Ambitionen med kooperativt lärande | Kooperativt Lärande På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området. En kort definition av kooperativt lärande: Undervisningen är strukturerad via samarbete mellan elever.Eleverna arbetar en del av dagen i heterogena par eller lärgrupper om 3-5 elever.Eleverna får träning i att ge stöd, uppmuntran och ta ansvar för sitt eget och varandras lärande. Hjälp till eleverna Elever behöver stöd och hjälp för att kunna utvecklas. Enklare klassledarskap Didaktisk och flerstämmig undervisning Högre måluppfyllelse Mindre mobbing Olikheter som en styrka Arbetsro i klassen
Kamratrespons i åk 1 – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande innebär att eleverna arbetar tillsammans och lär av varandra. De behöver därför få verktyg och tillfällen att träna på hur de kan stötta varandra i lärandet. Ett sätt att göra detta är genom att ge respons utifrån 3F – feedback, feedup och feedforward. Vi har den här veckan introducerat en modell för kamratrespons med vår årskurs 1 och beskriver i detta inlägg hur vi gjorde detta. Att träna på kamratrespons är enkelt att anpassa till alla åldrar, det är aldrig för sent eller för tidigt att börja! Den här veckan arbetar vi i en årskurs 1 med bokstaven V. Det första V:et har raka, fina streck.Flera av dem står på raden.Du började på rätt ställe på flera av dem. En elev sa sedan ”du kan fixa till lite på den där”. Skriv alla V:n på raden.Gör så raka streck du kan.Dra båda strecken ändå upp till den övre raden så att de blir lika långa. Jag skrev sedan fem nya V med hjälp av deras tips. Eleverna fick nu följande instruktion: Hur börjar jag med Kooperativt lärande?
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna « Kristina Nilsdotter Gyllenstierna – befälhavare på 1500-talet Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes 1494, rakt in i högsta adeln i Sverige, som dotter till riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och Sigrid Eskilsdotter Banér. När hon var 17 år, 1511, gifte Kristina sig med den ett år äldre Sten Sture den yngre. Ett år senare blev han riksföreståndare, vilket betydde regent. (Formellt ingick Sverige i en union med Danmark och Norge då, men samtidigt var Sverige och Danmark i krig med varandra. Under de knappt tio år som Kristina och Sten Sture den yngre var gifta fick de sex barn; tre flickor och tre pojkar. Men vintern 1520 dog Sten Sture den yngre i kriget mot Danmark. Kristina blev regent I hans ställe utsågs Kristina till regent och hon förberedde ett försvar mot den danske kung Kristian II:s armé. Där såg hon till att skaffa krut och gevär, hon förbättrade fästningarna, placerade ut fartyg runt stan och värvade folk till försvaret. Anklagad Stockholms blodbad Tillbaka till Sverige
Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland! Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna. Hör vi ihop? En variant på strukturen Hör vi ihop? Ge eleverna tanketid kring ett tema som “min sommar” eller “roliga saker att göra”.Efter en stund ber du dem gå runt i rummet, hitta någon och gör en “high five”. Trestegsintervju En variant av trestegsintervju. Dela in eleverna i grupper om 3. Skrynkla och kasta Vi bygger! Dela in eleverna i grupper om 3-5 elever.
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.
Lära av varandra med eget ansvar: Världsdelar – Kooperativt Lärande Jennie och Lisa har varsin årskurs 1 som ofta samarbetar med varandra på ett eller annat sätt. Denna gång ville vi ta samarbetet ett steg längre. Vi valde att undervisa ena klassen i fakta om Nordamerika och den andra klassen undervisades i fakta om Sydamerika. Ovanligt sätt? – Ja. Spännande? steg 1: Skaffa information Här delade vi ut information till eleverna. steg 2: Träna i par Vi berättade för eleverna att de nu skulle lära sig faktan om världsdelen de har för att de sen ska bli lärare till parallellklassen. steg 3: Dela information När eleverna tränat på faktan om sin världsdel blandade vi klasserna. steg 4: Quiz Klasserna återsamlas och får nu använda sig av grundprincipen eget ansvar. Genom att dela upp arbetet på detta sätt så lär sig eleverna att lära av och med varandra och det egna ansvaret stärks i flera led. Struktur: En för alla, alla för en! I "Allmänt" Par på tid: Förväntningar inför åk 4 Om ett par veckor ska jag lämna ifrån mig min 3:a som jag följt sedan åk 1.
Katalog av noveller och dikter på nätet- Novell.nu De senast publicerade verken: Den förbjudna kärleken Den förbjudna kärleken Min klockan slår varje sekunden och varje sekunden känns som varje dunken som min hjärta slår. Hjärtat slår hårdare och hårdare då sekunder går fram. Samtidigt som jag… Skriven av: Umair Zabihullah Läs hela » Min klockan slår varje sekunden och varje sekunden känns som varje dunken som min hjärta slår. MOBIL Johanna vaknar klockan 7 på morgonen, hon vaknar och tänker på igår, den tråkiga söndagsnatten som hon hade. Skriven av: Keyhan Läs hela » Mötas i evighet En tid man önskat var för evigt, en närvaro som aldrig någonsin försvann En tid man om och om igen fick vara i och inget tog slut. Skriven av: Håkan Brink Läs hela »
fremling - fremling I forskning och debatt framförs olika uppfattningar om hur rasism, främlingsfientlighet och intolerans ska förstås och hur dessa fenomen tar sig uttryck. Förenklat kan man säga att det finns de som menar att rasism och liknande former av intolerans beror på individens ideologiska övertygelse eller personliga oförmåga att känna empati eller ha förståelse för den andre. Med ett sådant synsätt skulle man kunna argumentera för att skolans personal ska arbeta med att påverka de enskilda elevernas, och kanske också sina egna attityder, färdigheter och förmågor. Strukturer som rangordnar Andra menar att det också finns strukturer i samhället, exempelvis rasistiska strukturer, som vi alla omfattas av. I skolans uppdrag ligger att rikta sig både till kollektivet och till individen. Normkritiska och interkulturella glasögon
Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det! Skapa/använd kort med korta problem eller uppgifter. Strukturen kan användas i matematik vid problemlösning. Matematik: problemlösning med öppna svar där eleverna kan rita eller förklara lösningen. Svenska: rätta meningar med stavfel/innehållsfel. SO/NO: Beskriv begrepp eller skeenden. Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. I "Allmänt" Struktur: Sanningsjakten I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Struktur: Inspiratören
The Early Morning Activity Pack - Our Early Morning Activity Pack has 200 ideas and activities for children to try at the start of the school day. They're open-ended activities, covering a wide range of subjects and topics, that can be completed while the teacher is doing the register. Of course, they could also be used at other times of the day, for example, when children have finished the tasks set or as a short activity after the lunch break. Join Teaching Packs to download these resources today. In this Teaching Pack... TWO HUNDRED Activity Ideas - The ideas in this pack are all on individual pages in a PDF document. An alternative set of resources is also included for use with older learners. Preview the Resources... Click on the thumbnails below to view samples of resources from The Early Morning Activity Pack: Join NowDownload all of our resources! Become a member today for just £15 and you can download all of our current and future packs for a year! All payments are handled securely. Reviews from our members:
Läsupplevelse – lika häftigt som film, spel eller nöjespark · Maria Björsell I flera av mina bloggar pratar jag om vikten av att skapa läsupplevelse och läslust. Och hur vi kan hjälpa våra elever att prioritera läsning framför annan upplevelse som våra elever matas med dagligen. Viktigaste nyckeln är att skapa möjligheter att känna och uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin skapar. I den här bloggen tänkte jag ge ett konkret exempel på hur jag gör för att hjälpa mina elever att få läsupplevelse. Steg ett, välj en bok, som ger dig dessa känslor! Det finns tonvis med böcker, gamla som nyutgivna, som kan ge riktigt häftiga känslor. Steg två, läs boken minst en gång för dig själv, gärna flera. För varje gång du läser boken kommer du att hitta nya och egna reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Steg 3, börja med högläsning för att få med dig alla elever. Varva sedan mellan högläsning, cirkelläsning och tystläsning. Steg 4, strukturera upp reflektioner och samtal i läs- och lyssnarlogg. Steg 5, diskutera och dela med er av era tankar.
Förstelärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet | Kvutis Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. I samband med förstelärarnas medverkan i SETT-Syd trycker vi upp några av deras blogginlägg.
Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang | Förstelärar... En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för. Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi. BakgrundVi har under en period arbetat med temat “Allting börjar med solen” i biologi. StödstrukturFörst diskuterade vi i helklass vad ett resonemang var, när man gör detta och vad man har för nytta av att vara duktig på det. Att diskutera: