– Blogg
I Relation till Lärande – Ny bok! Publicerat av Ulrika Aspeflo, 16 februari, 2019 Ny bok! I RELATION TILL LÄRANDE – kommunikationsstöd i undervisningen. Nu är uppföljaren till boken FÖR ALLA I SKOLAN här. Denna gång har jag Ebba Almsenius som medförfattare.
Skriva sig till lärande - en pedagogisk modell utan åldersgräns - Spaningen
Grundskolorna i Sollentuna kommun arbetar sedan 2011 med den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande (STL). Sedan 3 år tillbaka sprids den också på nationell nivå genom Sveriges kommuner och landsting (SKL), både på grund- och gymnasieskolan. Studier visar att STL har goda effekter på språkutveckling och lärande för elever i åk 1-3.
”Skärmarna förstör våra barns liv”
Som specialpedagog, med ytterligare tre års specialisering inom NPF-området (neuropsykiatriska funktionshinder), har jag med en dåres envishet drivit en tämligen tröstlös jakt på mobiltelefoner i skolan. Jag har länge närt en misstanke om att det ständiga uppkopplandet skadar mer än vi kan ana. Nu kommer äntligen psykiatriker Anders Hansens bok Skärmhjärnan, Bonniers förlag 2019, i vilken han redovisar forskningsrapporter kring skärmanvändande från mycket namnkunniga neuropsykiatriker, universitet och forskningssjukhus världen över. Resultaten är entydiga – användandet av mobiltelefoner, Ipads och datorer skadar vår hjärna om det inte kontrolleras.
När är det extra anpassning och när är det ledning och stimulans?
Vi har många elever på vår skola som utan någon som helst extra anpassning eller särskilt stöd når upp till E och i många fall även till D och C i betyg. Många av dessa elever kräver extra anpassningar för att kunna nå upp till A i betyg. Vi undrar om vi har skyldighet att göra extra anpassningar till dessa elever för att de ska nå upp till B och A i betyg. Skollagen säger ju att elever med funktionsnedsättningar har rätt till stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Men vad innebär detta för oss som lärare? Vilket stöd är det som räknas här?
Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar
Skolvärlden belyste nyligen arbetet med extra anpassningar – en fråga som ständigt är omdiskuterad i skoldebatten. Diana Storvik arbetar som specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg och driver bloggen ”Specialpedagog på gymnasiet”. I ett uppmärksammat blogginlägg skriver hon om extra anpassningar och hur man kan arbeta strukturerat för att minska behovet av anpassningar.
Elevhälsans uppdrag
Elevhälsan i skollagen – uppdraget och viktiga begreppAv 2010 års skollag framgår att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt ska främst arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Insatserna ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För elevhälsans arbete ska finnas skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SL 2010; 800) 2 kap 25–28 §§. Delar av elevhälsans medicinska och psykologiska insatser regleras av Hälso- och sjukvårdslagen. Särskilda rutiner gäller för skolsköterskorna arbete.
Stöd i forskningen för båda metoderna
”Det är så här framtid börjar: Med en surfplatta, ett klassrum och en bra lärare.” Nej, det är inte så barnrättsorganisationen Plan international skriver i en kampanj på reklamplats i Stockholm. Men byt ”surfplatta” mot ”penna”, så blir citatet från affischen rätt. En Ipad är knappast basen i en grundläggande utbildning för barn världen över.
Skapa din egen klassrumskultur
Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i. När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var.
Komplex yrkesroll skapar stress
Den specialpedagogiska yrkesrollen innebär ofta en varierande och stor mängd arbetsuppgifter som kan bidra till känslan av otillräcklighet och stress. Detta gäller inom det svenska utbildningssystemet, men även i andra länder. Det saknas tydliga riktlinjer för yrkesrollen som därför kan tolkas på olika sätt. Hur den egna skolan identifierar skolproblem, förstår deras orsaker samt hittar lösningar och åtgärder blir därför avgörande för hur det specialpedagogiska uppdraget ser ut.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning
Matematik Elevens skolbakgrund Eleven har ingen skolbakgrund från sitt ursprungsland. Hennes kartlagda litteracitetserfarenheter och läsförståelse visade att hon inte hade utvecklat en åldersadekvat litteracitet. Via kartläggningen framkom också att eleven inte heller hade utvecklat en åldersadekvat numeracitet.
Vad kan egentligen specialpedagogen som inte försteläraren kan?
En vanlig uppfattning bland både förstelärare och övriga undervisande lärare jag möter är att specialpedagogen liksom inte gör något, det verkar som om hen sitter på sitt rum och pular med något som inte kommer andra tillgodo. Den uppfattningen delas ibland också av rektorer och huvudmän. Ibland även i den övriga elevhälsan.
När textkopplingar ger mer än ”bara” läsupplevelse · Maria Björsell
Textkopplingar är en läsförståelsestrategi med flera bottnar. När man kopplar texten till sig själv förstår man texten bättre men framför allt skapas en nyfikenhet kring hur det ska gå. Identifikationen med personer, platser eller händelser är en drivkraft som får oss att vilja läsa mer. Textkopplingar är också den lässtrategi som gör att vi kan förstå vår omvärld och människoöden utanför vår egens sfär. Genom att läsa om människor från andra kulturer, tidsepoker eller världar kan vi öka vår förståelse för varför världen ser ut som den gör och hur människors handlingar påverkar livsöden. Vår läsupplevelse vidgar våra vyer och gör att vi kan göra val i livet, som vi annars kanske inte hade kunnat göra.
Ljudning är A och O för att knäcka läskoden
En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet. Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt.
