Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande” | Kvutis. MOMENT A – vetenskaplig grund Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning.
Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41 MOMENT B – diskussion och planering “Att förbättra resultaten i utbildningen är en livsviktig ekonomisk nödvändighet, och det enda sättet att uppnå det är att öka lärarkårens kompetens.” – Dylan Wiliam, Att följa lärande Igångsättare Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner? Att diskutera Planera Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C.
Sammanfattning. Vägen mot en formativ bedömningskultur | Att leda lärande. VT påbörjade jag och min kloka och modiga personal en spännande och utvecklande resa mot att bygga vår visions grund i en formativ bedömningskultur på skolan. Ett resa som har varit mycket utmanande och lärande för oss alla och som nu är inne på 5:e terminen. Vi har kommit till den fasen att vi faktiskt kan se att vårt arbete har gjort stora avtryck i vår gemensamma syn på vad undervisningskvalitet är.
Att utmaningarna gett effekt och förändrat vårt förhållningssätt. Det är häftigt! Vårt visionsarbete påbörjades egentligen redan i september 2013. Vi valde att starta vår BFL-”resa” med ett antal ”lärandemål” inom bedömning för lärande. Vägen till vår formativa bedömningskultur skulle gå via kollegialt lärande.
Efter det har vi försökt att jobba systematiskt med de förbättringsområden som vi identifierat att våra elever har behov av att vi utvecklar och med vår bedömningspolicy som målbild. Plattformen för vårt arbete har varit en wiki som vi kallar lgrelva. Dylan Wiliam's defence of formative assessment - David Didau: The Learning Spy. Back in March I wrote a post called Why AfL might be wrong, and what to do about it based, largely, on Dylan Wiliam’s book Embedded Formative Assessment (If you haven’t already read it, I encourage you to do so as many of the common misconceptions about AfL are specifically addressed).
I’m pleased to report that Dylan has taken time out of his hectic schedule to comment on the post and defend the essentials of formative assessment. What follows is, in its entirety, the comment left on the original post. In his post on “Why AfL might be wrong, and what to do about it” David Didau points out (correctly) that it is impossible to assess what students have learned in an individual lesson. As John Mason once said, “teaching takes place in time, but learning takes place over time” (Griffin, 1989). The ultimate test of any teaching is long-term changes in what students can do (or avoid doing, such as getting pregnant or taking drugs). References Claxton, G. DeBarger, A. Polanyi, M. (1958). Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor. Forma elevens lärande och lärarens undervisning Begreppet formativ bedömning beskrivs som under utveckling men det är tydligt att begreppet vilar på två ben.
Det ena benet handlar om att forma och utveckla lärandet hos eleven och det andra om att använda bedömningsinformation för att förändra undervisningen eller forma undervisningsmiljön. När det gäller forskning är det dock i första hand formandet av elevens lärande som varit i fokus. Detta gäller också när den formativa bedömningen införts i skolor.
Författarna menar att en viktig grundtanke, att information som samlas in ska ligga till grund för lärares undervisningsplanering, har hamnat i skymundan. En förklaring till detta är de strategier med ursprung i Paul Black och Dylan Wiliams skrifter, som kommit att bli dominerande för uppfattningen om vad formativ bedömning är. Tydliga mål och kriterier, klassrumssituationer som ger information om lärande, återkoppling från lärare till elev, kamratbedömning och självbedömning.