Maaike Hajer, Utrecht: Flerspråkighet i alla ämnen. PREZI Lgr 11: IT ska genomsyra all undervisning! Vad är individualisering? I LOVE VIBER. Ledarskap i klassrummet. Här hittar du förslag på program om hur du kan förbättra din roll som ledare i klassrummet. Vill du fördjupa dig ytterligare i olika ledarskapsfrågor finns här även klipp, analyserande texter, övningar och tips ur tv-serien Dr. John. I denna serie diskuterar och analyserar John Steinberg lärarens uppgift som ledare utifrån filmade klassrumssituationer. Klippen och texterna visar bland annat hur du med ett medvetet ledarskap i klassrummet kan påverka din arbetssituation. Innehållet riktar sig till dig som ansvarar för grupper inom förskolan, särskolan, fritids, grundskolan, gymnasieskolan och alla vuxenutbildningar. Komplettera med en bok Till klippen och texterna som hör till Dr.
Ingen krävde att jag dokumenterade – så jag dokumenterade! Det var någon gång efter första året som lärare. Det var något jag förvånades över då det gällde elevernas lärande. Det var någonting med att undervisa. Jag ville veta. Jag började dokumentera. Ingen hade talat om för mig vad det innebar att dokumentera. Jag använde mig av och jag lärde mig: Elevlistor, en för varje dag, en lista med elevernas namn och en tom rad att skriva på bakom varje namn. Det fanns inget formaliserat följande av lärprocesserna då jag dokumenterade. Råd om lärare och sociala medier lararesyrkesetik.se.
Lärare och sociala medier. Sociala medier kan användas med fördel i undervisning men det är viktigt att läraren är insatt i området och inte överskattar elevernas digital kompetens. Ny forskning undersöker lärarens möte med sociala medier. Men för att kunna utnyttja dessa möjligheter på bästa sätt måste läraren vara insatt i sociala medier och först se de pedagogiska möjligheterna i stället för att bara testa en ny sorts teknik. En artikel i Lärarnas Nyheter, Elever behöver stöd i de sociala medierna skriver att sociala medier utmanar flera traditioner inom utbildning: lärarens kontroll, det skrivna ordets dominans och det slutna klassrummet.
Det är viktigt att läraren ser både möjligheter och och begränsningar och anpassar sin pedagogik för att dra nytta av de nya medierna. - Här är det viktigt att läraren inte abdikerar från sin vuxna lärarroll och hemfaller åt en övertro på att dagens unga alltid är digitalt erfarna och medvetna. Läs avhandlingen (som pdf): Lärares möten med sociala medier (LTU) Läs så det syns i skolan! Twitter utvecklar lärare i arbetet. – Den största vinsten för barnen är att jag får kompetensutveckling varje dag, säger Marie Kadestam, som är klasslärare i årskurs tre på Norrbackaskolan i Märsta. Twittrande lärare banade vägen För några år sedan tittade lärarkollegorna snett på Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk, när hon twittrade på personalmötena. Men en dag hände något. – Vi hade arbetslagsmöte och diskuterade en formulering i läroplanen som vi hakade upp oss på. Jag twittrade då till Skolverket och frågade hur de tänkte och fick svar under själva mötet, berättar Anna Kaya.
Kollegorna blev imponerade och många fick upp ögonen för nyttan av de sociala medierna. Likaså på Twitter diskuteras skolfrågorna flitigt. Utvecklas som lärare – Jag har utvecklats mer de här sista två-tre åren än vad jag har gjort under alla mina år som lärare för att jag har kunnat interagera med massor av kollegor via sociala medier, säger Anna Kaya. Ingen stress – Nej jag tycker inte det. Ämnet svenska som andraspråk försvinner. Ja, det är förstås inte bestämt ännu att det blir så, men precis som jag skrivit förut är det en trolig utveckling. På gott och ont. I Riksdag & Departement kan vi nu läsa att integrationsminister Erik Ullenhag (fp) är skeptisk till svenska som andraspråk och att han vill att regeringen ska se över detta. På sätt och vis är det bra att frågan lyfts på riktigt nu och att det inte bara blir tolkningar och gissningar vad regeringen egentligen tycker i frågan.
Jag har ju redan gissat att anledningen till att behörighetskraven är sänkta för svenska som andraspråkslärare beror på att ämnet troligtvis kommer försvinna. Den 7 november talade Jan Björklund i Aula Magna på Stockholms universitet (webbsändningen kan du se här, just den delen som handlar om svenska som andraspråksämnets framtid börjar 50 min in i sändningen med en fråga från Inga-Lena Rydén, föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk).
Så, behöver vi verkligen två svenskämnen? Men. Jag ser fallgropar. Nej. Masterprogram i svenska som andraspråk, 120 hp, i samarbete med Göteborgs universitet - Institutionen för svenska och flerspråkighet. Utbildningen vänder sig till alla som vill bedriva studier inom andraspråksområdet på avancerad nivå och ger även behörighet för forskarutbildning i svenska som andraspråk. Göteborgs universitet ger som enda universitet i Sverige denna masterutbildning i svenska som andraspråk som du kan följa var du än bor, och den anordnas i samarbete med Lunds och Stockholms universitet. Programmet spänner över ett vitt kunskapsområde där utveckling och användning av ett andraspråk står i centrum. Masterprogram i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet, 120 hp Vissa kurser inom programmet läser du hos oss Viktig studieinformation Viktig studieinformation (106 Kb)
Vem är behörig att undervisa i svenska som andraspråk? Ändring i behörighetsförordningen från december 2013: "Behörighetskraven skärps för den som undervisar i svenska som andraspråk i årskurs 1-6: det ska krävas minst 30 högskolepoäng i ämnet. Det gäller de lärare som framöver vill ansöka om behörighet i ämnet. " Utifrån den tidigare behörighetsförordningen formulerar Skolverket svar på frågan om vilka behörighetskrav det är som gäller för svenska som andraspråk i grundskolan, på följande sätt: "Behörighet i svenska som andraspråk ges om lärarexamen är avsedd för undervisning i ämnet. Behörighet i svenska som andraspråk ges också till den som har behörighet att undervisa i svenska i någon av årskurserna 1-3.
Till exempel får en lärare med behörighet att undervisa i svenska i årskurs 1-7 behörighet i svenska som andraspråk i 1-3. Nedan följer en sammanställning av Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor: