background preloader

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet
Många elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer. Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter. Utformningen Hur många sidor/ord? Hur ska man göra? Samla ihop information på kort först? På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till. Hur utför man den här typen av uppgift? Lyrik/poesi/dikter

https://ettannatsattatttanka.wordpress.com/2017/10/18/varfor-ar-det-sa-svart-att-skriva-i-skolan-del-3-tydlighet/

Related:  SkrivaSkrivandeSpecialpedagogik

Vi tjejer vill också se maffiga och coola ut Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Julia Essell, 14: Jämställdhet är viktig – även i dataspelsvärlden Halvnakna kvinnor, miljontals spelare. Vill du som kvinna spela ett onlinespel där din karaktär inte behöver gå runt halvnaken? Vill du inte att din pojkvän ska glo på kvinnokroppar varje gång han loggar in på datorn? Textbindning Språkbrevet nr 1, 2009 En text är inte bara en samling meningar bestående av en mängd ord. För att en text ska bli möjlig att förstå och ge läsaren någon behållning behöver den också hänga samman till en helhet. Den röda tråden som löper genom texten och de samband som skribenten har tänkt sig ska också vara synliga för läsaren. Informationens ordning Att en text handlar om ett ämne får texten att hänga ihop. Oftast skriver man om ett huvudämne, i mitt fall textbindning, och inom det ämnet tar man upp olika delämnen.

Specialpedagogiskt perspektiv Som en uppstart av ett nytt läsår fortsatte IKT-pedagogernas processledning med LIN Education genom två intensiva dagar i Göteborg. Som en del under dessa dagar var Stefan Fornestedt från Ängsdals skolan engagerad för att prata om det specialpedagogiska perspektivet i undervisningen.

Fredrik Backman 30 juli kl 13:00 - Sommar & Vinter i P1 Fredrik Backman riktar sitt Sommarprogram till unga kreativa personer som får höra att de inte är bra nog. Han ger tips på hur man kan göra verklighet av sina drömmar om att jobba med ”något konstigt”. Som barn gömde han sig i sagorna eftersom verkliga människor var, och är fortfarande, för svåra att hantera. Det är när han skriver som Fredrik Backman kan ”justera volymen” på sig själv. Eftersom han anser sig vara en tråkig person och inte själv förstår varför han får sommarprata, så viger han sitt program åt att ge tips till unga människor som vill skriva själva. Fredrik Backman kallar sig själv utseendedyslektisk och förklarar tex hur man kan beskriva en karaktär utan att faktiskt berätta hur den ser ut.

Språkbruk Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande. När Sveriges bäst rankade universitet – Uppsala – under viss mediaturbulens i somras bröt ny intellektuell mark genom att anställa något så udda som en ”husförfattare” var det i första hand som en påminnelse om två saker: varje nytt vetenskapligt resultat är i sig en berättelse, en story, och slutprodukten för varje betydande forskningsprocess är en text.

Inkludering och delaktighet Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Av skollagen framgår att eleverna ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska sträva mot att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Texttyper och genrer – Invigos För att undvika sammanblandning med litterära genrer som t ex deckare, fantasy eller kärleksromaner har vi i Invigos valt att tala om texttyper, vilket även följer språkbruket i Lgr 11. Programmet stödjer texttyperna berättande text, argumenterande text, beskrivande text, resonerande och utredande text samt laborationsrapport. Stöttningen i Invigos består i att till dessa texttyper kommer det att finnas stöd i form av instruktioner med råd och exempel på texttypens utformning, exempel på elevtexter och förslag på bedömning.

Så avlastar du läsaren med kärnmeningar - Språkkonsulterna Språkbrevet nr 5, maj 2018 Som skribent kan du hjälpa din läsare genom att samman­fatta texten. Du kan göra det på olika sätt: med en samman­fatt­ning i början av en rapport, ett par meningar längst upp på en webb­sida eller en ingress i en artikel. I det här Språk­brevet får du tips om en särskild form av samman­fatt­ning: kärn­meningar. Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar. Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli. I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism.

Vad hände i rum nr 70? Det här är dörren till ett hotellrum, där jag har bott, någonstans i världen. Jag kan berätta vilken stad och land jag varit i, när arbetsområdet är klart. Jag vill inte påverka era noveller innan ni börjar skriva. Din uppgift är nu att skriva en novell med titeln Vad hände i rum nr 70? Använd din fantasi.

Att beskriva ett ögonblick Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Språkstörning i en digital värld Durkin och Conti-Ramsden (2014) betonar att det fortfarande finns rätt lite forskning om språkstörning och användning av ny media. Men de betonar också att det finns få saker i den digitala världen som inte innebär kommunikation och språk på något sätt. Digital litteracitet har gett möjligheter att kommunicera och lära sig om världen på många nya sätt, och många av dessa sätt kan också vara ett stöd för individer med språkstörning.

Guider till journalistik SvD Läs & Skriv-redaktören Cecilia Lindvall svarar på frågor om hur man kan använda sajten och vad i en bra berättelse som fångar henne. Vad finns på SvD Läs & Skriv i dag? – Massor! Sedan SvD Läs & Skriv föddes har vi samlat material om ungdomars situation i skolan, olika metoder som lärare och pedagoger använder för att lyfta skolresultaten och artiklar som rör framför allt läs- och skrivförståelse. Har ni inte läst Maria Sundén Jelminis artikelserie Skolresan är det ett givet tips! Under våren 2016 gjorde dessutom Joanna Drevinger en uppföljande skolresa med fokus på lärarna.

Att våga utmana! - Jag tänkte att vi skulle vara med i tävlingen "Jag skriver i dina ord". - Men fröken, vad tror du om oss? Vi är inte såna! - Vad då såna? Vad menar du? - Alltså vi är inte såna som skriver. Vi är inte som dom. - Vilka dom?

Related: