background preloader

Att bygga upp en berättande text

Att bygga upp en berättande text
Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Vi la textdelarna i rätt ordning. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad.

http://barnenochbjornen.se/2016/03/17/att-bygga-upp-en-berattande-text/

Related:  Duktig lärare med praktiska ideérsvenskaBerättande textskrivningnytt

Slippa stressen inför NP. Jag ska äga planeringen! Jag försöker utveckla min undervisning och har jag nu landat i att mitt sätt att undervisa är att jobba målmedvetet med mina elever. Jag jobbar också med två spår i klassrummet och försöker ha med det i planeringen så ofta som möjligt. Med två spår i undervisningen menar jag att vi i klassrummet jobbar mot samma mål men att den grupp av elever behöver stöd i form att språk, ord och begrepp. Arbetsschema – ASL – Nyanlända Idag har jag provat mitt nya arbetsschema för mina nyanlända elever i klassen. Min allra nyanländaste, som bara varit i Sverige sedan i november fick prova idag. Tanken är att träna dig på att säga, och skriva vanliga meningar. Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas.

Enkel språklektion med en stor dos kreativitet Du vet väl att du kan skriva ut det här inlägget. Hej, nu är det dags för en liten lektion igen. Mina lektioner handlar i första hand om att eleverna ska få erövra det muntliga utrymmet, att de ska få tänka och att de ska få uppleva språkets kreativitet. Ta en mening ur en bok. Vilken bok som helst. Vilken mening som helst.

Tydliga och konkreta lektionsmål I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga.

Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse. Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt.

302 Moved Temporarily Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen utveckla strategier och kompetenser som rör undervisning om skrivande och texter i sina undervisningsämnen. ”Satsning på fortbildning räcker inte” I Lärarnas riksförbunds rapport ”Elevernas läsförmåga i grundskolan” (2014) påtalas att läsförståelsestrategier är ett område som relativt nyligen uppmärksammats i forskningen. Det är därför välgörande att vår rapport bidragit till mer forskning kring ämnesdidaktiken i lässtrategier. Läsforskarna Gunilla Molloy och Barbro Westlund genomför en sådan ämnesdidaktisk forskningsstudie nu, med utgångspunkt i Lärarnas riksförbunds rapport, och skriver på DN Debatt den 4 augusti artikeln ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse”. Vi vill ge dem rätt i att Lärarnas riksförbund i vår uppmärksammade rapport inte tydligt definierade betydelsen av ”kan läsa”. Att begrepp tolkas olika är ett problem och därför är det utmärkt att forskningen tydliggör detta. Ett vetenskapligt arbete ställer självklart högre krav på vetenskaplig pregnans och det är mycket glädjande att läsforskarna nu fördjupat vår rapport.

Related: