Digitala resor höjer motivationen i Sara Bruuns klassrum. Lärportalen. Snabb överblick med whiteboard online – ThereseLinnér. För ett antal år sedan köpte jag in whiteboards till min klass. Ett väldigt redskap för att få alla elever aktiva och samtidigt ett enkelt sätt att se om alla hade koll på det som jag frågade efter just då, formativ bedömning av gruppens kunskaper. En extra bonus var att det var ett stöd för mig att komma ihåg att vara tyst. Det är så lätt att prata på och inte ge alla den betänketid som de behöver. Genom att eleverna skrev svar ficka alla tänka och jag fick överblick istället. Nu undervisar jag inte längre i ett och samma klassrum utan möter istället grupper med lärare på olika ställen. Ibland har jag saknat mina whiteboards även i dessa möten. Whiteboard.fi är en online whiteboard där jag som lärare kan låta eleverna logga in i ett klassrum som jag har skapat. På Whiteborad.fi låg även en bra instruktionsfilm att titta på som stöd för att komma igång och som extra bonus tog det endast 5 minuter att få koll på hur allt fungerade!
Stödstrukturer och bildstöd - mallar att sätta upp i klassrummet. För elever som har svårt för att skriva och uttrycka sig begripligt på engelska använder jag mig ofta av stödstrukturer och bildstöd. Det går inte att bara säga till eleverna att de ska skriva utan jag måste undervisa dem om hur texten ska se ut och hur de skriver den på engelska. Jag utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen när det gäller att träna eleverna i tal och i skrift. Jag tycker att det bästa är om du kan samarbeta med svenskläraren så att du på engelsklektionerna skriver samma texttyp som de arbetar med i svenskan. Mina elever som har svårt för att skriva börjar väldigt enkelt. När eleverna har kommit längre i sin skrivutveckling använder jag en mer utvecklad mall som de också tar del av hemma och iförväg.
Nedan har jag bifogat några stödstrukturer som du kan använda när eleverna ska skriva olika texter. Frågorna i bilden ovan är ursprungligen från Annikas blogg och finns där på svenska. / Sara. Game What's my problem. Critique and feedback - the story of austin's butterfly - Ron Berger. Språklärare - lossa tungan med LEGO - Robin Smith. Psst! Är du språklärare? Småbarnsförälder? Har du tröttnat på att trampa på vassa bitar från dyra legosatser som hållit i femton minuter efter att de byggts ihop?
Så här kan de fått nytt liv, i klassrummet. Det finns övningar som inte tjänar så mycket mer till än att få eleverna att komma igång, att få dem att glömma allt annat och prata ett annat språk, och att få dem välvilligt inställda till ämnet eller i alla fall resten av lektionen; adrenalininjektioner som vi kan utnyttja för att kick-starta en elevgrupp när energinivån är som lägst eller blygheten som värst. Gör ungefär så här: (1) Innan övningen börjar, lägg fram ca 30 bitar lego samt två hjulpar på tio platser i klassrummet. . (2) Dela in eleverna i grupper om tre. . (3) När utförarna lämnat rummet får instruktörerna lyfta på pappret. . (4) Efter ca 5 minuter får instruktörerna hämta in utförarna, som nu har ögonbindlarna på sig, och placera dem framför bitarna.
. (5) Räkna ner när tiden går mot sitt slut. Uppföljning av matteläxan | Förstelärare i Svedala. Viagra gjorde det! Penicillinet gjorde det! Tabletter mot åksjuka gjorde det! Och så även min uppföljning av matteläxan! Vissa kallar det slumpen, andra bieffekter, men alla har uppkommit av att någon har tagit tillvara och sett förändringar utanför syftet. Nu vill jag inte påstå att min uppföljning är något nytt eller ”one of a kind” men det har gjort stor förändring för hur jag följer upp matteläxan. Det jag vill säga är att man måste vara lyhörd för små saker utanför sin första tanke och på så sätt skapa nya och kanske bättre lösningar.
Läxor eller inte, det är en evig debatt men det tänkte jag inte lösa idag. Redan 1919 stod det skrivet i undervisningsplanen för rikets folkskolor: ”Hemuppgifter givas i sådant som, förut blivit i skolan väl genomgånget” I dagens läroplan står det inte skrivet något om läxor, det är upp till skolan, rektor och lärarna att besluta.
