background preloader

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O
Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året. Läsårsplanering När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. En röd tråd När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Genrepedagogik SO – FN och barnkonventionen Sv- Argumenterande text Diskussion

http://webb2.svedala.se/1larare/strukturerat-arbete-och-langsiktig-planering-ar-for-mig-a-och-o/

Related:  tuvalitenGenrepedagogikGenrepedagogikspråkutvecklande arbetssättskolutveckling

Prata med ditt barn om krig och katastrofer Även barn som inte själva drabbats av katastrofen kan behöva hjälp att bearbeta det de hör om på förskola eller skola och tar del av genom tv och internet. Det är inte alltid enkelt att veta hur mycket man bör berätta för sitt barn när något hemskt har hänt. Våra behandlare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, ger sin syn på hur du som förälder eller annan vuxen i barnets närhet kan prata med barn om katastrofer. Barnen påverkas också av hur deras föräldrar eller omsorgsgivare själva reagerar och agerar. Det viktigaste som vuxen när ett barn är oroligt, är att förmedla lugn och trygghet.

Genrepedagogik och cirkelmodellen ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild:

"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Risken med det är att det leder till isolerad färdighetsträning, säger hon.

Start - Bedömningsportalen I bedömningsportalen finns en del bedömningsstöd som är skyddat av sekretess eller upphovsrätt. Åtkomst till de skyddade bedömningsstöden kräver lösenord. Det är rektorn som ger behörighet och inloggningsuppgifter till bedömningsportalen. Läs mer om hur du får tillgång till de skyddade materialen Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken.

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 2) Hur gör du för att vägleda och stödja eleverna in i olika skrivsituationer på ett bra sätt? Att skriva är svårt. Eleverna behöver få känna sig trygga med uppgiften när de skall försöka forma egna texter. Hur kan vi bygga upp förtrogenhet och säkerhet inför olika typer av skrivarbeten? Här finns ett antal frågor att fundera över: Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever Efter 12 år som gymnasielärare i svenska och historia upplever Anna Nord att eleverna har fått allt svårare att sålla i en text och ta med sig de viktiga bitarna. När hon vidareutbildade sig för att ta en andra examen som speciallärare med inriktningen läs- och skrivutveckling började hon reflektera över sin ämnesundervisning. Till slut valde hon att som examensarbete forska på införandet av lässtrategier i den egna undervisningen. – Jag insåg att jag hela tiden hade varit mer intresserad av produkten än processen – läsningen var bara en väg fram till det som var viktigt. Nu är jag mer intresserad av processen, och då blir produkten mycket bättre.

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat. Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.

Genrepedagogik och cirkelmodellen ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra.

Related: