Elevledda utvecklingssamtal Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen. Röd= når ej målen Gul= når målen delvis Grön= når målen Eleverna kan även inför utvecklingssamtalet göra en självskattning om hur väl de anser att de uppfyller läroplanens övergripande mål genom att exempelvis skatta sin samarbetsförmåga, ansvarstagande, trivsel, inflytande och delaktighet etc. Under utvecklingssamtalet
Prata med ditt barn om krig och katastrofer Även barn som inte själva drabbats av katastrofen kan behöva hjälp att bearbeta det de hör om på förskola eller skola och tar del av genom tv och internet. Det är inte alltid enkelt att veta hur mycket man bör berätta för sitt barn när något hemskt har hänt. Våra behandlare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, ger sin syn på hur du som förälder eller annan vuxen i barnets närhet kan prata med barn om katastrofer. Barnen påverkas också av hur deras föräldrar eller omsorgsgivare själva reagerar och agerar. Det viktigaste som vuxen när ett barn är oroligt, är att förmedla lugn och trygghet. Svara så enkelt och konkret som möjligt på det barnet frågar om. Hur mycket ska vi skydda våra barn från hemskheter i världen? Vi vuxna behöver tänka på att inte föra över en för stor del av vår oro på barnen. Därför är det viktigt att lyssna in barnens frågor, även frågor som inte uttalas. Hur kan vi då prata med barn om svåra händelser? Till toppen
The Precious First Few Minutes Of Class The Precious First Few Minutes Of Class by Suzy Pepper Rollins Students file into class. “Your warm-up is on the board,” we announce. Two students fish for pencils in backpacks, one begs to get water, another needs to see the nurse, and attendance needs to be entered into the computer. “Ok, so let’s go over the warm-up now,” we call, “and then we’ll look at last night’s homework.” More minutes pass, as students dump out backpacks and empty pockets in a panicked search for a scrap of paper they swear was secured last night. But the opening minutes are also the time when students’ brains are their freshest and they tend to remember more of what’s been taught during this period than any other time of the learning episode. These precious minutes can quickly establish a prior knowledge connection, vital to maximizing learning. Rather than begin class with a passive warm-up, success starters have the power to get every student motivated about the lesson and successful right from the bell. 1. 2.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
Värdegrundskalender Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Lärare får F i betygsättning - Annika Sjödahl ”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”. Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Eller så vet man inte utan litar på det andra säger. Eller så vill man helt enkelt inte att det ska vara så låga resultat att man pressar upp dem, vilket är ännu värre! Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd.
Listening comprehension with trailers of English language movies Got it! This website uses cookies to ensure the services of Google Analytics and Google Adsense. More info Cookie Consent plugin for the EU cookie law Listening comprehension exercises with trailers of English-language movies Blood diamondEdward Zwick BraveheartMel Gibson CashbackSean Ellis Fantastic beasts and where to find themDavid Yates Girl with a pearl earringPeter Webber Keeping mumNiall Johnson The King's speechTom Hooper The MartianRidley Scott The missionRoland Joffé PerfumeTom Tykwer Pirates of the Caribbean: On stranger tidesRob Marshall The secret life of Walter MittyBen Stiller Shakespeare in loveJohn Madden The sixth senseNight Shyamalan TitanicJames Cameron
8 ways teachers can talk less and get kids talking more If you do fewer teacher-directed activities, that means the kids will naturally do more talking, doesn’t it? Not necessarily. I have often found myself talking almost constantly during group work and student-directed projects because I’m trying to push kids’ thinking, provide feedback, and help them stay on task. Even when the learning has been turned over to the students, it’s still tempting to spend too much time giving directions, repeating important information, and telling students how they did instead of asking them to reflect on their work. 1. It can be uncomfortable to watch kids struggle to figure out an answer, but they need time and silence to work through it. 2. It’s easy to get in an instructional rut when you stand at the same place near the board all day long. 3. Cut down on conversations about bathroom/water/pencil sharpening/etc by teaching kids to use sign language to request permission: use sign language to indicate your answer back: yes, no, or wait. 4. 5. 6. 7. 8.
”Man får aldrig tillämpa PYS i stället för att sätta in särskilt stöd” Det råder stor osäkerhet kring pys-paragrafen. Ska man pysa svårigheter, moment eller ta hänsyn till personens eventuella diagnos? Ett brutet ben – hur ska man tänka då? Språkstörning? Koncentrationssvårigheter? Special Nest har återigen pratat med Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor, för att ta reda på vad som gäller. – Till att börja med så måste man slå fast att Undantagsbestämmelsen eller Pys-paragrafen i folkmun handlar om betygssättningen. Finns grundlig dokumentation Skollagen är formad efter gällande internationella konventioner. – Det gör att när du ska tolka undantagsbestämmelsen så ska den tolkas utifrån skollagsparagrafen, förarbetet till lagtexten, praxis, allmänna råd och Skolverkets uttalanden. Mikael Hellstadius har dessa texter framför sig och läser högt ur olika delar för att förtydliga det han precis förklarat. …Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från enstaka delar av kunskapskraven.
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. För varje år får Ture allt mer plats i temat, kanske är det för att jag själv är så barnsligt förtjust i Ture? Hursomhelst förtjänar Åke Holmbergs skapelse verkligen att vara med och elever förtjänar att få ta del av texter som innehåller repliker som: Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Ord och uttryck
Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Under de ämnen som har kunskapskrav i åk 3 finns även översikter med kunskapskraven. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort.