background preloader

Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan?

Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan?
Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day! Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till: De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras.

http://pedagog.malmo.se/2017/09/22/sprakstorning-vad-innebar-det-egentligen-och-vad-kan-man-gora-i-skolan/

Related:  Språk-, läs- och skrivutveckling, R2L, Lässtrategier m.m.NPFVärdegrunden

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar. Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap.

Strategi: Roller i Kooperativ Lärande – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt.

Flickor med autism upptäcks för sent Svenny Kopp forskar om flickor med autism och/eller ADHD. – Det finns en stor orättvisa. En tjej som får sin diagnos när hon är 15 år har ju missat kanske både låg- och mellanstadiet. Självförtroendet är i botten, hon kan ha gått miste om särskilt stöd i skolan och kamratkontakter. Den autistiska flickan är ofta helt ensam, säger Svenny Kopp.

5 bilder som visar verkligheten för folk med dyslexi Omkring 10 procent i hela världen har dyslexi. Bara i Sverige kämpar en miljon med dessa läs- och skrivsvårigheter. För oss som inte har dyslexi kan det vara svårt att förstå hur det faktiskt känns att ha. Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen! Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet. I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten. Jag satt nyligen med en elev vars läshastighet inte liknade min. Han läste långsammare.

Skolan dåligt anpassad för intryckskänsliga barn Föreningen Attention har gjort en stor enkät med föräldrar som har barn med npf, alltså neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel adhd och autism. Så här skriver några av föräldrarna om barnens tillvaro: ”Ständig huvudvärk, misstanke om utmattning.” Kvinnor och män i medier Diskussionen om hur kvinnor och män presenteras i medier har pågått i decennier, inte bara i Sverige utan även internationellt. När man tittar på frågor som rör medier och ojämställdhet handlar det både om en skev könsrepresentation, dvs. förekomsten av män respektive kvinnor, och om stereotypa skildringar av könen. Sedan 1995 finns en gemensam internationell FN-överenskommelse om att arbeta för jämställdhet i medier, den så kallade Pekingplattformen.

Svenska elever bättre i PISA Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet. – Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS.

och Aspergerförbundet - webbkurs Introduktion till autism e-autism är en helt kostnadsfri webbkurs genom Autism- och Aspergerförbundet. Den är öppen för alla. ”Skillnad mellan läsförmåga och läsförståelse” Läsförmåga och läsförståelse. Lars Melin skriver att Pisa mäter elevernas läsförmåga att läsa informativ text. Det är inte helt korrekt. Pisa mäter elevers läsförståelse, vilket har framgått vid tidigare Pisa undersökningar och även vid Skolverkets presentation den 6 december. Inom modern läsforskning görs stor skillnad mellan begreppen ”läsförmåga” och ”läsförståelse”. ”Läsförmåga” innebär att behärska den tekniska sidan, som att kunna avkoda text, och läsflyt.

Den här texten om ADHD är bland det bästa vi någonsin läst. Detta borde alla läsa! Jag är precis som du men ändå alldeles olik. Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Bara lite mer. När jag är glad är jag överlycklig. Den rasistiske pepparkakan eller en biträdande rektors vedermödor. – En Björkåslärares bekännelser -Ska ”Pepparkaksvisan” vara med i lussetåget i år? Av alla udda frågor som jag fått på mitt bord som biträdande rektor, tyckte jag denna var något utöver det vanliga. Naiv som jag är, trodde jag att det handlade om jag skulle ta ställning till huruvida sången eventuellt var för barnslig eller för gammeldags.

Related: