Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Stina Oscarson: Pojken säger att det är svårare att döda någon som har ett namn Krönika. Det här är ingen vanlig krönika, snarare nio bilder från dagens Sverige: Stockholm, Öland, Uppsala. Vad har blommorna på landet gemensamt med kvinnan från Rumänien som spelar dragspel? I Bergianska trädgården går en pappa med sin son. Han pekar på alla skyltar och läser högt. Pojken är måttligt road och precis efter en vit akleja frågar han: ”Varför ska man veta vad alla blommor heter?” ”För att det är svårare att döda nån som har ett namn”, säger pojken. ”Just så”, säger pappan och så går de vidare. I byarna på norra Öland har den ljumma vintern skapat en fullkomlig explosion av orkidéer. På väg hem från Öland tittar jag ut genom fönstret på bussen och ser de stora ängarna och tänker på alla de blommor jag inte kan namnet på och därför inte skulle märka om de inte fanns här nästa sommar. Jag kommer att tänka på de två veckor jag gick på gymnasiets naturvetenskapliga linje innan jag hoppade av. Vid centralstationen i Uppsala sitter en kvinna och spelar dragspel och sjunger.
Text: Han hade grön kostym.pdf About this page We have detected automated abuse of Google coming from your Internet Service Provider. This page checks to see if it's really a human sending the requests and not a robot coming through your ISP's network. This page appears when Google automatically detects requests coming from your computer network which appear to be in violation of the Terms of Service. The block will expire shortly after those requests stop. In the meantime, solving the above CAPTCHA will let you continue to use our services. This traffic may have been sent by malicious software, a browser plug-in, or a script that sends automated requests. Sometimes you may be asked to solve the CAPTCHA if you are using advanced terms that robots are known to use, or sending requests very quickly.
Ett brev hem - om emigranter och immigranter - Annika Sjödahl Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. AMERIKABREVEN som utgångspunkt SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang vad handlar de om?
Kampen mot rasism - Sommarpaket Mordet på John Hron John Hron. Foto: Privat Det är 1995 och John Hron ska börja åttan. Nynazismen breder ut sig som ett brunt bälte över Västsverige. Året är 1995, och nynazismen breder ut sig som ett brunt bälte över Västsverige. Fyra skinheads kommer emellan. Lyssna även på P1 Dokumentär om John Hron där reportern har träffat föräldrarna till John Hron under flera år efter mordet. Nazisträttegångarna i Göteborg Vera Oredsson, 86, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet. Hemma hos 86-åriga Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet, finns det ett porträtt av Adolf Hitler och en hakkors-pärlplatta som är gjord av hennes barnbarn. I mitten av 1980-talet sker en våg av nazistiska våldsdåd i främst Göteborg, Växjö och Landskrona. Vilka var dom? Bussfärden som förändrade historien Rosa Parks på bussen i Alabama, 1955. Den 1 december 1955 vägrade sömmerskan Rosa Park att resa sig från sin sittplats för en vit man när hon åkte buss. Ta judarna sist Anton har tröttnat.
Argumentera Språklärare - lossa tungan med LEGO - Robin Smith Psst! Är du språklärare? Småbarnsförälder? Har du tröttnat på att trampa på vassa bitar från dyra legosatser som hållit i femton minuter efter att de byggts ihop? Så här kan de fått nytt liv, i klassrummet. Det finns övningar som inte tjänar så mycket mer till än att få eleverna att komma igång, att få dem att glömma allt annat och prata ett annat språk, och att få dem välvilligt inställda till ämnet eller i alla fall resten av lektionen; adrenalininjektioner som vi kan utnyttja för att kick-starta en elevgrupp när energinivån är som lägst eller blygheten som värst. Gör ungefär så här: (1) Innan övningen börjar, lägg fram ca 30 bitar lego samt två hjulpar på tio platser i klassrummet. (2) Dela in eleverna i grupper om tre. (3) När utförarna lämnat rummet får instruktörerna lyfta på pappret. (4) Efter ca 5 minuter får instruktörerna hämta in utförarna, som nu har ögonbindlarna på sig, och placera dem framför bitarna. (5) Räkna ner när tiden går mot sitt slut.
Självklart ska ungarna ha mobiler i skolan Publicerad: 18 januari, 2016 Det finns de som tycker att man ska ta ifrån elever både mobiltelefoner och datorer i samma stund som de sätter foten i skolan och lektionen börjar. Det tycker inte jag. Jag tycker att man redan i tidig ålder ska vänja sig vid både mobiler, surfplattor och datorer. I skolan handlar det om att lära sig hur det framtida samhället kommer att fungera. Det är lätt – som vissa debattörer gör – att beskriva mobilen eller datorn som konsumtion och spel till ingen nytta. Mobilen är ett utmärkt verktyg där man hittar snabbfakta. För ungdomarna handlar det också att lära sig koncentration och fokus. Ämnet med mobiltelefoner i skolan är dock inte helt enkelt. Att behärska tekniken kommer att bli livsviktigt för nästa generation.
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkop... Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Lektionsupplägget
Tidernas blåsning - och vi bara sväljer | Ronnie Sandahl En matvarukorg kan avslöja en människa, fem kan avslöja en hel mänsklighet. Hemköp en snorig tisdag i februari. På rullbandet: vatten. Alla köper vatten. Även kallat kranvatten. Fast flera dagar gammalt, kanske veckor. För det betalar vi ungefär tusen gånger mer än för det färska vatten som är direkt indraget till våra hem. Det är som att gå till affären och köpa absurt tunga behållare med el varje gång vi vill tända badrumslampan. Reaktionen på buteljerat vatten var ungefär densamma när det i början av sjuttiotalet började lanseras även i länder med kvalitetsvatten i kranarna. - Folk visste inte om de skulle hälla det i gräsklipparen eller dricka det, säger Kim Jeffrey som introducerade vattenmärket Perrier i USA. Försäljningen gick trögt. Försäljningen exploderade. Berättelsen om flaskvattnet är berättelsen om vår dumhet; alltid lika törstiga efter att få känna oss speciella. Ur ingenting uppstod en helt ny bransch, en kapitalistisk sanndröm. Vatten och miljön Stockholm Vattenparadoxen
Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.
Tre ord ur texten Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Ger läraren struktur (både under lektionen och vid förberedelserna),eleverna får förförståelse,eleverna förstår och vidgar betydelsen av begreppen,eleverna känner igen orden när de läser texten,det blir enklare att göra kopplingar (t ex till andra ämnen och historik),elevernas erfarenheter kan användas på ett naturligt sätt,synliggör vad eleverna kan (och inte kan),är ett nyfiket och kreativt språkskapande (eleverna tycker det är roligt),gav insikter om att inte ta något för givet (att eleverna kan).en enkel idé att tipsa kollegor om. Testa den själv vettja!