Julkul 1. Liberposter TheBig5 2016. OS i skolan - Sveriges Olympiska Kommitté. Genrepedagogik_Sexfaltare.pdf. Segertrappa+svensk+C+.jpg (JPEG Image, 1600 × 1223 pixels) - Scaled (64%)
Teorierna bakom görandet - välkomna in i mitt klassrum – Förstelärarbloggen. Therese Linnér, förstelärare på Bäckaslövskolan, skriver om teorierna som ligger till grund för arbetet i klassrummet. I en till synes enkel uppgift gömmer sig många tankar och teoretiska röster. Vilka tankar och varför just de rösterna? En till synes enkel uppgift gömmer många teoretiska tankar. Vilka tankar och varför just de tankarna? Jag tror att det är viktigt att fundera på vad man gör och varför man väljer att bedriva sin undervisning på ett visst sätt. Idag finns det mängder av inspiration och metoder att kasta sig över. Men varför väljer man att göra som man gör?
När jag läste frågan kom jag på att jag skrev en text om det i höstas. Det är så många delar som ingår i varje uppgift som eleverna jobba tillsammans med. Mina 6:or och jag jobbade precis som de flesta som undervisar i SO med valet i höstas. Det är tankar som grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Det är också vetskapen om att metasamtal, samtal om det som man lär sig, är viktigt för att förstå det man gör.
Skolbanken. Pin by Holly Carpenter on A:***Classroom Ideas. Sprakutvecklande_amnesundervisning. Fem strategier för läsning av faktatexter. Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag.
Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. Serier i undervisningen – Lärarhandledning. Lärarhandledning6 augusti 2013rdgrafiska Urvalet av uppgifter i denna handledning är stort och varierat, med syfte att vara anpassningsbart utifrån gruppens och elevernas behov och intressen.
Uppgifterna är skapade utifrån kursplanen i svenska, och täcker in ett stort antal av svenskämnets mål. Ungefär hälften av uppgifterna är framtagna för att man ska kunna arbeta med valfria och allmänna Kalle Anka-serier. Resterande uppgifter är kopplade till tio noggrant utvalda serier som bedömts vara särskilt lämpliga för användning i skolan. Dessa serier finns samlade i en särskild volym, Kalle Anka och hans vänner. Handledningen innehåller även en detaljerad beskrivning av de vanligaste Ankeborgs-karaktärerna samt av de två populäraste Kalle Anka-skaparna: Carl Barks och Don Rosa.
Som tillhörande bilaga medföljer ett särskilt kopieringsunderlag. Lärarhandledningen bedöms som lämplig för skolundervisning från årskurs 3. Ladda ner handledningen gratis här. Ladda ner kopieringsunderlag, här. Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen.
För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. Eftersom vi har en klass med 28 elever från åk 1-3 så har vi en stor spännvidd och även parläsningen måste individualiseras så gott det går. När syftet är att träna avkodning delar vi med fördel in eleverna efter deras läshastighet.