Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du.
De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: Träna på insändare - Mediekompass. Publicerad: 03 november 2014 Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning.
Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter. Att skriva ett reportage. Insändare. Ungas integritet på nätet, Skolverket2. Allt fler ungdomar mobbas i sociala medier. Allt fler flickor i årskurs nio uppger att de mobbas och trakasseras via internet eller mobiltelefonen.
Det framgår av färska enkätsiffror från Stockholm som DN tagit del av. Och mobbningen tar inte sommarlov, varnar experterna. 13 procent av flickorna i årskurs nio i Stockholms stad uppger att de under det senaste läsåret har mobbats eller trakasserats via internet eller sms/mms. I tidigare års enkäter, 2008–2012, har motsvarande siffra stadigt legat på 9 procent. Andelen pojkar i årskurs två i gymnasiet som säger sig ha upplevt mobbning i digitala medier ökar också, från 4 procent år 2008 till 7 procent i år.
I en rikstäckande enkät som organisationen Friends lät göra tidigare i år uppger en av tre ungdomar i åldern 13–16 år att de under det senaste året har kränkts av någon via mobil, dator eller surfplatta. Organisationer som arbetar med unga pekar också på att mobbningen inte på något sätt tar sommarlov när skolan gör det. Krönika – ungdomars språk. 9 Nov Ungdomars språk kan variera mycket i förhållande till vem man talar till.
Pratar man med sina vänner använder man ett sorts ”språk” där det kanske förekommer många slangord och det är vanligtvis lite ”hårdare”, dvs. att man använder svordomar och oväsentliga ord som man aldrig skulle kunna säga framför sina föräldrar eller mor- eller farföräldrar exempelvis. När man chattar eller smsar används många förkortningar, dock tycker jag att det har minskat jämfört med något år sedan, då jag alltid använde förkortningar. Idag använder jag nästan aldrig förkortningar när jag chattar eller smsar. När jag smsar använder jag ett annorlunda språk än vad jag skulle gjort om jag exempelvis skulle skriva ett mail eller ett brev till någon jag inte står så nära, t.ex. någon från min gymnastikförening eller lärare. Jag tror att äldre människor kan tycka att ungdomarna förstör vårt språk eftersom det har förändrats mycket och det används på ett annat sätt idag än vad det gjorde förr. Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se. Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska.
Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på slutet av 1800-talet med urbaniseringen, när Sverige omvandlades från ett jordbruksamhälle till ett industrisamhälle och på 1900-talet när Sverige övergick från ett homogent språkligt och kulturell samhälle till ett mångspråkligt och mångkulturellt land. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg.
Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket? Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” Sandor slash Ida. Vinterviken (film) Vinterviken är en svensk romantisk dramafilm med rasism som tema, från 1996.
Filmen regisserades av Harald Hamrell som också skrev manus tillsammans med Sara Heldt och Mats Wahl. John-John är en ung kille som bor i en förort söder om Stockholm med sin mamma, kriminella styvpappa och syster. I slutet av sommarlovet räddar han 10-åriga Patricia från att drunkna i Vinterviken genom att han och hans kompis Sluggo har snott en kanot för att kunna paddla över till "andra sidan" där lyxvillorna i Bromma ligger. Hennes pappa bjuder som tack in John-John till deras rika kvarter där han och hans familj bor. John-John träffar hans dotter Elisabeth och blir genast kär i henne. Filmens premiärdatum i olika länder.[1]