ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL. Christian Lundahl Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess del 5. 5. Varför elevmedverkan vid bedömning? #21 – ett exempel på självskattning. Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever.
(Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Eftersom jag försöker bli bättre på formativ bedömning har jag valt att ägna tillfället åt att jobba med att göra eleverna till ägare av sitt eget lärande. Den här veckans läxa (fokus på målet att lära sig, använda och resonera om samband kring geometriska begrepp och lägesord) introducerade jag genom att låta eleverna jobba i par för att matcha samma begrepp och geometriska figurer/kroppar. Först när det var klart visade jag dem läxan, som ett sorts facit. Sånt gör min lärardag! Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Elevledda utvecklingssamtal. För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal.
Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet.
Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal?
Vad tycker eleverna? Planeringen gör jag till undervisning. Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete.
Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Varje elevgrupp har sin uppgift i planeringen. Att planera tillsammans med eleverna är att vara nära eleverna. Malin. Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel.
Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill!
För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.