background preloader

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen
I varje nummer av tidningen Skolvärlden delar lärare med sig av sina bästa app-tips till andra lärare under segmentet ”månadens app”. Skolvärlden har satt ihop en lista med lärarnas tips från vårerminen 2019. Här är fem appar som fem lärare använder till vardags i klassrummet för att höja undervisningen: 1. LegiLexi Format: Fungerar till olika plattformar. Gabriella Rydell, lärare på Bromma enskilda skola i Stockholm, tipsar om appen LegiLexi: ”Med LegiLexis app kan jag som lärare snabbt och enkelt testa mina lågstadieelevers läsfärdigheter. *LegiLexi finns inte längre som en nerladdningsbar app, i dag arbetar tillverkaren med en plattformsoberoende portallösning. 2. Format: iOS, Android, webbplats. Hanna Tjörnhed, lärare på Berghultskolan i Lerum, tipsar om appen Nearpod: ”Här kan du som lärare göra en presentation för klassen och varje elev får upp presentationen på sin egen enhet. 3. Format: Chromebook, laptop, Ipad, Iphone, Android. 4. Format: IOS och Android. 5.

https://skolvarlden.se/artiklar/lararnas-fem-favoritappar-sa-hojer-de-undervisningen

Related:  IKTSkolutvecklingVerktyg/ IKTevelinaborgen

Så hänger du med i djungeln av digitala verktyg Med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) finns det stora möjligheter att skapa en mer tillgänglig skola för alla elever. Rättstavningsprogram, pedagogiska appar och möjligheten att spela in ljud, filma och fotografera är funktioner som allt mer börjar leta sig in i skolans vardag. Sara Lindqvist, IKT-pedagog, och specialpedagogerna Karin Källander och Camilla Liljedahl arbetar på Skoldatateket i Stockholms stad och har lång erfarenhet av utlåning, utprovning och kompetensutveckling av alternativa och digitala verktyg. Målgruppen är framför allt pedagoger och specialpedagoger som undervisar elever med olika funktionsnedsättningar, men deras tips på digitala verktyg i paddan fungerar för alla elever och pedagoger i skolan.

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF Linda Petersson är doktorand inom specialpedagogik, specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och arbetar inom södra regionen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – och hon vet vad skolor behöver göra för att bli bra på att möta barn och elever med NPF. – Man behöver tänka utifrån olika nivåer i vad man behöver göra för de här eleverna. Till att börja med är det viktigt att det finns en baskunskap hos alla som arbetar på skolan när man tar emot elever med NPF. All personal kommer någon gång att ha ett möte med de här eleverna, och därför behöver man ha kunskap inför det mötet. Då behöver man ha kunskap och förståelse för vad funktionsnedsättningen kan ha för konsekvenser, säger hon. Men det räcker inte att bara ha en generell förståelse, utan sedan måste skolan ha en specifik förståelse utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar, menar Linda Petersson.

Skolledare i en digitaliserad värld – Skolledare i en digitaliserad värld Under "Stödmaterial" har varje kapitel en egen undersida. Där finns stödmaterialet samlat kapitelvis. Vill du hitta det stödmaterial som hör till kapitel 1 så tittar du alltså under "Stödmaterial kapitel 1" o.s.v. Stödmaterialet ser lite olika ut beroende på vad kapitlet handlar om.

Visa istället för att säga - orolig, nervös, stressad Syfte – Att gestalta Att måla bilder med ord. Genom att uttrycka karaktärers handlingar, till exempel i en berättelse, framträder olika känslotillstånd. Vi skapar inspiration tillsammans som kan användas vid olika skrivtillfällen. Dessa bilder medföljer som PDF längst ned. Stor guide: 15 sätt att använda appar i klassrummet "Många elever tycker att de förstår bättre om de kan se saker i 3D. Det kan handla om att vrida och vända på DNA-spiraler eller se sin teckning ”få liv". Utvecklingen av den här typen av appar är på stark frammarsch. Lärarrummet - Skapa gruppkänsla med nya elever En av de viktigaste faktorerna för lyckad undervisning är relationer. Då talar man ofta om relationen mellan lärare och elev, men de flesta relationerna i ett klassrum är de mellan elever. Hur skapar man snabbt ett gott klimat i ett klassrum. I det här inlägget delar jag mina erfarenheter kring detta. Varför blir det så olika stämning i olika klasser?

Google presentationer – multiverktyget i G Suite-lådan Google presentationer kan användas till mycket mer än ”bara” stöd vid muntliga presentationer och det tänker jag ägna ett helt inlägg här på bloggen. Därigenom ska jag försöka besvara ett par frågor om vad man kan göra med en presentation som ni säkert har när ni har läst rubriken… *Uppdaterad med exempelpresentationer. Kan jag planera mina lektioner med en presentation? Såklart! De digitala verktygens intåg i skolan har inneburit en del förändringar.

Att förbereda ett läsår - Karin bygger undervisning Maj är avslutningstider och planeringstider varje år. Det är inte bara en tid för avslut utan även en tid för uppstart. Ett nytt läsår startar i augusti. Härliga tider, stora planer och större visioner. Precis som mina elever mår jag bra av framförhållning. Vet jag vad som händer i augusti är jag förberedd och kan få en bra start på läsåret. Teresa Leijonhufvud – Guldäpplet Teresa Leijonhufvud Munkmoraskolan, Värmdö Presentation Få en bra start på höstterminen 2019 genom kollegialt lärande – Specialpedago... Sommarlovet börjar närma sig sitt slut och om några veckor kommer skolorna vara fyllda av elever. Men innan eleverna kommer har vi som arbetar inom skolan några dagar för uppstart. Som specialpedagog brukar jag vid uppstartsdagarna få tid med lärarna för att arbeta med frågor som rör pedagogik. Till ett sådant tillfälle formulerade jag några elevcase, fallbeskrivning av olika elever, som vi arbetade med. Att prata utifrån olika konstruerade fall kan hjälpa oss att lyfta blicken och bli ett verktyg i det kollegiala lärandet. I detta inlägg kommer jag presentera fem olika elevcase som kan användas för diskussion i de olika arbetslagen.

”Det är väl bara att googla” – om informationskompetens Förra veckan publicerades studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” , en kvalitativ fallstudie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. I studien konstateras bl.a. att: Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.

Första veckorna i skolan Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling?

Vad är IKT? Syfte Vad är IKT och hur använder jag digital teknik? Upplägget nedan kan användas i både fritidshem och skola, till exempel i ämnena svenska, samhällskunskap och religion. Läraren reflekterar Det är viktigt att eleverna får fundera på sitt användande av digital teknik och hur den påverkar.

Related: