background preloader

Sv

Facebook Twitter

OmdetvarkrigiNorden. Världskoll. Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande. I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in.

Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande

Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Med strukturen Lyssna och skriv får eleverna träna på att ta till sig innehållet i en text på ett djupare plan då de inte bara lyssnar på texten utan även processar den. Strukturen går att använda med olika sorters texter i olika ämnen. Dela in en text i 3-4 delar med 3-5 nyckelmeningar i varje avsnitt. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Läraren läser del 1 av texten högt för hela klassen. Repetera fas 1-4 med de resterande textdelarna tills alla är lästa. Struktur: Kunskapsbanken Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne.

I "Allmänt" Struktur: Runda bordet En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter. Våga vara pluggis: Det där är ju ingen labbrapport! Olika slags texter skrivs på olika sätt.

Våga vara pluggis: Det där är ju ingen labbrapport!

Ett sms till kompisen ser långt ifrån likadant ut som det mitt-i-terminen-brev som rektor skriver till alla föräldrar exempelvis. I kursplanen i svenska pratar man om olika texttyper. Med ett finare begrepp kan man också säga att man anpassar en text efter dess genretypiska drag. Det betyder att texter anpassas beroende på syfte med texten och att sedan innehåll, uppbyggnad och språk förändras beroende på sammanhanget. Dagens uppgift handlar om detta. Hur vet du att detta inte är en labbrapport? Resonera genom att lyfta fram konkreta exempel och skillnader. Stödfrågor Vilken struktur/uppbyggnad har elevexempel 1, 2 och 3? Syfte och innehåll Anledningen till att du som elev skriver en labbrapport är att redovisa dina kunskaper, strukturera det du lärt dig och tolka resultaten av din laboration. Struktur. Konsten att konstruera frågor – 2 – Kooperativt Lärande. I ett tidigare inlägg om frågor beskriver vi hur du med enkla knep kan konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar.

Konsten att konstruera frågor – 2 – Kooperativt Lärande

Här kommer vi diskutera hur du kan fortsätta efter du väckt nyfikenheten hos dina elever för att än mer utveckla elevernas förmåga att förstå andras perspektiv med användandet av strategier för metakognition och sokratiska samtal. Att ställa tankeväckande frågor som leder till nya kunskaper är ett av de verktyg som kan vara det absolut viktigaste en lärare har i sin verktygslåda. Sokrates använde sig effektivt av frågor om hur tankar uppstod och hur dessa relaterade till ens erfarenheter för att utveckla sina adepter. När en lärare som är skicklig på att utmana sina elever med nya och spännande frågor kan dessa visa vägen till helt nya kunskaper och förståelse. Vid användandet av sådana mer djupgående frågor är det viktigt att du som lärare inte låter påhopp eller trakasserier passera om dessa sker. Regler vid sokratiska samtal.

Källkritik: Fejkade sidor - UR Skola. Kul utan censur. När Eva Fjellander skriver ”grammatik” på tavlan hörs besvikna stön från klass 7B på Åsenskolan i Anderstorp: Nej!

Kul utan censur

Fan! Inte sant! Eva Fjellander är inte ett dugg förvånad; det är precis så här det brukar börja. Hon vänder sig mot klassen. – Vad är egentligen grammatik? Svaren droppar in rätt håglöst: Regler. Eva fortsätter: – Vad får ni för tankar och känslor när ni hör ordet grammatik? Nu kommer svaren snabbare och Eva skriver för brinnande livet. När Eva själv kompletterar med ”gillar” och ”kul” drar 7B efter andan. Och plötsligt är diskussionen i gång om alla de känslor som g-ordet väcker. – Kommer ni ihåg några ordklasser? Jodå, från sexan minns de flesta vad substantiv, adjektiv och verb är för något, och efter en kort repetition delar Eva Fjellander ut läxan: Tänk ut tio ord var från varje ordklass till nästa gång!

Lektionen därpå blir det trängsel framme vid tavlan, som Eva har delat in i tre spalter. Arbetet vid tavlan pågår under fniss och storskratt. – Kolla vad jag skriver! – Yes! Grammatikbolaget: God, godare, godast jul! - UR Skola. "Mad libs" på svenska – ordklassberättelser. “Mad libs” är en populär språklek i USA, som går ut på att man skapar små berättelser genom att fylla i luckor i en text.

"Mad libs" på svenska – ordklassberättelser

Här har vi skapat några svenska versioner. Ladda ner, skriv ut och testa! Så här fungerar det: En person har pappret med berättelsen på. Personen frågar en annan person efter ord att fylla luckorna med, genom att ange ordklasserna som efterfrågas. När alla luckor är fyllda läser ledaren upp berättelsen. Ni behöver vara minst två personer. Här laddar du ner våra tre Ordklassberättelser. Pröva egna varianterLeken passar för olika åldrar och kan anpassas av dig som leder den.