men har tidigare inte riktigt lyckats, förrän kanske just i onsdags. Nu tror jag att alla deltagare som lyssnade på mig ser sin egen och sina elevers bearbetningsförmåga som olika stora glasbägare med olikfärgade vätskor i, som kan svämma över vid för hög språklig eller icke-språklig belastning :).

Detta synsätt kan hjälpa oss att förstå variabiliteten hos elever med språkstörning och öka medvetenheten om att för att skapa språkliga möjligheter måste vi hjälpa eleverna att frigöra utrymme i bägarna genom att t.ex. ge mer tid, mer bearbetningsutrymme, eller hjälpa dem att spara på energi... Detta är något som jag kommer återkomma igen här i forskningsbloggen! Referenser. Att arbeta aktivt med ordförrådet. I perioder brukar jag träna ord lite mer fokuserat än just med glosor till kapitlen, dels för att befästa dem men även för att använda andra lärstilar. Jag kommer nedan att ge exempel på lite olika taktila sätt att träna ord, men först de mallar jag har för ordinlärning för utskrift: begreppstriangel, glosläxa och träna ord.

De kan man ha som bas för ordinlärningen; eleverna kan skriva direkt i dem då nya ord dyker upp. Jag gick en gång en kurs om lärstilar (Lena Boström) och vann då en CD som gör att jag har en mall för att tillverka snottror eller snoruntare som de också kallas. Där har jag gjort snottror utifrån sjuans ordförråd i Wings basböcker. Jag har också en korg full med memoryspel med basordförrådet där man ytterligare kan få in ett arbetssätt. En populär lek att göra är odd-one-out på tavlan eller på en Smartboard om man har det, eller gissa ordet jag tänker på. Man kan också låta eleverna göra egna nya ord. Vad sägs om dessa 30 sätt att träna ord på? Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord. Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop.

Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord.

Ordväggar | Läs- och språksatsningen. Är du bekant med det? Jo, det är ett (1) sätt att arbeta med elevers ordförråd. Jag fortsätter mina inlägg om ordförråd utifrån en artikel i Reading Teacher, ”Four practical principles for enhancing vocabulary instruction”. Artikelförfattarna och forskarna använde i sin studie något som de kallade MCVIP, Multifaceted Vocabulary Instruction Program. Samtliga MCVIP-projektets klassrum arbetade med så kallade ordväggar.

Läraren förbereder ord och begrepp som denne anser att eleverna behöver arbeta med och lära sig. Detta gör läraren när klassen exempelvis börjar ett läsa ett nytt ämnesområde eller en ny text eller bok. Connect TwoTwo-in-OneCharacter Trait WritingConcept Word Précis Writing Conncet Two, eleven väljer två ord från ordväggen och förklarar hur dessa två ord är relaterade till varandra. Under studiens genomförande fann man att lärare sedan tidigare hade för vana att förklara ord och begrepp i undervisningen. Referenser: Baumann, Blachowicz m.fl. (2014). Skärmkorsord. Vad är det? Ja, ordet kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet av Pauline Gibbons – den bok som vi använder i en utmärkt fortbildning ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mycket av det vi lär oss på fortbildningen är olika metoder för att låta eleverna vara språkligt aktiva. Man anser att det inte räcker med att lyssna och läsa för att utveckla ett gott språk, det egna talandet och skrivandet är också viktigt.

Jag håller på att läsa LL-förlagets version av Yasar Kemals bok Låt tistlarna brinna tillsammans med en grupp högstadieelever ur en av våra förberedelseklasser. Vi talar förstås hela tiden om det vi läser, men ofta blir eleverna ganska kortfattade när de pratar. Och jag valde därför att testa det där med skärmkorsord. I ett skärmkorsord har man två versioner av korsordet till två elever.

Vi hade tittat på skärmkorsord tillsammans en tidigare gång, och även gjort ett gruppvis under mitt överinseende. Och ja, det funkade bra. Cilla Dalén, Hjulsta grundskola. Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras. Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter.

Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Oavsett ämne eller text lyft fram begrepp. Begreppen kan vara olika, de kan också vara begrepp som eleverna redan vet något om men som de ska möta igen, och igen och igen. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan.

Eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. ”Hej Anne-Marie! En enkel ordkarta. Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life.

Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag tänker både att jag som lärare kan använda dessa ordkartor när jag vill presentera nya ord och begrepp, men även att eleverna tillsammans i grupp, kan arbeta med dessa ordkartor på olika sätt.

Jag gjorde en med pilar, den blev tydligare. Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta. Ordkarta.pdf. Skapa skärmkorsord. Att arbeta aktivt med ordförståelse. Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord.

Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text.