Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.
Strategier för lärande | Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet. Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning Användningsområden Skriv och Läs är en app som främst vänder sig till de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling. På appens hemsida går det att läsa att den är utvecklad av den danske lågstadieläraren Janus Madsen. Från appens förstasida kan användaren gå till sitt bibliotek, läsa om Skriv och Läs, få tips om hur appen kan användas, samt även se en kort instruktionsfilm. När man är klar med titelsidan går det att skapa en ny sida i boken och nu inbjuds en vuxen att skriva under elevens text. Vid skrivning av text går det att välja på att få bokstaven ljudad, uttalad eller avstängd. I biblioteket går det att dela sin bok via Facebook och e-mail (som pdf), eller via skrivare. Jag skulle förklara appen för en kollega för ett tag sedan och det bästa jag kunde komma på att säga var ”Skriv och Läs är som Book Creator med bokstavsljud”. Skriv och Läs får en fyra i betyg. Instruktionsfilm från tillverkaren: Funktioner Tänk utanför appen Undervisningens syfte
Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp | Förstelärare i Svedala Semantik, fonologi, pragmatik, syntax, morfologi och språklig medvetenhet. Prosodisk talstörning, utvecklingsförsening av oralmotorik, generell språkförsening, ospecificerad störning av tal- och språkutveckling- ospecificerad. Listan kan göras lång!!!! Snurrar det hos dig lika mycket som hos mig när logopeden börjar förklara? Hur var det nu….? Under året har jag och mitt arbetslag, tillsammans med tal- och språk-pedagog samt speciallärare, fördjupat oss i olika språkliga svårigheter. När vi var klara med modulen gjorde vi besök på Söderkullaskolan i Malmö där de har klasser för barn med språkstörning. Vi har haft SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) på besök vid två tillfällen där vi fick samtala och ställa frågor utifrån det vi läst i häftet ”Arbeta med språkstörning i förskola och skola” . Vi fick även fråga, vända och vrida samt ventilera om dilemman som kommer upp när man arbetar med och ska bedöma elever med olika språkliga hinder. Över ytan: Under ytan:
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning Att skriva sig till läsning bidrar till en snabbare textmedvetenhet. - Ett barn ägnar sig åt avkodning. Gå vidare med ASL! 1.
Språkutveckling och språkstörning | Logopeden i skolan Något förenklat går det att illustrera språkutvecklingen som en trappa. Det lilla barnet startar från de lägre stegen och går vidare uppåt. Varje trappsteg utgör en viktig del i barnets språkutveckling. Ju längre ner på trappan ett barn befinner sig, desto mer grundläggande språklig förmåga. Funktion (pragmatik): I trappans bas läggs grunden för språkutvecklingen. Att ha svårt med språkets funktion kan vara lite svårt att upptäcka hos ett barn eftersom det inte ”syns” utanpå. Det behöver dock inte vara i alla situationer som språket inte fungerar utan det kan vara i vissa speciella situationer och med vissa personer. Innehåll (ordförråd och språkförståelse):Ord är troligtvis den vanligaste termen för att beskriva vad ett språk består av. Ordförrådet och de regler som finns för hur ord kombineras kallas lexikon (språkets ordbok). Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt att förstå eller missförstår instruktioner. Källor:Bjar, L & Liberg C.
Råby skola Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. Det gemensamma textsamtaletVissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min.
Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Anledningen till att träning av att skapa inre bilder skulle kunna vara en bra idé kan förklaras med en teori om hur förmågan att skapa inre bilder, minne och förståelse hänger samman (detta är en av många teorier som finns, men relevant för denna diskussion). Teorin kallas för “dual coding theory” (t.ex. Sadoski, Paivio och Goetz, 1991; Sadoski och Paivio, 2004) och innebär något förenklat att betydelser antingen får en inre representation med hjälp av ett verbalt system (med språk) eller icke-verbalt system (med t.ex. bilder eller känslor). Dessa två system kan arbeta antingen separat (som t.ex. när man läser utan att skapa inre visuella bilder), parallellt (t.ex. när man läser men har orelaterade bilder i huvudet), eller integrerat (när man läser/lyssnar och skapar inre bilder som hör till texten). Utifrån denna teori kan man alltså dra slutsatsen att stärka förmågan att skapa inre mentala bilder är en bra idé, särskilt för någon som har svagare verbal förmåga. Resultaten visade att