background preloader

Borde läsa någon dag

Facebook Twitter

Det här händer i hjärnan när du läser. Har du någon gång känt dig berusad av att läsa?

Det här händer i hjärnan när du läser

Blir du deppig när en bra bok tar slut? DN:s Andreas Nordström har talat med forskarna som undersöker processerna i hjärnan när vi förlorar oss i litteraturens värld. Löpare får alltid något drömskt i blicken när de pratar om runners high, det endorfinpåslag som ett riktigt hårt träningspass kan medföra. Endorfiner är en form av naturliga opiater som kemiskt sett påminner om morfin. Det är helt enkelt kroppens eget hemkokta knark och det har en förmåga att döva känslor av smärta hos en utmattad löpare. Enligt den brittiske antropologen och evolutionspsykologen Robin Dunbar vid universitetet i Oxford i England kan ett fenomen som liknar runners high inträffa när vi läser en bok som berör oss på djupet.

. – Ända sedan Aristoteles la fram sina teorier om katarsis har vi diskuterat tragedins psykologi, men vi har inte vetat något om hur detta har tagit sig uttryck i hjärnan. Foto: Stanford university. Can Reading Make You Happier? Several years ago, I was given as a gift a remote session with a bibliotherapist at the London headquarters of the School of Life, which offers innovative courses to help people deal with the daily emotional challenges of existence.

Can Reading Make You Happier?

I have to admit that at first I didn’t really like the idea of being given a reading “prescription.” I’ve generally preferred to mimic Virginia Woolf’s passionate commitment to serendipity in my personal reading discoveries, delighting not only in the books themselves but in the randomly meaningful nature of how I came upon them (on the bus after a breakup, in a backpackers’ hostel in Damascus, or in the dark library stacks at graduate school, while browsing instead of studying).

Med läsning som mål. Med läsning som mål - effekterna av fri läsning. Effekterna av fri läsning Det finns flera goda effekter av fri läsning.

Med läsning som mål - effekterna av fri läsning

Men innan dessa effekter berörs ska något sägas om värdet av litteraturläsning. Den danske biblioteksforskaren Beth Juncker (2010) menar att kultursektorn och utbildningssektorn omfattas av olika kulturbegrepp. Medan kultursektorn med sin estetiska filosofi och kulturteori är autotelisk, är utbildningssektorn med sina pedagogiska och didaktiska begreppsapparater instrumentell. En ”autotelisk” aktivitet är något man gör för dess egen skull – ordet kommer från grekiskans autos, ”jag”, respektive telos, ”mål”. Att läsning förklaras ”nyttig” uppfattas ofta som att den reduceras till att vara enbart nyttig. Att extensiv, fri läsning kan ha goda effekter på språkutveckling är känt sedan länge. Flera internationella forskningsrapporter andas höga förhoppningar om den fria läsningens potential att exempelvis motverka utanförskap och höja utbildningsnivåer. Läsattityd, läsintresse och läsmotivation Inre och yttre motivation. Rapport fakirerna och vi om bokprat. LITTERATURVETENSKAP: Seminariet för barn- och ungdomslitteratur - Institutionen för kultur och estetik.

Postseminarium.

LITTERATURVETENSKAP: Seminariet för barn- och ungdomslitteratur - Institutionen för kultur och estetik

(Boel Westin). Bokomslaget av Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur. Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur behandlar skildringar av det mångkulturella samhället i barn- och ungdomslitteratur i både bild och text. Boken berör också litteraturens roll som kulturförmedlare i en mångkulturell värld. Genom nedslag i såväl svensk som internationell barn- och ungdomslitteratur diskuteras framställningen av svenskhet och nationella minoriteter samt upplevelser av främlingskap och gränsöverskridande möten. I boken förs en reflekterande diskussion runt hur olika kulturer gestaltas i skönlitteraturen, vilket även ger perspektiv på några av 2000-talets debatter om barn- och ungdomslitteratur i Sverige. Från Institutionen för kultur och estetik medverkar även Helena Bodin, Kristin Hallberg, Stephan Larsen och Lydia Wistisen i antologin. Flerspråkighet En forskningsöversikt. En blogg om informationskompetens. I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter.

En blogg om informationskompetens

TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen! Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Kallkritik pa Internet. Omvärldsbloggen – Skolans digitalisering. Future Ready Schools lyfter fram skolbibliotekarien – Omvärldsbloggen. I slutet av mars tog jag upp Future Ready Schools, som är en av de nationella satsningarna i den pågående digitaliseringen av skolan i USA.

Future Ready Schools lyfter fram skolbibliotekarien – Omvärldsbloggen

För en knapp månad sedan aviserades ett nytt projekt inom ramen för den här satsningen: Future Ready Librarians. Future Ready Schools drivs sedan förra året av Alliance for Excellent Education tillsammans med Office of Educational Technology samt ett femtiotal regionala och nationella partners. Satsningen bygger på Future Ready Pledge, där de skoldistrikt som undertecknar förbinder sig att utveckla sina skolors undervisning och administration i en digital riktning. För närvarande har cirka 2200 av USA:s drygt 13000 skoldistrikt skrivit under. Future Ready Schools vilar på ett ramverk som består av åtta nyckelområden, och man har tagit fram ett självskattningsverktyg som skoldistrikten kan använda i sin planering och under genomförandet. Curriculum, Instruction, and Assessment. Community Partnership. MIK - en forskningsantologi. Debatterad och marginaliserad. Skolbibliotek hur ser det ut 2016. Antologi Bortom webb. VI ARBETAR I MEDBORGARNAS TJANST WEBB. Webb Slutversion SKOLBIBLIOTEK 2013 WEB2.