Grammatik med språklaboration i Svenska 2. (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Syftet med ett prov är dels att få ett större bedömningsunderlag, dels att höja motivationen att lära in de grammatiska begreppen.
Jag har tagit bort en hel del detaljer om ordklasser och satsdelar samt satsschemat. Vecka 2 Snabbtest om ordklasser. Bygger jag ut mina nominalfraser? Ett öppet klassrum | ett vidgat lärande. Planera och strukturera undervisning. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen.
Markus Anhages fyrablocksmodell Att tänka på vid planering Grej of the day Att skapa struktur. Genrepedagogik och cirkelmodellen i praktiken - Ivana Eklund. Idag tänker jag fortsätta att skriva på tema genrepedagogik och berätta hur jag har använt mig av den och cirkelmodellen på kurs A med elever som fortfarande är i början av sin läs- och skrivutveckling. Som exempel väljer jag ett återkommande arbetsområde som jag kallar På stan (kan varieras på många olika sätt).
Det är fråga om en språkutvecklande promenad genom centrum i närheten av vår sfi-skola. Vi promenerar en liten sträcka och pratar om/sätter ord på vad vi ser och gör under tiden (i presens, det konkreta, här och nu). Efteråt, under de kommande dagarna, ska vi berätta om promenaden i dåtid (fortfarande det konkreta, men där och då). Fas 1: Att skapa förförståelse och bygga upp förkunskaper Under promenaden: Målet är att bygga upp ett ordförråd bestående av konkreta substantiv (“på stan”), för aktiviteten relevanta verb (gå, titta, läsa, heta, vara osv.) samt ord för riktning och några grundläggande rumsprepositioner. Vi pratar om det vi ser och vad det heter, t.ex. Lärare: Elever: Kamratrepons i grupp med fokus på fraser och ord. Vårt nuvarande skrivprojekt handlar om dikter. Vi har läst, lyssnat och skrivit egna dikter. När alla hade skrivet ett antal var det dags att jobba med kamratsespons. Den här gången tänkte jag att det skulle passa bra att prova på respons i grupp eftersom vi har tränat väldigt mycket på att få och ge respons två och två tidigare.
En som har skrivit mycket om kamratrespons i grupp är Tourlag Lokensgard Hoel bland annat i boken Skriva och samtala – Lärande genom responsgrupper. Jag gick tillbaka tilll den boken igen och bestämde mig för att pröva detta med mina elever i år 6. När jag jobbar med respons utgår vi ifrån textriangeln och den använder vi som stöd för att uppmärksamma de högre nivåerna i text, för som Hoel skriver så krävs större ansträngning att arbeta på den högre/globala nivån än vad det gör på den lägre/lokala nivån. Från skolverkets bedömningsmaterial ”Språket på väg” sidan 13 Skribenten i grupp Den isolerade skribenten. Poesi och cirkelmodellen- detaljerna. Under ett par veckor jobbade vi med poesi i år 6. Jag skrev och berättade om vårt arbete i ett inlägg och fick frågan om detaljer i det vi hade gjort.
Frågor vi hade jobbat med, låttext och så vidare. Nu har jag äntligen sammanfattat arbetet. När jag planerade mitt arbete har jag inspieratas av boken Skön litteratur av Annika Löthagen och Jessika Staaf. I boken finns många exempel på olika former att skriva dikter på. Vi jobbade så här; Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss.
VIlka känslor och tankar väcker låten? När alla hade fått fundera pratade man om texten och vilka olika tolkningar som man hade gjort i mindre grupper. Vi jobbade även med två olika dikter om Karl XII. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vi skrev dikter tillsammans. Eleverna fick sedan ett häfte med olika former på dikter bland annat; Nu tror jag att jag fått med det mesta!
I huvudet på en sva-fröken. Temaarbete enligt Cirkelmodellen. Cirkelmodellen - eller Cykeln för undervisning och lärande - är en modell för att stötta skrivande och arbeta både språk- och kunskapsutvecklande med ett arbetsområde. Bilden är hämtad från Skolverkets Greppa språket där man kan få en kort presentation av Cirkelmodellen och dess fyra faser. Genom explicit undervisning tydliggör man skolans olika basgenrer vilket bidrar till att eleverna också får större förutsättningar att tillgodogöra sig skolans ämnesundervisning. För den som vill läsa mer om Cirkelmodellen så rekommenderar jag främst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet. Om man vill fördjupa sig lite mera i genrepedagogik och skolans olika genrer så rekommenderar jag Låt språket bära som är skriven av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring.
Fas 1 - vi bygger upp kunskap om ämnet: Vi valde att starta upp med att se en film från sli.se som handlade om småfåglar. Fågelns delar: Vi gick igenom vad fågelns olika delar har för namn och funktion. Genrepedagogik. Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda.
Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet.
Ett annat intressant program som visar upp hur genrepedagogik fungerar i praktiken är UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk.