background preloader

Att undervisa nyanlända

Facebook Twitter

Log into Facebook. Våga vara pluggis: Det där är ju ingen labbrapport! Olika slags texter skrivs på olika sätt. Ett sms till kompisen ser långt ifrån likadant ut som det mitt-i-terminen-brev som rektor skriver till alla föräldrar exempelvis. I kursplanen i svenska pratar man om olika texttyper. Med ett finare begrepp kan man också säga att man anpassar en text efter dess genretypiska drag. Det betyder att texter anpassas beroende på syfte med texten och att sedan innehåll, uppbyggnad och språk förändras beroende på sammanhanget. Dagens uppgift handlar om detta. Hur vet du att detta inte är en labbrapport? Resonera genom att lyfta fram konkreta exempel och skillnader. Stödfrågor Vilken struktur/uppbyggnad har elevexempel 1, 2 och 3? Syfte och innehåll Anledningen till att du som elev skriver en labbrapport är att redovisa dina kunskaper, strukturera det du lärt dig och tolka resultaten av din laboration.

Struktur En labbrapport är mycket tydlig strukturerad med olika underrubriker. Mottagare Labbrapport är en typ av text som ofta skrivs i skolan. Språk. Lararpodden 53 Hulya basaran 27 april 2016. Studiehandledning på elevernas modersmål. En elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Bestämmelser om studiehandledning på modersmålet Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap. 4 § skolförordningen: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Motsvarande bestämmelse finns i 9 kap. 9 § gymnasieförordningen. Läs mer om när studiehandledning på modersmålet kan ges som extra anpassning eller när det ska ges som särskilt stöd, sidan 16 i Skolverkets publikation: Studiehandledning på modersmålet Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet är Stödmaterial Reviderat hösten 2015 Film. Studiehandledning på modersmålet. Vad innebär studiehandledning på modersmålet och krävs det åtgärdsprogram? Om det finns risk att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven har behov av studiehandledning på modersmålet ska studiehandledningen ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning. Krävs det åtgärdsprogram för studiehandledning på modersmålet? Enligt Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns det två former av stödinsatser. Antingen är stödinsatsen en extra anpassning, som inte kräver ett särskilt beslut, eller ett särskilt stöd, som kräver ett beslut av rektor som dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Läs mer om extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Den nyanlända i skolan eller e... - Medfarm Play - Uppsala universitet. Skolgång för nyanlända elever - exempel och inspiration från kommuner. Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Med annat modersmål. Med annat modersmål - elever i grundskolanoch skolans verksamhet. Rapporten handlar om grundskolans verksamhet för elever med annat modersmål. Närmare en femtedel av eleverna i grundskolan idag har utländsk bakgrund, antingen födda utomlands eller födda i Sverige av föräldrar med annat ursprung. Det stora flertalet lärare i grundskolan idag möter eller kommer att möta elever med annat modersmål i sin undervisning. För skolans del innebär förhållandet med en elevgrupp som i allt högre grad kännetecknas av en mångfald av språkliga och kulturella bakgrunder enutmaning.

LyssnaLadda ner som PDF (372 KB) "Dags att agera och göra bättre i praktiken" De socioekonomiska klyftorna, boendesegregationen och tendensen att se alla nyanlända som en homogen grupp diskuterades intensivt på seminariet. Lärarnas Riksförbund och Skolledarförbundet är överens om att en nationell strategi för finansiering av skolan är en viktig del för att komma tillrätta med bristerna i undervisningen av nyanlända elever. – Vi måste se alla elever som en tillgång, elever får inte hindras eller hämmas genom att vi ser dem som en grupp, det handlar också om lärares förutsättningar, att vi har rätt utbildade lärare. Alla de här sakerna gäller för skolan överhuvudtaget, det blir bara extra tydligt när vi pratar om nyanlända, sa Bo Jansson. Roger Mörtvik, statssekreterare på utbildningsdepartementet, pekade på att den statliga styrningen har brister, och att politikerna inte når ut i klassrummen med sina ambitioner. – Vi kan vitesförelägga kommuner nu, och gör det.

Jag hoppas att det ska ge oss en bättre fördelning, sa hon. Vilka tre åtgärder ser du som allra viktigast? Matematik på svenska – en utmaning. Det är en språklig utmaning för elever som har svenska som andraspråk att lära sig matematik på svenska. En utmaning som både lärare och elev måste göras uppmärksam på. Madeleine Löwing, filosofie doktor i matematikämnets didaktik, har skrivit ett flertal böcker om matematikens språkliga dilemman. Madeleine Löwing menar att lärare som undervisar i matematiken kan vara omedveten om att matematiken innehåller ett flertal olika språkliga dimensioner. Lärare måste vara medveten om de språkliga nivåer - fackspråk, vardagsspråk och symbolspråk som utgör matematiken för att förstå de språkliga utmaningar som det innebär att undervisa språk- och kunskapsutvecklande. Fackspråket i matematiken är oftast helt avgörande för att lära sig matematik, allt filtreras genom fackspråket. Vardagsspråk i matematik används i textuppgifter och för att konkretisera innebörden i uppgifter.

Madeleine Löwings forskning visar att det finns två vanliga brister inom undervisning i matematik. // Ingegerd Norder. Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll.

Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. För att kunna stötta eleverna på bästa sätt behövs kunskaper om flerspråklig utveckling och hur man skiljer på en sen andraspråksutveckling och en språkstörning. Salameh berättade om hur en flerspråkig utveckling ser ut och att den inte skiljer sig så mycket från den enspråkiga. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. En språkstörning kan se olika ut och vara olika grav. Följ länkarna! Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no.

Vässa språket är namnet på Origos tema om vikten av att undervisa om språket i ämnesundervisningen. Här nedan finns en kort beskrivning av, och länkar till, de olika artiklarna: I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. En kurs i genrepedagogik tog arbetet vidare och Susanne menar att det har blivit tydligare hur språket bär matematikkunskaperna.

På skolan arbetar även Vlatka Glumac som är certifierad genrepedagog. I hennes tjänst ingår, förutom att utbilda kollegorna i genrepedagogik, också att handleda dem. De talar om trianglarna Vardagsspråk på lektionerna och ämnesspråk i läroböckerna. Snacka fackspråk! Genom att arbeta aktivt med språket i no-undervisningen har Elisabeth Lundén Levin märkt att eleverna blivit mer uppmärksamma på språk.

Labbar med Kemins ABC Det är de fina nyanserna och små orden som karaktäriserar ämnesspråket, inte bara specifika begrepp. Små små ord av ämnet. NC kommenterar lagändringsförslag för nyanlända elever. Kommentarer i korthet NC välkomnar regeringens proposition. Vi ställer oss positiva till förslagen om införandet av definitionen av begreppet "nyanländ", om en obligatorisk bedömning/kartläggning, om krav på årskursplacering samt till möjligheten till förberedelseklass och möjlighet till stöd utan åtgärdsprogram.

Däremot menar vi att det är olyckligt att barn som anländer i nära anslutning till ordinarie skolstart inte automatiskt omfattas av definitionen. Vi anser också att det är mycket olyckligt att nyanlända gymnasielever inte omfattas av obligatoriet om bedömning/kartläggning. Nedan finns mer utförliga kommentarer till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. NC kommenterar lagändringsförslag för nyanlända elever (416 Kb) Definition och målgrupper Begreppet nyanländ NC anser att det är olyckligt att definitionen ”nyanländ” inte innefattar barn i förskoleklass. Mottagande Bedömning/kartläggning och inplacering Årskursplacering.