Mina elever får i början på veckan några uppgifter som är anknutna till det vi jobbar med just nu. Målet uppnått! Att diskutera: Zaption - så funkar det! Genom att arbeta med tex Kahoot eller i detta fall Zaption.com kan du på ett enkelt sätt få en tydlig bild av vad dina elever har lärt sig och vad du behöver rikta in din undervisning på. Idag blir inlägget inte i textform. Titta på filmen så får du allt du behöver veta om hur Zaption fungerar och framförallt hur du kan använda det i undervisningen. Om du föredrar att läsa om hur du gör har Sarah Jingfors skrivit ett tydligt inlägg: Frökenjingfors.wordpress.com .
Mitt exempel nedan utgår från tyskan men naturligtvis fungerar det oavsett ämne eller årskurs. Arbetar du med flippat klassrum är det ett perfekt och snabbt sätt att lägga till frågor och få en enkel översikt över svaren. Här kan ni själva prova två olika Zaptionfilmer som jag har gjort. Låna gärna. . / Sara. Synliggör lärandet vid filmvisning med Zaption presenter – Fröken Jingfors. Synliggöra lärande när ni ser film tilsammans. Att snabbt kunna stämma av om eleverna hänger med, att låta eleverna diskutera i grupp och sen smidigt låta dem ta del av varandras tankar eller att låta eleverna digitalt markera med hjälp av en padda/mobile när de har en fråga, varje gång de hör en viss verbform eller vad nu läraren har bett dem att uppmärksamma i filmen, allt detta är möjligt med Zaption presenter.
I Zaption kan du lägga in text och frågor i en film och dela den med eleverna. Eleverna måste svara på frågorna innan de kan se vidare på filmen och läraren kan sen se vad alla elever har svarat. Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om hur jag använder Zaption för att flippa, du kan läsa mer om det och hitta instruktioner för hur man skapar en film här. I slutet av förra året släpptes Zaption presenter som gör det möjligt att visa en film i klassrummet och låta eleverna svara på frågorna med hjälp av mobil/padda/dator på samma sätt som de gör på exempelvis Kahoot. Blueprint - enklare lektionsplaneringar för lärare.
BGS Teacher Talk. Learning not Teaching: Challenge-Based Learning What? Challenge-Based Learning is an approach to learning which encourages pupils to find stuff out, without the teacher getting in the way. It allows the students to cover the existing content of school courses, but sets an open question which requires significant research and discovery by students before they can decide upon a solution. This is a move away from the traditional model of teaching, from the “sage-on-the-stage” towards a “guide-on-the-side”approach.
It takes some organising and much thought in getting it set up, but in lessons, the pupils do the work and the teacher becomes much more of a monitor of their learning than the sole source of information. It should be multidisciplinary, but I have started it as a single subject process so that I could work out all of the bugs and build a better workflow before getting other subject teachers involved! Why? In my classes, I confess: pupils were often bored and I was exhausted. Eh, yes. Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper – ThereseLinnér. Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp. Så kallade exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot.
Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med. Vi har gjort så här: Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner.
När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Bildstöd. Dr. Dylan Wiliam - Leadership for Teacher Learning. Att utveckla ett talmanus – formativ retorikundervisning i Svenska 3. I det här inlägget tänkte jag berätta om en övning som i all sin enkelhet stöttar eleverna i att vidareutveckla en första version av ett talmanus till en ännu bättre slutversion. Jag försöker hela tiden hitta olika sätt att engagera eleverna i att ge respons till varandra och själva få syn på hur texterna de skriver kan utvecklas. Givetvis är min riktade och specifika respons till den enskilda eleven också väldigt viktig – men som komplement till detta, menar jag. Bakgrunden: Litteraturvetenskap och retorik I kursen Svenska 3 arbetar vi just nu med argumenterande tal inom litteraturvetenskap.
Det är sista retorikuppgiften innan nationella proven och nivån på uppgiften är hög. Den är utmanande, men eleverna är mogna för den. Du har läst en roman och ska, utifrån denna och andra texter, hålla ett fem minuter långt framförande där du argumenterar för en tes inom ramen för litteraturvetenskap. Utmaningar och fogmassa Denna taluppgift ställer höga krav på eleverna. Bild från Nordic Granit.