background preloader

Anna Kaya

Facebook Twitter

Att undervisa nyanlända elever. Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever.

Att undervisa nyanlända elever

Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant.

Till vår text "Samtal före, under och efter läsning" valde Skolverket sedan att ta fram fyra olika undervisningsfilmer där olika läsrelaterade aktiviteter ur vår text omsätts i praktiken. Språkliga mål - vad, hur, varför? Språkliga mål - vad & varför? (1 av 3)

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? (2 av 3) Språkliga mål - hur börjar man? (3 av 3) När undervisningen inte fungerar... Kanske har ni, precis som jag, ett flertal olika exempel på tillfällen eller perioder då undervisningen inte har fungerat.

När undervisningen inte fungerar...

När undervisningen inte gav den effekt man trodde och som man planerade för. Jag tänker att vi borde prata lite mer om just detta, så jag tänkte börja. Något av det mest komplexa i läraryrket tycker jag är att "undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov" och jag har gång på gång misslyckats med det. Så många gånger. Av olika anledningar men främst för att jag inte tagit reda på mina elevers förutsättningar och behov i tillräckligt hög grad. Att lämnas ensam i lärandet. Extramaterial - Norrbackaskolans språkutvecklingsgrupp.

Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läsundervisning. FULLTEXT01.pdf. Språkinriktad undervisning. Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP.

Språkinriktad undervisning

Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket. Språkets roll för lärandet Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar. Interaktionens betydelse Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen.

Språkinriktad undervisning Skolspråk Cirkelmodellen Digitala verktyg Eleverna fick samarbeta i olika digitala verktyg. Synliggöra lärandet. Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever.

Genrepedagogik på mitt sätt

Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Att arbeta aktivt med ordförståelse. Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord?

Att arbeta aktivt med ordförståelse

Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. En berättelsestruktur växer fram. Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11).

En berättelsestruktur växer fram

En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl.

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk?

Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord.

Språkutvecklande arbetssätt. Vad innebär egentligen individualisering? Www.lararfortbildning.se/web/anmlfort.nsf/files/667922559BD8AADCC1257B71003E63D9/$FILE/Anna Kaya.pdf. Didaktikens verktyg: När lär man sig bäst? Norrbackaskolans språkutvecklingsgrupp - Hem. Det utvidgade kollegiet – Anna Kaya. Foto: Kalexanderson Att en lärare slår sig in på listan över de 50 mäktigaste i svensk skola är stort, och det är just vad Anna Kaya gjort då Dagens Samhälle sammanställde sin lista.

Det utvidgade kollegiet – Anna Kaya

Om man använder Twitter som pedagog eller ledare har man antagligen stött på Anna i kloka inlägg och i samband med #skollyftet. Till vardags arbetar Anna på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och som lärare på en F-6-skola i Märsta, Sigtuna kommun. PÖ: Att hamna på listan ”Skolans 50 mäktigaste” som sammanställs av Dagens Samhälle är stort. Hur har det påverkat din syn på sociala medier och möjligheten att påverka?

Just möjligheten att påverka är en av anledningarna till att jag började använda sociala medier i min yrkesroll. Anna KayaFoto: Andy Prhat. Topplista. Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum. Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv".

Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum

Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg.

Gemensam läsing. Att tydliggöra språkliga mål. Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna.

Att tydliggöra språkliga mål

Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Ny i svenska skolan: Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete.

Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk.